\u2714 Eftersom Orion börjar<\/strong> göra sig påmind igen på morgonhimmeln, så tycker jag att bilden – skapad av ESA:s Herschel-teleskop tillsammans med NASA:s Spitzer Space Telescope – förtjänar att vara med. Vad vi således ser i infarött är Orionnebulosan med omgivningar och hur stjärnor skapas i denna stjärnfabrik av kollapsande gas- och softmoln. Dessa partier glöder i den långvågiga delen av spektrumet och ljuspunkterna kommer med tiden att dra igång kärnprocesser och börja lysa som riktiga stjärnor.<\/p>\n \u2714 Spitzer-maskineriet <\/strong>svarar för de blåare partierna, Herschel för de grönare och rödare.<\/p>\n \u2714 Var finns de fyra <\/strong> Trapetsstjärnorna i bilden? De kalla röda gaser som löper som en girlang går rakt igenom stjärnkvartetten.<\/p>\n Och apropå ovanstående bild, så tog Rune Fogelquist<\/strong> denna stilstudie av M42, Orionnebulosan, på den gamla goda tiden, då man plåtade vid sitt teleskop, gick in i mörkrummet och vaskade fram sin astrobild. Med lite photoshopande kan det bli hur bra och pedagogiskt som helst!<\/p>\n En aktuell rysk spektrumrapport om Nova Del 2013 står att läsa här.<\/a><\/p>\n 27 september är det dags för jippot ForskarFredag lite varstans i Sverige (njae, snarare i hela Europa!), t ex på Vattenhallen i Lund och på högskolan i Kristianstad där Urban Eriksson<\/strong> visar upp det mobila planetariet.<\/p>\n Carina presenterar sig själv och sin forskning så här:<\/p>\n – Jag är astronom och ägnar mycket tid åt att observera rymden. Oftast på långa våglängder med markbaserade radioteleskop, som det stora 20-metersteleskopet i Onsala, eller med rymdteleskop (Herschel, Odin, Hubble).<\/p>\n – Mitt forskningsområde är fokuserat på det interstellära mediet – enormt stora gasmoln som finns överallt i vår galax. I vissa av dessa moln bildas stjärnor och planetsystem i mycket långsam takt. För att förstå hur detta sker behöver vi undersöka en rad saker, till exempel innehåll, täthet, temperaturer, atomernas och molekylernas kemi och relativa halter, gasens dynamik och utveckling.<\/p>\n – Med hjälp av observationer och gedigen teoretisk analys kan man sedan bygga upp teori om hur stjärnor och planeter bildas. Ett av mina senaste forskningsprojekt handlar om att undersöka om planeter alltid bildas i stjärnbildningsprocessen eller om det är möjligt att de bildas helt på egen hand och därmed föds ”fria”.<\/p>\n Boxning är den enda sport som är på allvar, och när NASA-folket jämför Merkurius sargade yta med en sandsäck ("punching bag") är det ingen dålig jämförelse. Ett exempel ges här på NASA:s Photojournal-sajt<\/a>, där en krater pepprats med nedslagskratrar under årmiljonernas lopp:<\/p>\n Himlakroppen som skapade månen låg från starten i jordbanans Lagrange 4-position. Denna protomåne var fyra ggr mindre massiv än den fiktiva Theia, som jorden anses ha krockat med enligt den rådande huvudteorin om månens tillkomst, och himlakroppen hade en 32-procentig kärna av järn-nickel-svavel.<\/p>\n Enligt den alternativa teorin har månen en ålder av bara 3,8-3,9 miljarder år.<\/p>\n Rapporten <\/span>"New Disintegrative Capture Theory for the Origin of the Moon" är författad av Peter D Noerdlinger<\/strong> och finns här<\/a>.<\/p>\n Orionnebulosan i infrarött Orionnebulosan: Herschel-sonden har ju lagt av, men IR-bilder dyker fortfarande upp lite här och var. W-bloggsmedarbetaren Carl-Olof Börjeson har hittat denna fantastiska bild från Orion-nebulosan M42 i senaste Time Magazine: \u2714 Eftersom Orion börjar göra sig påmind igen på morgonhimmeln, så tycker jag att bilden – skapad av ESA:s Herschel-teleskop tillsammans med… L\u00e4s mer »Nr 105 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/44644"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=44644"}],"version-history":[{"count":41,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/44644\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":44704,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/44644\/revisions\/44704"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=44644"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=44644"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=44644"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/orion-nebula-herschel-spitzer.jpg\" "\\"Bildk\u00e4lla:")
<\/a><\/p>\nRune bästa bilder (3)<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nSenaste nytt om Nova Delphini 2013<\/h2>\n
Radioastronom chansar på Forskar GP<\/h2>\n
<\/a>Carina Persson (t v)<\/strong>, radioastronomen på Onsala, deltar i sprinterloppet, forskartävlingen Forskar Grand Prix<\/u>, där man på tre minuter ska presentera sig själv och sin forskning inför en ung kritisk publik. Detta tipsar Christian Vestergaard <\/strong>om.<\/p>\n<\/a><\/p>\nSAS fototävling<\/h2>\n
Merkurius som sandsäck<\/h2>\n
\n
<\/a><\/dt>\nNy månteori<\/h2>\n
Kanon!<\/h2>\n
\n
<\/a><\/dt>\n