{"id":44705,"date":"2013-09-10T20:46:28","date_gmt":"2013-09-10T19:46:28","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=44705"},"modified":"2013-09-11T07:22:18","modified_gmt":"2013-09-11T06:22:18","slug":"nr-106-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/09\/10\/nr-106-2013\/","title":{"rendered":"Nr 106 2013"},"content":{"rendered":"<h2>Status f&ouml;r ISON-kometen<\/h2>\n<p>Kometen ISON, formellt <u>Comet C\/2012 S1<\/u>, uppt&auml;cktes f&ouml;r ett &aring;r sedan av de ryska astronomerna <strong>Vitali Nevski<\/strong> och <strong>Artyom Novichonok<\/strong>, och kometen f&ouml;rv&auml;ntas g&ouml;ra en n&auml;rkontakt av n&auml;stan tredje graden med solen 28 november &#8211; p&aring; ett avst&aring;nd s&aring; n&auml;ra som 2,7 solradier. Har vi tur blir kometen spektakul&auml;r p&aring; vinterstj&auml;rnhimlen.<\/p>\n<p>Proffsastronomerna laddar upp, och det &auml;r klart att v&aring;ra rymdbaserade solteleskop ocks&aring; &auml;r med. <a href=\"http:\/\/sohowww.nascom.nasa.gov\/hotshots\/index.html\/\">Som SOHO med dess koronagrafer<\/a> kallade LASCO C2 och LASCO C3 &#8211; systemen kommer att f&ouml;lja kometen 27-30 november vid solpassagen, som kommer att g&aring; geschwindt. &Auml;ven STEREO-sonderna bevakar fenomenet.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/ISON_LASCO1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-44722\" height=\"209\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/ISON_LASCO1-300x209.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: SOHO\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/ISON_LASCO1-300x209.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/ISON_LASCO1.jpg 720w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Den senaste bilden jag sett p&aring; ISON &auml;r tagen av den tyske amat&ouml;rastronomen <strong>Bernd G&auml;hrken<\/strong> 5 september, d&auml;r vi kan se kometen &aring;nga p&aring; n&auml;ra Mars och stj&auml;rnhopen Bikupan (Praesepe) i stj&auml;rnbilden Cancer\/Kr&auml;ftan &#8211; KLICKA upp bilden nedan s&aring; f&aring;r du den i storformat:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/ison_gaehrken_sm4.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-44735\" height=\"180\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/ison_gaehrken_sm4-300x180.jpg\" title=\"Foto: Bernd G\u00e4hrken\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/ison_gaehrken_sm4-300x180.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/ison_gaehrken_sm4.jpg 850w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Bernd G&auml;hrken &auml;r en utomordentligt duktig amat&ouml;rastronom, och <a href=\"http:\/\/www.astrode.de\/astro.htm\">naturligtvis har han en fantastisk hemsida.<\/a><\/p>\n<p>H&auml;r &auml;r lite f&ouml;rhandstips fr&aring;n NASA f&ouml;r den ISON-intresserade:<\/p>\n<ul>\n<li class=\"content\"><span>Movie of the <a class=\"content_link\" href=\"http:\/\/stereo-ssc.nascom.nasa.gov\/comet_ison\/\" target=\"_blank\"> expected trajectory<\/a> from the STEREO spacecraft.<\/span><\/li>\n<li class=\"content\"><span>Examine the orbit of Comet ISON using the <a class=\"content_link\" href=\"http:\/\/secchi.nrl.navy.mil\/STEREOorbit\/C2012_S1_ISON.html\" target=\"_blank\"> 3D Java orbit tool<\/a> provided by STEREO&#39;s <a class=\"content_link\" href=\"http:\/\/secchi.nrl.navy.mil\/\" target=\"_blank\">SECCHI team<\/a>.<\/span><\/li>\n<li class=\"content\"><span>The NASA <a class=\"content_link\" href=\"http:\/\/www.isoncampaign.org\/\" target=\"_blank\"> The NASA Comet ISON Observing Campaign <\/a>.<\/span><\/li>\n<li class=\"content\"><span>NASA News Release: <a class=\"content_link\" href=\"http:\/\/science.nasa.gov\/science-news\/science-at-nasa\/2013\/18jan_cometison\/\" target=\"_blank\"> Comet of the Century?<\/a> <small>(18 January, 2013).<\/small><\/span><\/li>\n<\/ul>\n<h2>ASTB-legend ur tiden<\/h2>\n<p><strong>Carl-Axel Reimer <\/strong>har avlidit. Han spelade stor roll f&ouml;r den yngre generationens amat&ouml;rastronomer p&aring; 70- och 80-talen.<\/p>\n<p>Mer info fram&ouml;ver.<\/p>\n<p>Carl-Axel var med oss s&aring; sent som n&auml;r Tycho Brahe-observatoriet &quot;nyinvigdes&quot; f&ouml;r tv&aring; &aring;r sen.<\/p>\n<h2>Lundmark (1)<\/h2>\n<p>Tack till <strong>Robert Cumming<\/strong>, som tipsar om <a href=\"http:\/\/Slipher, galaxies, and cosmological velocity fields Authors: John A. Peacock (Submitted on 30 Jan 2013)      Abstract: By 1917, V.M. Slipher had singlehandedly established a tendency for 'spiral nebulae' to be redshifted (21 out of 25 cases). From a modern perspective, it could seem surprising that the expansion of the universe was not announced at this point. Examination of Slipher's papers shows that he reached a more subtle conclusion: the identification of cosmological peculiar velocities, including the bulk motion of the Milky Way, leading to a beautiful argument in favour of nebulae as distant stellar systems. Nevertheless, Slipher's data actually contain evidence at &gt;8sigma for a positive mean velocity, even after subtracting the dipole owing to the motion of the observer. In 1929, Hubble estimated distances for a sample of no greater depth, using redshifts due almost entirely to Slipher. Hubble's distances were flawed in two distinct ways: in addition to an incorrect absolute calibration, the largest distances were systematically under-estimated. Nevertheless, he claimed the detection of a linear distance-redshift relation. Statistically, the evidence for such a correlation is less strong than the simple evidence for a positive mean velocity in Hubble's sample. Comparison with modern data shows that a sample of more than twice Hubble's depth would generally be required in order to reveal clearly the global linear expansion in the face of the 'noise' from peculiar velocities. When the theoretical context of the time is examined, the role of the de Sitter model and its prediction of a linear distance-redshift relation looms large. A number of searches for this relation were performed prior to Hubble over the period 1924-1928, with a similar degree of success. All were based on the velocities measured by Slipher, whose work from a Century ago stands out both for the precision of his measurements and for the subtle clarity of the arguments he employed to draw correct conclusions from them. \">&auml;nnu en rapport<\/a> i vilken <strong>Knut Lundmarks <\/strong>m&auml;tningar 1924 av en kosmisk galaxavst&aring;nd-r&ouml;dskjutningsmodell (&quot;universums expansion&quot;) diskuteras. Utg&aring;ngspunkten &auml;r <strong>V C Sliphers<\/strong> banbrytande insatser p&aring; 1910-talet.<\/p>\n<p>Lundmark h&ouml;ll n&auml;stan hela v&auml;gen, men n&auml;r dv&auml;rggalaxerna kom in i sammanhanget br&ouml;ts den vackra symmetrin &#8211; alla galaxer har inte samma skenbara storlek p&aring; himlavalvet helt enkelt. Detta var ett av de m&aring;tt som Lundmark anv&auml;nde med M31 som likaren.<\/p>\n<p>Jag har dristat mig att prognostisera i en liten bok, som snart kommer ut, att Lundmarks roll kommer att&nbsp; diskuteras allt oftare. Jag tycker mig se att jag inte har helt fel. Slussen har &ouml;ppnats f&ouml;r en revidering av <strong>Edwin Hubbles<\/strong> uppt&auml;ckt. Inte s&aring; att Hubble kommer att f&ouml;rlora sin betydelse, men f&ouml;rhistorien har alltf&ouml;r l&auml;nge f&ouml;rtr&auml;ngts.<\/p>\n<h2>Lundmark (2)<\/h2>\n<p>V&aring;r flitige och observante&nbsp; astropedagog p&aring; TBO,<strong> Peter Hemborg<\/strong>, ber&auml;ttar:<\/p>\n<p>&#8211; Jag blev h&auml;rom dan uppringd av en man fr&aring;n V&auml;ster&aring;s Astronomi- och Rymdfartsf&ouml;rening (VARF), som ville h&ouml;ra sig f&ouml;r lite om astropedagogtj&auml;nsten. Under lunchen var jag inne p&aring; VARF:s hemsida och l&auml;ste lite om deras verksamhet. Jag hittade d&aring; f&ouml;ljande text, d&auml;r v&aring;r <strong>Knut Lundmark <\/strong>n&auml;mns.&nbsp;<\/p>\n<p>Citat:<\/p>\n<p><span style=\"font-family: comic sans ms,cursive;\"><strong>&Aring;ke Odelberg<\/strong> &auml;r &Aring;kestaobservatoriets grundare. Han f&ouml;ddes i Uppsala &aring;r 1900&#8230; [&#8212;]<\/span><\/p>\n<div><span style=\"font-family: comic sans ms,cursive;\">Redan fr&aring;n b&ouml;rjan f&ouml;rde &Aring;ke noggrann dagbok &ouml;ver alla sina observationer. En kopia av dagb&ouml;ckerna har sk&auml;nkts till VARF av <strong>Monica Odelberg<\/strong>. Det framg&aring;r att &Aring;ke var en gener&ouml;s och g&auml;stfri person som ofta bj&ouml;d in bes&ouml;kare till &quot;Stj&auml;rnstugan&quot;.<\/span><\/div>\n<div><span style=\"font-family: comic sans ms,cursive;\">Knut Lundmark, som var professor i astronomi i Lund 1929-1955 skrev en rolig kommentar i dagboken den 12 december 1946:<\/span><\/div>\n<div><span style=\"font-family: comic sans ms,cursive;\">&quot;Mitt f&ouml;rsta bes&ouml;k i Stj&auml;rnstugan blev en rik och stark upplevelse. Jag hoppas att &Aring;ke Odelberg inte g&ouml;r som<strong> Fritiof Nilsson Piraten <\/strong>n&auml;r han hade bjudit n&aring;gra stycken av oss till sitt Kivikshem p&aring; en eftersl&auml;ckning. Hans v&auml;n och tr&auml;tobroder <strong>Johann Lehman<\/strong>, stadsl&auml;karen i Simrishamn, var med bland oss andra. Piraten h&auml;lsade oss alla och sade: &#39;S&aring; vill jag h&auml;lsa dr Lehman v&auml;lkommen som f&ouml;r f&ouml;rsta och sista g&aring;ngen g&auml;star mitt hem.&#39; M&aring;tte aldrig &Aring;ke Odelberg h&auml;lsa mig p&aring; det s&auml;ttet!<\/span>&quot;<\/div>\n<div>Slut citat.<\/div>\n<div>K&auml;lla:<strong> <a href=\"https:\/\/webmail.telia.com\/cp\/ps\/Mail\/ExternalURLProxy?d=pne.telia.com&amp;u=u48702769&amp;url=http:\/\/www.varf.se\/s06obs.htm&amp;urlHash=1.3533954386892925E231\" target=\"_BLANK\">http:\/\/www.varf.se\/s06obs.htm<\/a><\/strong><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/image004-1.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"296\" height=\"1024\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-44740\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/image004-1-296x1024.jpg\" style=\"width: 273px; height: 937px;\" title=\"Tidningsartikel om \u00c5ke Odelberg\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/image004-1-296x1024.jpg 296w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/image004-1.jpg 387w\" sizes=\"(max-width: 296px) 100vw, 296px\" \/><\/a><\/p>\n<\/div>\n<h2>Nova Del 2013 &#8211; radiotystnad r&aring;der<\/h2>\n<p>Radioastronomer har <a href=\"http:\/\/www.astronomerstelegram.org\/?read=5375\">f&ouml;rg&auml;ves s&ouml;kt tecken p&aring; signaler\/brus. <\/a><\/p>\n<p>Men &auml;ven den typen av observationer &auml;r intressanta.<\/p>\n<h2>Gaia i fokus<\/h2>\n<p><em>Popul&auml;r Astronomis<\/em> f&ouml;rsta h&ouml;stnummer &auml;gnas bl a Gaia-projektet, vars slutm&aring;l &auml;r positionsbest&auml;mningar med mera av i runda sl&auml;ngar 1 000 000 000 stj&auml;rnor. <strong>David Hobbs, Lennart Lindegren, Ulrike Heiter<\/strong> och <strong>Andreas Korn <\/strong>&auml;r fyra svenska forskare som arbetar med nya rymdteleskopet som &auml;r p&aring; plats i Franska Guyana (se tidigare W-blogg) och v&auml;ntar p&aring; uppskjutning senare i &aring;r.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/omslag2013_3_300.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-44741\" height=\"450\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/omslag2013_3_300.jpg\" title=\"\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/omslag2013_3_300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/omslag2013_3_300-200x300.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Kina tar hem m&aring;nstenar<\/h2>\n<p>Kopplingen mellan kosmisk str&aring;lnings bombardemang av m&aring;nytan och m&aring;nmaterialets beskaffenhet, behandlas i <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1309.1833\">en ny kinesisk forskarrapport<\/a> i vilken Kinas kommande m&aring;nlandningar diskuteras. Precis som amerikanernas Apollo 15-astronauter f&ouml;rv&auml;ntas Kinas m&aring;nfarare ta med sig hem m&aring;nmaterial till de jordiska labben.<\/p>\n<h2>Tajko i tv<\/h2>\n<p>Jag s&aring;g en doku i kv&auml;ll p&aring; tv (10.9) om v&aring;ra astronomiska pionj&auml;rer och slogs av uttalet av <strong>Tycho Brahe<\/strong>:<\/p>\n<p>Taj-ko Bra-hi.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/250px-Tycho_Brahe.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"202\" height=\"300\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-44745\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/250px-Tycho_Brahe-202x300.jpg\" style=\"width: 110px; height: 163px;\" title=\"Tajko?\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/250px-Tycho_Brahe-202x300.jpg 202w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/250px-Tycho_Brahe.jpg 250w\" sizes=\"(max-width: 202px) 100vw, 202px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Det &auml;r n&auml;stan lika uselt som n&auml;r danskarna kallar <strong>Johan Sebastian Bach<\/strong> f&ouml;r &quot;Back&quot;. De uttalar ocks&aring; Dirch som i <strong>Dirch Passer<\/strong> f&ouml;r &quot;Dirk&quot;.<\/p>\n<p>Sj&auml;lva blir de f&ouml;rbannade om vi kallar<strong> Carl Nielsen<\/strong> f&ouml;r &quot;Nielz&eacute;n&quot;.<\/p>\n<h2>Kuliga annonser<\/h2>\n<p>V&aring;r astropedagog <strong>Peter Hemborg<\/strong> har hittat ett par annonser, som inbjuder till stell&auml;ra funderingar.<\/p>\n<p>Fr&aring;n <em>Sursv.<\/em>.. jag menar <em>Sydsvenskan<\/em>:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/Annons-t-URJ3.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-44709\" height=\"217\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/Annons-t-URJ3-300x217.jpg\" title=\"\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/Annons-t-URJ3-300x217.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/Annons-t-URJ3.jpg 1024w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Och s&aring; denna fr&aring;n <em>Metro<\/em>:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/Annons-2-t-URJ3.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-44710\" height=\"217\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/Annons-2-t-URJ3-300x217.jpg\" title=\"\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/Annons-2-t-URJ3-300x217.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/Annons-2-t-URJ3.jpg 1024w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Klicka upp bilderna s&aring; ser ni vad det &quot;egentligen&quot; handlar om.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Status f&ouml;r ISON-kometen Kometen ISON, formellt Comet C\/2012 S1, uppt&auml;cktes f&ouml;r ett &aring;r sedan av de ryska astronomerna Vitali Nevski och Artyom Novichonok, och kometen f&ouml;rv&auml;ntas g&ouml;ra en n&auml;rkontakt av n&auml;stan tredje graden med solen 28 november &#8211; p&aring; ett avst&aring;nd s&aring; n&auml;ra som 2,7 solradier. Har vi tur blir kometen spektakul&auml;r p&aring; vinterstj&auml;rnhimlen. Proffsastronomerna&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/09\/10\/nr-106-2013\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 106 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/44705"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=44705"}],"version-history":[{"count":43,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/44705\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":44761,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/44705\/revisions\/44761"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=44705"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=44705"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=44705"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}