{"id":4504,"date":"2010-06-27T17:08:32","date_gmt":"2010-06-27T16:08:32","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=4504"},"modified":"2010-06-27T17:14:14","modified_gmt":"2010-06-27T16:14:14","slug":"nr-88-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/06\/27\/nr-88-2010\/","title":{"rendered":"Nr 88 2010"},"content":{"rendered":"

Vad vet vi om Eris?<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Foto: HST<\/figcaption><\/figure>\n

En g\u00e5ng kallades den planetsystemets “tionde” planet, men tillsammans med Pluto fick\u00a0 Eris (uppt\u00e4ckt 2005) vika ner sig och n\u00f6ja sig med att klassas som\u00a0 en dv\u00e4rgplanet, en “plutoid” och en TNO (“Trans Neptunian Object”).<\/p>\n

Eris \u00e4r faktiskt st\u00f6rre \u00e4n Pluto, har en m\u00e5ne namnad till\u00a0 Dysnomia, dess bana runt solen\u00a0 \u00e4r starkt excentrisk\u00a0 och det tar n\u00e4stan 600 jord\u00e5r f\u00f6r Eris att g\u00f6ra ett varv runt solen.<\/p>\n

Eris \u00e4r den st\u00f6rsta himlakroppen i sol- och planetsystemet som hittats sen 1846, d\u00e5 Neptunus uppt\u00e4cktes.<\/p>\n

Eris ligger tre ggr l\u00e4ngre ut i planetv\u00e4rlden \u00e4n Pluto och ytan best\u00e5r huvudsakligen av metan i isform.<\/p>\n

Vi vet inte s\u00e4rskilt mycket om Eris, dess rotationsperiod t ex, men det \u00e4r t\u00e4nkbart att vi f\u00e5r veta mer kommande\u00a0 dagar, eftersom det med start i dag i tr\u00e5kstaden Philadelphia, USA, fram till 1 juli arrangeras en konferens p\u00e5 temat\u00a0 “TNO 2010 – Dynamical and Physical properties of Trans-Neptunian Objects”. Det vi hittills vet har mest utforskats via HST och Keck-teleskopen p\u00e5 Hawaii.<\/p>\n

Massor av f\u00f6redrag och rapporter st\u00e5r p\u00e5 programmet. Alla ockultationsintresserade v\u00e4ntar med sp\u00e4nning p\u00e5 Amanda Gulbis, South African Astronomical Observatory, som ska prata \u00f6ver \u00e4mnet “Studying Trans-Neptunian Objects via Stellar Occultations: Ground-Based and Air-Based with SOFIA”.<\/p>\n

Eyiafjallaj\u00f6kull som bokm\u00e4rke…<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Pytteartiklar fr\u00e5n Island n\u00e5dde oss snabbt. Foto: Reuters<\/figcaption><\/figure>\n

H\u00f6rt talas om tefra? NE, allts\u00e5 Nationalencyklopedin, har f\u00f6ljande att s\u00e4ga:<\/p>\n

tefra
\ntefra [te:\u00b4f-], pyroklastiskt material, fasta partiklar och sm\u00e4lt material som kastas upp ur en vulkankrater i samband med explosionsartade utbrott och som sedan sprids i vindriktningen och faller ned mot marken.<\/strong><\/span><\/p>\n

Detta tefra fr\u00e5n Island och Eyiafjallaj\u00f6kull dokumenterades redan i mitten av april i \u00e5r p\u00e5 taket till K\u00f6penhamns Institut for Geografi och Geologi, framg\u00e5r ur en artikel i helgens Weekend Avisen<\/em>. Dessa glasaktiga partiklar \u00e4r pyttesm\u00e5 (mindre \u00e4n 0,001 mm), och de finns i m\u00e4ngd runt omkring oss utan att vi t\u00e4nker p\u00e5 det. Ju mindre de \u00e4r, desto l\u00e4ngre h\u00e4nger de kvar i atmosf\u00e4ren. Och de utg\u00f6r n\u00e4r de landar\u00a0 en viktig tidsm\u00e4tare, ett geologiskt bokm\u00e4rke. Och som s\u00e5dan anv\u00e4ndbart i massor av vetenskapliga sammanhang.<\/p>\n

Framtidens geologer kommer att ha stor gl\u00e4dje av Islands-sm\u00e4llen 2010.<\/p>\n

Ett h\u00f6jdar-obsis f\u00f6r amat\u00f6rer<\/h2>\n

\"\"<\/a>Fr\u00e5n Ven h\u00e4lsar Tycho Brahe-guiden Anders Nyholm, v\u00e5r vice\u00a0 ordf\u00f6rande i ASTB, att h\u00e4rom dan var G\u00f6sta Gahm med s\u00e4llskap p\u00e5 museet. Men inte bara det. Anders l\u00e4ste i\u00a0 f\u00f6rra bloggen om Sphinx-observatoriet i Alperna, som br\u00e4cker La Palma i h\u00f6jd \u00f6ver havet med mer \u00e4n 1 km.<\/p>\n

Anders:<\/p>\n

– Ett amat\u00f6robservatorium som jag gillar, och som ocks\u00e5 ligger i bergslandskap, \u00e4r det som finns i Liechtenstein<\/a>. Jag gl\u00e4ds
\n\u00e5t att det heter Sternwarte Cassiopeia. Vi borde anta det som v\u00e4nobsis till TBO.<\/p>\n

Id\u00e9n med v\u00e4nobservatorier \u00e4r inte alls dum. Vi borde ha det som en punkt p\u00e5 dagordningen vid n\u00e4sta styrelsem\u00f6te i ASTB! Jag t\u00e4nker p\u00e5 v\u00e5rt “antipodiska” observatorium i Nya Zealand, t ex.<\/p>\n

Sternwarte Cassiopeia drivs, vad jag f\u00f6rst\u00e5r, efter ungef\u00e4r samma principer som v\u00e5rt TBO. Dessutom med ungef\u00e4r samma instrumentering. \u00d6ppet f\u00f6r allm\u00e4nheten \u00e4r det, satsning sker p\u00e5 barn etc etc. Plus, f\u00f6rst\u00e5s, finns h\u00e4r ett litet “Kleinplanetarium”, vilket vi i Malm\u00f6\/Oxie bara dr\u00f6mmer om. Men kanske en vackrare dag s\u00e5..<\/p>\n

Och s\u00e5 var det Buzz Aldrin…<\/h2>\n

… som sa till kollegan Neil Armstrong n\u00e4r de tog en lunchpaus ombord p\u00e5 Apollo 11:s m\u00e5nlandare p\u00e5 Stillhetens hav 1969:<\/p>\n

– K\u00e4ket h\u00e4r p\u00e5 m\u00e5nen \u00e4r f\u00f6rstklassigt. Men st\u00e4llet saknar ju helt atmosf\u00e4r.<\/p>\n

Oljel\u00e4ckan sedd uppifr\u00e5n<\/h2>\n

25 juni, midsommarafton, s\u00e5g det s\u00e5 h\u00e4r j\u00e4vligt ut i Mexikanska golfen.<\/p>\n

\"\"<\/a>
NASA image by Jeff Schmaltz, MODIS Rapid Response Team. Caption by Michon Scott.<\/figcaption><\/figure>\n

NASA:s satelliter Aqua och Terra h\u00e5ller koll p\u00e5 katastrofen. MODIS som i The Moderate Resolution Imaging Spectroradiometer p\u00e5 Terra-satelliten tog bilden<\/a>, d\u00e4r vi kan se oljan lysa som vita och gr\u00e5 “moln” p\u00e5 havsytan.<\/p>\n

Golfen brukar p\u00e5 dagtid bl\u00e4nka i vacker bl\u00e5 f\u00e4rg.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vad vet vi om Eris? En g\u00e5ng kallades den planetsystemets “tionde” planet, men tillsammans med Pluto fick\u00a0 Eris (uppt\u00e4ckt 2005) vika ner sig och n\u00f6ja sig med att klassas som\u00a0 en dv\u00e4rgplanet, en “plutoid” och en TNO (“Trans Neptunian Object”). Eris \u00e4r faktiskt st\u00f6rre \u00e4n Pluto, har en m\u00e5ne namnad till\u00a0 Dysnomia, dess bana runt… L\u00e4s mer »Nr 88 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4504"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4504"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4504\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4527,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4504\/revisions\/4527"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4504"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4504"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4504"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}