{"id":4529,"date":"2010-06-28T15:20:25","date_gmt":"2010-06-28T14:20:25","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=4529"},"modified":"2010-06-28T20:47:53","modified_gmt":"2010-06-28T19:47:53","slug":"nr-89-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/06\/28\/nr-89-2010\/","title":{"rendered":"Nr 89 2010"},"content":{"rendered":"

H\u00e4ftiga men inga friska vindar….<\/strong><\/h2>\n
\"\"<\/a>
T\u00e4nkt passage \u00f6ver moderstj\u00e4rnan - sedd p\u00e5 "n\u00e4ra h\u00e5ll". Ill: ESO\/L. Cal\u00e7ada <\/figcaption><\/figure>\n

2003 blev ASTB:s Anders Nyholm, d\u00e5 rymdgymnasist i Kiruna men astronomiskt verksam p\u00e5 himmaplan, p\u00e5\u00a0 TBO i Oxie,\u00a0 den f\u00f6rste att fr\u00e5n svensk horisont observera en exoplanet, HD209458b. P\u00e5 denna planet – kallas den verkligen Osiris? – har nu en superstorm p\u00e5 5000-10000 kilometer\/timmen dokumenterats<\/a>. Molnen som bl\u00e5ser best\u00e5r f\u00f6retr\u00e4desvis av kolmonoxid, s\u00e5 det \u00e4r verkligen inte fr\u00e5gan om friska vindar som sveper fr\u00e5n planetens heta dagsida mot dess svalare nattsida.<\/p>\n

Tidigare har \u00e4ven vatten observerats p\u00e5 planeten med hj\u00e4lp av bl a HST.<\/p>\n

Leiden-astronomen Ignas Snellen har lett det nu aktuella astronomteamet bakom uppt\u00e4ckten, som presenteras i senaste Nature<\/em>, och i ESO:s pressmess noterar Ignas:
\n– HD 209458b \u00e4r definitivt inget st\u00e4lle f\u00f6r k\u00e4nsliga personer, s\u00e4ger han. Genom att studera giftgasen kolmonoxid med stor noggrannhet hittade vi bevis f\u00f6r en supervind som bl\u00e5ser med en hastighet p\u00e5 fem till tio tusen kilometer i timmen.
\nPlaneten kretsar mycket n\u00e4ra sin moderstj\u00e4rna: fr\u00e5n stj\u00e4rnan till planeten \u00e4r det bara en tjugondedel av avst\u00e5ndet mellan jorden och solen. Det g\u00f6r att planeten hettas upp intensivt, och att temperaturen p\u00e5 ytan n\u00e5r 1000 grader Celsius p\u00e5 planetens varma sida. Planeten har n\u00e4mligen alltid samma sida riktad mot stj\u00e4rnan. Det inneb\u00e4r att dess ena sida \u00e4r het medan den andra \u00e4r mycket svalare.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Ur en annan t\u00e4nkt vinkel. Ill: ESA, NASA, Alfred Vidal-Madjar. Institut d'Astrophysique de Paris <\/figcaption><\/figure>\n

HD 209458b var den f\u00f6rsta exoplanet som uppt\u00e4cktes genom passager framf\u00f6r sin v\u00e4rdstj\u00e4rna. Tv\u00e5 g\u00e5nger i veckan \u00e5ker den framf\u00f6r stj\u00e4rnan och under tre timmar blockerar den en liten andel av dess ljus, som forskarna i fjor kunde analysera genom ESO:s VLT (Very Large Telescope). Med teleskopets kraftfulla spektrograf CRIRES kunde de detektera och analysera just dessa svaga avtryck.
\n– CRIRES \u00e4r det enda instrumentet i v\u00e4rlden som kan leverera spektra som \u00e4r tillr\u00e4ckligt skarpa f\u00f6r att fastst\u00e4lla kolmonoxidlinjernas position till en noggrannhet p\u00e5 en del i 100 000, s\u00e4ger Remco de Kok, en annan medlem i teamet.
\n– Den h\u00f6ga precisionen g\u00f6r att vi f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen kan m\u00e4ta hastigheten hos kolmonoxidgasen, med hj\u00e4lp av Doppler-effekten, till\u00e4gger han.
\nAstronomerna har \u00e4ven varit f\u00f6rst med en rad andra uppt\u00e4ckter. De lyckades direkt m\u00e4ta exoplanetens hastighet i sin bana runt hemstj\u00e4rnan.<\/p>\n

– Det verkar som att HD 209458b faktiskt \u00e4r lika rik p\u00e5 kol som Jupiter och Saturnus. Det skulle kunna tyda p\u00e5 att den bildades p\u00e5 samma s\u00e4tt, s\u00e4ger Snellen.<\/p>\n

HD209458b ligger i Pegasus och har en massa ungef\u00e4r 60 procent av Jupiters. Avst\u00e5ndet till moderstj\u00e4rnan \u00e4r 150 ljus\u00e5r.<\/p>\n

Space art-konstn\u00e4rerna har som alltid\u00a0 fullt upp att g\u00f6ra med att pedagogiskt och slagkraftigt \u00e5terge f\u00f6r oss vanliga d\u00f6dliga hur det kan t\u00e4nkas se ut d\u00e4r ute i v\u00e4rldsrymden.<\/p>\n

System som system<\/h2>\n

F\u00f6rr skojade vi om att britterna n\u00e4rmade sig meter-systemet tum f\u00f6r tum.<\/p>\n

N\u00e5got liknande kan s\u00e4gas om oss glada amat\u00f6r- och l\u00e4nstolsastronomer: Vi n\u00e4rmar oss parsec-systemet ljus\u00e5r f\u00f6r ljus\u00e5r!<\/p>\n

4 juli 1910<\/h2>\n

Denna dag avled den italienske astronomen Giovanni Schiaparelli, som klyddade till det f\u00f6r oss med sina p\u00e5st\u00e5dda “canali” p\u00e5 Mars, som han tyckte sig se under Mars-oppositionen 1877. En olycklig terminologi.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Schiaparellis Mars-karta fr\u00e5n 1877-78<\/figcaption><\/figure>\n

Kanaler i meningen av intelligent liv byggda vattenleder p\u00e5 den r\u00f6da planeten, menade Schiaparelli\u00a0 uppenbarligen aldrig. Men de \u00f6versattes s\u00e5, och det tog \u00e5tminstone 50-60 \u00e5r innan begreppet “Mars-kanaler” avskaffades. D\u00e5 hade bl a Percival Lowell \u00e4gnat st\u00f6rre delen av sitt liv \u00e5t att f\u00f6rs\u00f6ka bevisa att kanalerna verkligen\u00a0 fanns och att det existerade\u00a0 civilisationer p\u00e5 grannplaneten.<\/p>\n

Venus f\u00f6rsvunna vatten<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Venus atmosf\u00e4r i ultraviolett. Foto: ESA\/MPS\/DLR\/IDA<\/figcaption><\/figure>\n

En av de stora skillnaderna mellan jorden och Venus \u00e4r m\u00e4ngden vatten p\u00e5 dessa i storlek annars j\u00e4mf\u00f6rbara planeter.<\/p>\n

* Om vi f\u00f6rdelar jordens oceaner \u00f6ver hela jordytan, skulle de bilda ett globalt t\u00e4ckande hav p\u00e5 3 kilometers djup.
\n* Tar vi vattnet i Venus atmosf\u00e4r och pytsar ut det p\u00e5 planeten, r\u00e4cker det till en gyttjig p\u00f6l p\u00e5 3 centimeters djup.<\/p>\n

Vilket inte betyder att Venus en g\u00e5ng inte haft vatten i m\u00e4ngder. Ja, var Venus rentav en g\u00e5ng i tidernas begynnelse en “beboelig” planet? Ett pressmess fr\u00e5n ESA st\u00e4ller fr\u00e5gan<\/a>, och det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s Europas egen\u00a0 Venus Express-farkost som hj\u00e4lper till att formulera den. Om Venus Express ocks\u00e5 bidrar med n\u00e5tt vettigt svar, \u00e5terst\u00e5r att ta st\u00e4llning till.<\/p>\n

Venus Express vetenskaplige chef H\u00e5kan Svedhem, som g\u00e4stade oss p\u00e5 ASTB i fjor, ber\u00e4ttar att tvillingplaneternas grundl\u00e4ggande uppbyggnad\u00a0 \u00e4r v\u00e4ldig snarlika varandra. Men skillnaden \u00e4r enorm n\u00e4r det handla rom just vattnet. Det visar sig att<\/p>\n

solens UV-str\u00e5lning bryter upp vattenmolekylerna, vars joniserade\u00a0 v\u00e4te- och syreatomer f\u00f6rsvinner\u00a0 ut i atmosf\u00e4ren – mycket l\u00e4mpligt visar m\u00e4tningar att ungef\u00e4r dubbelt s\u00e5 mycket v\u00e4te som syre sticker sin kos. \u00c4ven n\u00e4rvaron av deuterium, “tungt v\u00e4te”, i Venus \u00f6vre atmosf\u00e4r, \u00e4r notabelt.<\/p>\n

ESA-forskare har gjort sofistikerade ber\u00e4kningar, som pekar p\u00e5 att det f\u00f6rekom rikligt med\u00a0 vatten i Venus atmosf\u00e4r under planetens f\u00f6rsta skeden. Men vattnet hann aldrig bilda oceaner. Om detta slutar i en betraktelse om Venus eventuella livsbetingelser, \u00e5terst\u00e5r att se och h\u00f6ra – Venusforskarna tr\u00e4ffas denna vecka i\u00a0 franska Aussois f\u00f6r att ta tempen p\u00e5 v\u00e5r grannplanet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

H\u00e4ftiga men inga friska vindar…. 2003 blev ASTB:s Anders Nyholm, d\u00e5 rymdgymnasist i Kiruna men astronomiskt verksam p\u00e5 himmaplan, p\u00e5\u00a0 TBO i Oxie,\u00a0 den f\u00f6rste att fr\u00e5n svensk horisont observera en exoplanet, HD209458b. P\u00e5 denna planet – kallas den verkligen Osiris? – har nu en superstorm p\u00e5 5000-10000 kilometer\/timmen dokumenterats. Molnen som bl\u00e5ser best\u00e5r f\u00f6retr\u00e4desvis… L\u00e4s mer »Nr 89 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"aioseo_head":"\n\t\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t