![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/06\/hd12545_noao_big.jpg\")
<\/a>Stj\u00e4rnan ovan \u00e4r bin\u00e4r och stj\u00e4rnfl\u00e4cken tros bero p\u00e5 s\u00e5 starka magnetf\u00e4lt att dessa f\u00f6rhindrar het materia att n\u00e5 stj\u00e4rnans yta. D\u00e4rav den m\u00f6rka fl\u00e4cken, som \u00e4r m\u00e4tbar fr\u00e5n jordens horisont.<\/p>\n
Den senaste forskningen p\u00e5 omr\u00e5det ska diskuteras i augusti,\u00a0 p\u00e5 en IAU-konferens i Ventura, Californien. “Starspots” \u00e4r ett fascinerande fenomen och inbillar jag mig extremt sv\u00e5rf\u00e5ngat dessutom. Men inget \u00e4r om\u00f6jligt f\u00f6r dagens astronomer, som l\u00e4rt sig klura ut det mesta ur fotonernas rike.<\/p>\n
Exempel:<\/p>\n
En som fr\u00e5n svensk horisont utforskar starspots \u00e4r Uppsala-astronomen Oleg\u00a0 Kochukhov, som p\u00e5 IAU-konferensen lovar avrapportera sina senaste fynd p\u00e5 temat “The spots on Ap stars”. En\u00a0 Ap star \u00e4r en spektralklass A-stj\u00e4rna som \u00e4r “peculiar”, inte minst ur kemisk synpunkt (\u00f6verskott i ytskikten av grund\u00e4mnen som\u00a0 mangan. kvicksilver, strontium och liknande). yttempen ligger p\u00e5 8000-15000 gr K och stj\u00e4rnans magnetf\u00e4lt \u00e4r ovanligt starkt samtidigt som dess rotationshastighet \u00e4r l\u00e5g. Det ena verkar h\u00e4nga ihop med det andra.<\/p>\n
Oleg Kochukhov har en egen extremt informativ hemsida, d\u00e4r han beskriver sitt arbete. Kolla t ex inneh\u00e5llet i fliken Research, ur vilken framg\u00e5r att det \u00e4r\u00a0 rena detektivarbetet hur Oleg utnyttjar Doppler-effekten <\/a>f\u00f6r att utforska dessa stj\u00e4rnfl\u00e4cksrika stj\u00e4rnor.<\/p>\n Ett problem f\u00f6r dagens astronomer \u00e4r, f\u00f6rest\u00e4ller jag mig, att inte blanda samman\u00a0 starspots och exoplaneter, som ligger i siktlinjen till en stj\u00e4rna, men det g\u00e5r f\u00f6rst\u00e5s att separera fenomenen \u00f6ver tid..<\/p>\n Denna annons ska vara sann och fr\u00e5n Storbritannien:<\/p>\n FOR SALE BY OWNER. <\/span><\/p>\n Complete sets of Vistas in Astronomy, Astrophysical Journal and Encyclopedia Britannica. Excellent conditions…..\u00a31000 or best offer.<\/span><\/p>\n No longer needed; got married last month. Wife knows bloody well everything!<\/span><\/p>\n N\u00e4stan dagligen ramlar det in nyheter om vattenfynd p\u00e5 Mars eller snarare fynd EFTER vatten p\u00e5 planeten. F\u00f6r i dag \u00e4r den s\u00e5 gott som torrlagd. Senast har forskare knutna till Brown University i USA\u00a0 hittat\u00a0 sp\u00e5r efter r\u00e4nnor, som har med forntida glaci\u00e4ravrinning att g\u00f6ra (men som s\u00e5dana \u00e4nd\u00e5 geologiskt \u00f6verraskande unga).\u00a0 Sm\u00e4ltvattnet har skapat r\u00e4nnor som \u00e4r flera kilometer l\u00e5nga och kanske 400-500 meter breda.<\/p>\n Genom att studera 1000-tals bilder fr\u00e5n Mars Reconnaissance Orbiter \u00e4r Mars-forskarna n\u00e5nting RIKTIGT STORT p\u00e5 sp\u00e5ren.<\/p>\n Brown University har sj\u00e4lvklart en full\u00f6dig rapport p\u00e5 sin hemsida.<\/a>, i vilken det ocks\u00e5 ber\u00e4ttas om Brown-forskarnas studier p\u00e5 ort och plats – p\u00e5 hemplaneten Tellus – av arktiska glaci\u00e4rr\u00e4nnor.<\/p>\n Sommaren \u00e4r l\u00e4nstols-astronomens finaste \u00e5rstid. Armchair astronomy heter det p\u00e5 engelska, detta att behagligt sitta i sin\u00a0 f\u00e5t\u00f6lj och l\u00e4sa en uppdaterad eller p\u00e5 annat vis intressant bok i astronomi. G\u00e4rna med en eldsprakande \u00f6ppen spis framf\u00f6r dig.<\/p>\n Per definition \u00e4r en l\u00e4nstol en stol med b\u00e5de rygg- och armst\u00f6d, och jag \u00e4r nu p\u00e5 jakt efter en RIKTIG L\u00c4NSTOL. Jag \u00e4r inte n\u00f6jd l\u00e4ngre med IKEA:s “halvfabrikat”.N\u00e5nstans m\u00e5ste det finnas en ekonomiskt\u00a0 \u00f6verkomlig f\u00e5t\u00f6lj med h\u00f6g rygg och bulliga armst\u00f6d, om inte annat s\u00e5 hos Myrorna som ligger granng\u00e5rds.<\/p>\n Den \u00f6ppna spisen struntar jag i tills vidare. Men jag uppt\u00e4ckte i dag n\u00e4r jag tog en promenad i Malm\u00f6 att det finns aff\u00e4rer, som s\u00e4ljer \u00f6ppna spisar utan behov av skorstenar. Den ultimata uppfinningen f\u00f6r en l\u00e4genhetsinnehavare!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Stj\u00e4rnfl\u00e4ckar forskas ut Finns det solfl\u00e4ckar finns det stj\u00e4rnfl\u00e4ckar, vilket \u00e4r k\u00e4nt sen\u00a0 l\u00e4nge. Redan 2003 kunde vi som APOD se denna bild, den gigantiska stj\u00e4rnfl\u00e4cken\/starspot p\u00e5 stj\u00e4rnan HD 12545, \u00e4ven k\u00e4nd som XX Trianguli och synlig i en vanlig f\u00e4ltkikare. Stj\u00e4rnan ovan \u00e4r bin\u00e4r och stj\u00e4rnfl\u00e4cken tros bero p\u00e5 s\u00e5 starka magnetf\u00e4lt att dessa… L\u00e4s mer »Nr 90 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4552"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4552"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4552\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4574,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4552\/revisions\/4574"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4552"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4552"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4552"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Sansl\u00f6s annons<\/h2>\n
\u00c4nnu mer vatten p\u00e5 Mars<\/h2>\n
<\/a>L\u00e4nstols-astronomens viktigaste instrument<\/h2>\n
<\/a>