{"id":45740,"date":"2013-10-24T23:30:56","date_gmt":"2013-10-24T22:30:56","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=45740"},"modified":"2013-10-24T23:30:56","modified_gmt":"2013-10-24T22:30:56","slug":"nr-122-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/10\/24\/nr-122-2013\/","title":{"rendered":"Nr 122 2013"},"content":{"rendered":"

Venus atmosfärvindar snabbas upp<\/h2>\n

Varför är det så tyst från ESA:s Venus Express<\/u>-mission? Senast jag läste nått var i somras på hemsidan, då en rapport diskuterade atmosfärvindarna på vår inre granne.<\/a> Venus visar sig ha en "superroterande atmosfär" som snor runt planeten på fyra jorddygn medan planetens eget Venusdygn är på 243 jorddygn. M a o – atmosfärvindarna snurrar 50 ggr snabbare än planetens rotation kring sin axel.<\/p>\n

Mätningarna har gjorts med UV- och IR-känsliga hjälpinstrumentet Venus Monitoring Camera (VMC)<\/u>, VMC som tillåter sonden se och identifiera stråk i atmosfären som tillåter mätning av diverse vinddata60-70 km upp från ytan.<\/p>\n

Något har hänt, eftersom Venus Express vid de första mätningarna av atmosfären 70 km upp ovan\/under latituden 50o <\/sup>för sex-sju år sen visade på vindhastigheter runt 300 km\/h. Nu ligger motsvarande hastighet på 400 km\/h.<\/p>\n

Men Venus-forskarna har hittat andra märkligheter också: Hur vindarna t ex varierar i samband med solens höjd över horisonten och tiden på Venusdygnet.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

PS.<\/u><\/h3>\n

Mer om Venus: Nätbilden i förrförra W-bloggen anges som visande Merkurius. Men det är fel, rättar Anders Nyholm.<\/strong> Bilden visar Venus, och den riktiga bilden ser ut så här:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Bilden återfinns här:<\/p>\n

http:\/\/www.msss.com\/images\/science\/venus180hem_magellan_big.jpg<\/a><\/p>\n

Tidig galax sprutar ut nya stjärnor<\/h2>\n

En märklig och tidig galax har hittats<\/a> med z = 7,51 (cirka 700 miljoner år efter Big Bang).<\/p>\n

Visuellt kan här inte ses nånting, men med HST:s infraröda brillor har det gått lättare att komma åt objektet som, som väntat, presterar en del kraftigt rödförskjuten  Lymanalfa-strålning.<\/p>\n

Det som förvånar forskarna är den höga takten i stjärnskapandet 330M\u2299<\/sub>yr−1 <\/sup>.<\/p>\n

Gatuastronomi over there<\/h2>\n

Bigger and better... Christian Vestergaard<\/strong> har fyndat igen, denna gång ett exempel på gatuastronomi over there – större och bättre ska det ju helst vara!<\/p>\n

Bilden tål att klickas på.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Pildammsparken – från mörker till ljus<\/h2>\n

Precis när jag i en bokrecension (KvP:s kultursida 22.10) skrivit uppskattande om Pildammsparkens stjärnklarnande mörker i Malmö, kommer nyheten att parken ska få nya och ljust upplysta löparslingor.<\/p>\n

Sic transit gloria mundi….<\/p>\n

Massor av novor i M31<\/h2>\n

En hel radda novor och novakandidater har synats av britternas Sir Isaac Newton<\/strong>-teleskop (2,5 m) på La Palma. Rapport här.<\/a><\/p>\n

Lokaltidningen på hugget<\/h2>\n

Vår astropedagog Peter Hemborg <\/strong>har intervjuats av Lokaltidningens<\/em> skrivare och fotograf Ida Eriksson<\/strong><\/a>.<\/strong> Lysande fanimej!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/h2>\n

Gilla!<\/h2>\n

Kompisen Johan Kärnfält<\/strong> noterar att det numera går att gå in på Facebook och "gilla" Värmland Star Party<\/a>.<\/p>\n

Apropå ingenting…<\/h2>\n

.. så vill jag avslutningsvis omformulera en sentens jag såg i New Scientist<\/em> och slå fast att vissa astronomiska teorier är lika lätta att bevisa som att uppfånga hjärnvågor från en död fisk.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Venus atmosfärvindar snabbas upp Varför är det så tyst från ESA:s Venus Express-mission? Senast jag läste nått var i somras på hemsidan, då en rapport diskuterade atmosfärvindarna på vår inre granne. Venus visar sig ha en "superroterande atmosfär" som snor runt planeten på fyra jorddygn medan planetens eget Venusdygn är på 243 jorddygn. M a… L\u00e4s mer »Nr 122 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/45740"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=45740"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/45740\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":45771,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/45740\/revisions\/45771"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=45740"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=45740"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=45740"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}