{"id":4575,"date":"2010-06-29T22:24:07","date_gmt":"2010-06-29T21:24:07","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=4575"},"modified":"2010-06-29T22:37:29","modified_gmt":"2010-06-29T21:37:29","slug":"nr-91-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/06\/29\/nr-91-2010\/","title":{"rendered":"Nr 91 2010"},"content":{"rendered":"

Strindbergs meteor 1907 – en Lyrid?<\/h2>\n

\"\"<\/a><\/h2>\n

Aprop\u00e5 August Strindberg (se sf-notisen nedan) s\u00e5 tittade denne ofta p\u00e5 stj\u00e4rnorna, och 22 april 1907, mitt under Makternas herrav\u00e4lde, tittade han ut p\u00e5 kv\u00e4llen eller natten\u00a0 – os\u00e4kert exakt n\u00e4r – och fick se en ljusstark meteor. Strindberg har ritat av upplevelsen i Ockulta dagboken <\/em>(OD). Meteoren kom fr\u00e5n Drakens stj\u00e4rnbild horisontellt\u00a0 fr\u00e5n \u00f6ster till v\u00e4ster, mellan Cassiopeia och Polstj\u00e4rnan, mot Capella. Och tycks ha utg\u00e5tt n\u00e5nstans mot\u00a0 Vega i Lyran.<\/p>\n

– En “meteor” lik en rosenr\u00f6d raket, skriver Strindberg.<\/p>\n

Urs\u00e4kta mitt suddiga nallefotografi ovan ur OD, men om vi tittar p\u00e5 Strindberg-meteorens riktning fr\u00e5n just Vega till h\u00f6ger\u00a0 – kan detta vara n\u00e5got annat \u00e4n en meteor ur Lyridernas sv\u00e4rm, som just kring 22 april varje \u00e5r har en h\u00f6gtidsstund p\u00e5 himlavalvet? 22 april 1907 \u00e4r ju OD-notisen noterad.<\/p>\n

Att meteoren gick horisontellt och tycktes r\u00f6df\u00e4rgad i Strindbergs \u00f6gon \u00e4r v\u00e4l inte heller om\u00f6jligt – den har d\u00e5 g\u00e5tt ganska sakta \u00f6ver himlavalvet. Lyriderna brukar i och f\u00f6r sig vara intensivt vita, men ingen regel utan undantag.<\/p>\n

Intressant \u00e4r det i alla h\u00e4ndelser. Och \u00e4ven om Strindberg \u00e4tit och druckit (\u00f6l med mal\u00f6rt!!!) s\u00e5 kunde han stj\u00e4rnhimlens ABC.<\/p>\n

Cassiopeia och Capella sp\u00f6kade ofta\u00a0 i Strindbergs privatliv, d\u00e5 som tidigare. Cassiopeias W<\/span><\/strong> var lika med den nye mannen i\u00a0 f d fru Strindbergs, Harriet Bosses liv, sk\u00e5despelaren Gunnar W<\/span><\/strong>ing\u00e5rd, och Capella f\u00f6rknippade Strindberg l\u00e4nge med\u00a0 sin f d hustru Harriet. Hans astronomi var s\u00e4llan riktigt\u00a0 “frisk”, om jag s\u00e4ger s\u00e5.\u00a0 Fr\u00e5gan \u00e4r om Strindberg sj\u00e4lv var det under OD-epoken.<\/p>\n

\u00c4nnu en organisk molekyl hittad<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Fr\u00e5n RAS\u00b4hemsida. Credit: Gaby Perez and Susana Iglesias-Groth<\/figcaption><\/figure>\n

Det komplexa kolv\u00e4tet antracen – kemisk formel C14H10 – \u00e4r den mest komplicerade organiska\u00a0 molekylen hittills som astronomer spektroskopiskt identifierat i den interstell\u00e4ra materien. Senast \u00e4r det spanska (Instituto Astrof\u00edsica de Canarias) och amerikanska (University of Texas) forskare som gr\u00e4vt fram molekylen i ett interstell\u00e4rt moln i riktningen mot stj\u00e4rnan Cernis 52 i Perseus stj\u00e4rnbild – p\u00e5 ett avst\u00e5nd av cirka 700 ljus\u00e5r fr\u00e5n solen.<\/p>\n

Uppgifterna bygger p\u00e5 observationer fr\u00e5n jordbaserad teleskopi och spektroskopi\u00a0 och publiceras i, som det brukar heta i dessa sammanhang, “ansedda” Monthly Notices<\/em> fr\u00e5n Royal Astronomical Society, RAS.<\/p>\n

I samma omr\u00e5de i Perseus p\u00e5 norra stj\u00e4rnhimlen har dessa forskare tidigare identifierat molekylen naftalen (C10H8), varf\u00f6r gruppens chef, Susana Iglesias Groth, inte t\u00f6var f\u00f6r att p\u00e5 RAS\u00b4 hemsida <\/a>tala om “a star formation region rich in prebiotic chemistry”. Vilket l\u00e5ter precis lika sp\u00e4nnande som det \u00e4r!<\/p>\n

RAS \u00e4r en verkligt klassisk vetenskaplig sammanslutning, den har existerat sen 1820 och den har i dag 3500 medlemmar.<\/p>\n

\u00c4r man en FRAS, Fellow of The Royal Astronomical Society, \u00e4r man n\u00e5got mycket fiiint i den astronomiska sf\u00e4ren.<\/p>\n

\u00c4r “man” en vanlig enkel sj\u00e4l, en OFNY, en ofrivillig\u00a0 nyhetsj\u00e4gare inom astronomif\u00e4ltet,\u00a0 gl\u00f6mmer man g\u00e4rna bort att RAS ocks\u00e5 med j\u00e4mna mellanrum producerar hot news och g\u00f6r det professionellt och gediget.<\/p>\n

Halvsekeljubel f\u00f6r stockholmsk science fiction<\/h2>\n

\"\"<\/a>Aprop\u00e5 v\u00e5r nya science fiction-gruppering inom ASTB – \u00e4r du intresserad kontakta Tora Greve –\u00a0 s\u00e5 tipsar Bertil Falk om Skandinavisk F\u00f6rening f\u00f6r Science Fiction<\/a>, som \u00e4r mer Stockholms-fixerad \u00e4n “skandinavisk” om sanningen ska fram. Men det spelar ingen roll om det \u00e4r L\u00c4SNING vi \u00e4r ute efter:<\/p>\n

– Jag gick ned f\u00f6r 120 kr, och d\u00e5 f\u00e5r man de f\u00f6rsta 114 utg\u00e5vorna av tidskriften SF Forum<\/em> p\u00e5 en cd –\u00a0 SF Forum <\/em>har genom \u00e5ren publicerat bidrag av storheter som Sam J Lundwall, Sture L\u00f6nnerstrand m fl m fl och b\u00f6rjade utkomma 1960!<\/p>\n

F\u00f6r exakt femtio \u00e5r sen.<\/p>\n

Denna unika tidskrift f\u00f6r “imaginativ litteratur” har i likhet med moderf\u00f6reningen vidgat intressesf\u00e4ren genom \u00e5ren till fantasy- och skr\u00e4cklitteraturen. Under 2010 utges nr 115, \u201dNebulazinet\u201d, med recensioner av Nebulanominerade romaner och noveller.<\/p>\n

Sj\u00e4lv har Bertil Falk nu hunnit med tv\u00e5hundra sidors skrivande p\u00e5 sitt magnum opus om svensk sf-litteratur f\u00f6rr och nu. Bland de m\u00e5nga fynden i hans research \u00e4r en sf\/fantasy-novell i August Strindbergs Sagor<\/em>, en novell med titeln Lotsens vederm\u00f6dor<\/em> – en oerh\u00f6rt m\u00e4rklig ber\u00e4ttelse\u00a0 med st\u00e4ndiga tids- och rumsf\u00f6r\u00e4ndringar. Vem inspirerade Strindberg till detta?<\/p>\n

Astronomiska h\u00f6stb\u00f6cker en bristvara<\/h2>\n

Om detta har jag skrivit tidigare, men det blir i alla fall en h\u00f6stbok f\u00f6r de allra minsta:<\/p>\n

Christer Fuglesang har skrivit barnboken Rymdresan<\/em>, som utkommer i september p\u00e5 f\u00f6rlaget Fri Tanke.\"\" <\/span><\/span><\/a><\/p>\n

F\u00e4rden g\u00e5r till Mars och med ombord \u00e4r syskonen Markus och Mariana, musen Max och farbror Albert, som snickrat ihop en alldeles egen rymdraket. Dessutom har han snitsat till ett rymdteleskop som br\u00e4dar Hubbles!
\n<\/span><\/p>\n


\n<\/span><\/span><\/p>\n

<\/span><\/span>
\n<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Strindbergs meteor 1907 – en Lyrid? Aprop\u00e5 August Strindberg (se sf-notisen nedan) s\u00e5 tittade denne ofta p\u00e5 stj\u00e4rnorna, och 22 april 1907, mitt under Makternas herrav\u00e4lde, tittade han ut p\u00e5 kv\u00e4llen eller natten\u00a0 – os\u00e4kert exakt n\u00e4r – och fick se en ljusstark meteor. Strindberg har ritat av upplevelsen i Ockulta dagboken (OD). Meteoren kom… L\u00e4s mer »Nr 91 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4575"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4575"}],"version-history":[{"count":19,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4575\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4597,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4575\/revisions\/4597"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4575"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4575"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4575"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}