![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/still_raw.png\" "\\"\\"")
<\/a><\/p>\n"Bumerangen" tillbaka i nyhetsflödet Nya bilder har rasat in på PGC 3074547 aka "Bumerangnebulosan", som vi tror är kallast i vår del av universum (vad vi vet). Vårt nya suveräna radioastronomiska nätverksmaskineri ALMA i Chile har börjat leverera på allvar. Även jänkarnas NRAO har haft ett pressmeddelande om saken – och nu kompletterar Chalmers med… L\u00e4s mer »Nr 123 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/45772"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=45772"}],"version-history":[{"count":44,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/45772\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":45826,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/45772\/revisions\/45826"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=45772"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=45772"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=45772"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
http:\/\/www.chalmers.se\/rss\/oso-sv\/aktuellt\/nyhetsarkiv\/alma-s-spokbild-pa<\/a><\/p>\n \u2713 Som kompisen Robert Cumming påpekar<\/strong>, är Bumerangen "svinkallast" i det kända universum och det upptäcktes av det svenska klassikerteleskopet SEST på 1990-talet. Tempen ligger på en grad över den absoluta nollpunkten – alltså minus 272 grader Celisus.Det är ganska kallt. Här räcker det inte med en vanlig åkarbrasa för att hålla värmen! <\/span><\/p>\n \u2713 "Bumerangen", som ibland också<\/strong> kallas "Kravatten" (påminner den inte mycket om "Rosa bandet"?) ligger på 5000 ljusårs avstånd i stjärnbilden Centaurus\/Kentauren och beskrivs på nätet som ett förstadium till en planetarisk nebulosa, en protoplanetary nebula.<\/p>\n \u2713 I Chalmers pressmess säger<\/strong> Vlemmings <\/em>att <\/span>det vi ser är en döende stjärna som man inte ser, men som kastar ut moln av gas, med en massa på två gånger solens massa. Gasen kyls ned därför att den expanderar mycket fort, ungefär en halv miljon kilometer i timmen.<\/p>\n Försiktighet är en dygd, och Gaia-teamet har tagit det säkra före det osäkra och skrinlagt novemberuppskjutningen. Det är tekniken ombord på en satellit, som redan snurrar runt jorden, som trasslat till det, eftersom Gaias transpondrar har samma eller likartade komponenter. Nu måste dessa kollas upp i Europa, testas och eventuellt bytas ut.<\/p>\n Nästa fönster för uppskjutning från raketbasen Kourou, Franska Guyana, ligger i intervallet 17 december 2013 – 5 januari 2014.<\/p>\n Ytterligare besked kommer att offentliggöras på ESA:s Gaia-portal.<\/a><\/p>\n Stort tack till Lars A Wern<\/strong>, som i W-bloggens kommentatorsruta tipsar oss om möjligheterna att skriva på en protestlista mot nedläggningsplanerna av Observatoriemuseet i Stockholm.<\/p>\n Vi är bortåt 400 som hittills reagerat. Så återstår det bara att se i vilken mån Kungliga Vetenskapsakademiens höga bestämmare vill ta hänsyn till "folkets röst". Jag är pessimist.<\/p>\n Jag har inte läst boken, men nu vet jag att den finns och bör läsas t ex av vår ASTB-medlem Mats Hägg<\/strong>, Skånepolisens tekniske chef. Boken handlar om hur astronomin kunnat lösa en del deckargåtor, olyckor typ Titanics och andra stora mysterier inte minst inom konsten (Edvard Munch, Vincent van Gogh, Claude Monet <\/strong>m fl).<\/p>\n W-bloggens alerte observatör Carl-Olof Börjeson<\/strong> noterar att det på nätet finns ett par pedagogiska filmsnuttar som handlar om kloka försök att beskriva tid och avstånd i vårt kända kosmos. Här!<\/a><\/p>\n Om man t ex skalar ner 13,7 miljarder år till 10 år – var finns vi då i den tidsskalan, solens födelse t ex, dinosauriedöden, USA:s tillblivelse?<\/p>\n Apropå bilden av de gatuastronomiska övningarna i förra W-bloggen påpekar Christian Vestergaard <\/strong>att han haft bilden på sin facebooksida:<\/p>\n – Jag delade inte bilden utan drog över den med pekaren. I varje fall så spred sig denna bild fortare är en eldsvåda på internätet. Vips så hade över tvåhundra delat bilden. Geometrin bakom dvärggalaxerna som ligger i nästan rät linje i närheten av NGC3109 (Antlia, Sextans A och Sextans B) utreds i en ny rapport<\/a>. Galaxerna ligger inom ett spann på ~100 kpc längs en linje som är ~1070 kpc lång. Även den nyupptäckta dvärgen Leo P och dess släktskap diskuteras.<\/p>\n Dvärgarna uppträder inte riktigt enligt skolboken för den lokala gruppen.<\/p>\n Från mästaren inom kategorin "astronomisk humor", xkdc-skaparen Randall Munroe<\/strong>, fångar vi upp och reflekterar över denna klassiker. Det finns en prislapp på allt!<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/Boomerang_468.jpg\" "\\"Bildk\u00e4lla:")
<\/a><\/p>\nGaias uppskjutning framskjuten<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/Gaia_mission_logo_newslist.jpg\" "\\"\\""){kind=logo}
<\/a><\/p>\nTack till Lars A Wern<\/h2>\n
Lös gåtorna med astronomins hjälp!<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/813727974.jpg\" "\\"\\"")
<\/a><\/p>\nPedagogiskt<\/h2>\n
"Teleskopeden" i förra W-bloggen<\/h2>\n
\n\t\t\t– Jag tror att bilden är kinesisk och inte amerikansk – trots flaggan. Har för mig att den kommer från syntafabriken som tillverkar teleskop till överkomliga priser. Fabriken ligger i staden Suzhou nordväst om Shanghai.<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/Telescope.jpg\" "\\"Teleskop")
<\/a>
\n\t\t\tThe Suzhou Synta Optical Technolgies har sin hemsida här<\/a>. IFåbilder, vad jag kan se.<\/p>\nDvärggalaxer i en lång rad<\/h2>\n
En modig man<\/h2>\n