{"id":45884,"date":"2013-11-01T00:14:12","date_gmt":"2013-10-31T23:14:12","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=45884"},"modified":"2013-11-01T08:14:20","modified_gmt":"2013-11-01T07:14:20","slug":"nr-125-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/11\/01\/nr-125-2013\/","title":{"rendered":"Nr 125 2013"},"content":{"rendered":"<h2>NASA:s rymdteleskop i unik samverkan<\/h2>\n<p><font color=\"#000000\">Synergieffekter har vi h&ouml;rt talas om inom n&auml;ringslivet. och nu spetsas fenomenet d&aring; NASA:s stora rymdobservatorier ska b&ouml;rja samverka p&aring; allvar &ouml;ver ett brett spektrum (visuellt,r&ouml;ntgen, infrar&ouml;tt): Hubble, Chandra och Spitzer.<\/font><\/p>\n<p><strong>\u2714 Projektet kallas &quot;The Frontier Fields&quot; <\/strong>och kommer att ta hj&auml;lp av de einsteinska gravitationslinserna n&auml;r rymdteleskopen under tre &aring;r ska greppa sex massiva galaxhopar och, &auml;nnu viktigare, vad som d&ouml;ljs bakom dem. F&ouml;rhoppningen &auml;r att de samverkande rymdteleskopen ska uppt&auml;cka galaxer som &auml;r 100 ggr svagare &auml;n instrumenten vanligen och vart f&ouml;r sig kan detektera.<\/p>\n<p><strong>\u2714 F&ouml;rsta objektet p&aring; menyn<\/strong> &auml;r j&auml;ttelika Abell 2744, ocks&aring; kallad Pandoras Cluster (&quot;Pandoras hop&quot;), som m&aring;nga astronomer misst&auml;nker &auml;r en sammanslagning av fyra mindre hopar under 350 miljoner &aring;r.<\/p>\n<p><strong>\u2714 F&ouml;rhoppningsvis hittar astronomerna<\/strong> galaxer som skapats bara n&aring;gra hundra miljoner &aring;r efter Big Bang.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/hs-2013-44-c-xlarge_web_0.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-45900\" height=\"450\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/hs-2013-44-c-xlarge_web_0-1024x1024.jpg\" title=\"Superhop som ska studeras: MACS J0416.1-2403.Bildk\u00e4lla: NASA, ESA, and M. Postman (STScI), CLASH team\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/hs-2013-44-c-xlarge_web_0-1024x1024.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/hs-2013-44-c-xlarge_web_0-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/hs-2013-44-c-xlarge_web_0-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/hs-2013-44-c-xlarge_web_0.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u2718 Arbetsf&ouml;rdelningen &auml;r <\/strong>ungef&auml;r denna:<br \/>\n\t<strong>\u2718 Hubble avsl&ouml;jar vilka<\/strong> galaxer som ska studeras och hur stor stj&auml;rnbildningen &auml;r i dessa system.<\/p>\n<p><strong>\u2718 Spitzer avsl&ouml;jar galaxernas<\/strong> &aring;lder och hur m&aring;nga stj&auml;rnor som bildats.<\/p>\n<p><strong>\u2718 Chandra fastst&auml;ller massorna<\/strong> och gravitationslinsernas &quot;styrka&quot; liksom bakomliggande galaxer med supermassiva svarta h&aring;l.<\/p>\n<p><strong>\u2718 &Auml;ven f&ouml;rekomsten av<\/strong> den m&ouml;rka materien ska fingranskas,<\/p>\n<p><strong>\u2718 Om projektet The Frontier Fields <\/strong>kan l&auml;sas bl a h&auml;r: <a href=\"http:\/\/hubblesite.org\/news\/2013\/44\"><strong>http:\/\/hubblesite.org\/news\/2013\/44<\/strong><\/a><\/p>\n<h2>Exoplanet med jordens densitet<\/h2>\n<p>I samband med ASTB-m&ouml;tet torsdag kv&auml;ll (31.10) p&aring; temat &quot;Jakten p&aring; liv i universum&quot; p&aring;pekade v&aring;r lundaprofessor <strong>Dainis Dravins<\/strong> att det helt nylighen <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1310.7987\">uppt&auml;ckts en exojord med jordklotets&nbsp; densitet.<\/a> F&ouml;rsta g&aring;ngen det skett!<\/p>\n<p>Kepler-78 (KIC 8435766) har en transiterande planet Kepler-79b 400 ljus&aring;r bort, med 1,16 ggr jordens storlek och en rotationsperiod p&aring; bara drygt 8 timmar.<\/p>\n<p>Nya m&auml;tningar fastsl&aring;r massan till 1,86 jordmassor och en medeldensitet p&aring; 5,57 gram\/kubikcentimeter &#8211; ungef&auml;r som jorden. Allts&aring; r&ouml;r vi oss h&auml;r med en j&auml;rnrik stenplanet.<\/p>\n<p>Rymdkonstn&auml;ren <strong>Karen Teramura <\/strong>(UHIfA) t&auml;nker sig den upphettade kanonkulan se ut s&aring; h&auml;r:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/planetKepler78b.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-45895\" height=\"273\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/planetKepler78b-300x273.jpg\" title=\"Kepler-78b i fantasin.\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/planetKepler78b-300x273.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/planetKepler78b.jpg 878w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>V&auml;xtlivet rotar sig p&aring; Peberholm<\/h2>\n<p>PS till ovanst&aring;ende notis:<\/p>\n<p>Om man vill veta hur fort livet sprids och &quot;koloniserar&quot; v&auml;rlden p&aring; en l&auml;mplig planet, rekommenderas <strong>Bengt &Ouml;rnebergs et al:s<\/strong> skrift <em>Floran p&aring; Peberholm &#8211; En f&auml;ltstudie i v&auml;xtsuccession<\/em>, som Lunds Botaniska F&ouml;rening gett ut.<\/p>\n<p>Peberholm &auml;r ju den konstgjorda &ouml;n vi reser &ouml;ver n&auml;r vi ska till Danmark via &Ouml;resundsbron, och d&auml;r fanns ett 100-tal arter ganska tidigt etablerade runt millenieskiftet. Nu &auml;r de s&aring; kallade k&auml;rlv&auml;xterna uppe i &ouml;ver 500. Rena explosionen!<\/p>\n<p>Invandringsv&auml;garna? F&aring;glar, vind, vatten, bilar, t&aring;g &auml;r n&aring;gra som sprider v&auml;xtrikedomen. H&auml;r finns till och med &#8211; jordgubbar!<\/p>\n<p>Det enda medvetet planterade p&aring; Peberholm &auml;r en r&ouml;nn, som Gammel Danskens V&auml;nner och &Ouml;resundsbrokoncertiets d&aring;varande chef <strong>Sven Landelius<\/strong> l&auml;t plantera p&aring; Landelius sista arbetsdag.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/peberholm_2002111964.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-45912\" height=\"358\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/peberholm_2002111964-1023x815.jpg\" title=\"Peberholm 1999. Foto: Jan Kofod Winther\/\u00d8resundsbron\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/peberholm_2002111964-1023x815.jpg 1023w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/peberholm_2002111964-300x238.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/peberholm_Blomvy_fibbla_2496.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-45906\" height=\"479\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/peberholm_Blomvy_fibbla_2496-962x1024.jpg\" title=\"Peberholm i dag. Foto: Patrik Olofsson\/\u00d8resundsbron\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/peberholm_Blomvy_fibbla_2496-962x1024.jpg 962w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/peberholm_Blomvy_fibbla_2496-281x300.jpg 281w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Ljudliga protester mot Gravity-filmen<\/h2>\n<p>Den kanadensiske ex-astronauten <strong>Chris Hadfield <\/strong>s&aring;g<em> Gravity-<\/em>filmen med <strong>Sandra Bullock<\/strong> som olycksdrabbad astronaut och i en mindre roll <strong>George Clooney<\/strong> och l&auml;t under filmvisningen b&aring;de h&ouml;gt tala om och &auml;ven med hj&auml;lp av andra kroppsliga ljud markera vad han tyckte om Hollywood-produkten. Skandalen var ett faktum!<\/p>\n<p><strong>Lars Olefeldt<\/strong> har hittat <a href=\"http:\/\/www.thebeaverton.com\/chris-hadfield-ejected-from-movie-theatre-for-loudly-heckling-gravity.htm\">den (ot)roliga nyheten p&aring; n&auml;tet.<\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/original-1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-45891\" height=\"253\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/original-1-1024x576.jpg\" title=\"Dramatisk bild fr\u00e5n filmen, d\u00e4r det g\u00e5r snett f\u00f6r en astronaut.\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/original-1-1024x576.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/original-1-300x168.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/original-1.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Observatoriemuseet &#8211; protesterna tilltar<\/h2>\n<p>M&aring;nga &auml;r engagerade f&ouml;r att r&auml;dda Observatoriemuseet i Stockholm, som ju KVA (Kungliga vetenskapsakademien) vill l&auml;gga ner.<\/p>\n<p>&Ouml;ver 400 har hittills skrivit p&aring; &quot;R&auml;dda Observatoriemuseet&quot;-lisan &#8211; se adressen i W-bloggens kommentatorsf&auml;lt t h &#8211; och fr&aring;gan &auml;r som sf-f&ouml;rfattaren <strong>Ahrvid Engholm <\/strong>fr&aring;gar sig n&auml;r vi korresponderat i saken:<\/p>\n<p>&#8211; <font color=\"#000000\">Hoppar n&aring;gon in f&ouml;r att r&auml;dda Observatoriemuseet? Vad t&auml;nkte KVA g&ouml;ra med byggnaden annars? Det &auml;r en specialgjord, historisk byggnad vars fr&auml;msta vettiga anv&auml;ndning &auml;r just museum och att upplysa om vetenskapshistoria. Man kan inte inhysa McDonalds d&auml;r och endast sv&aring;rligen hyra ut det till kontor.<\/font><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/Mcdonalds-Logo-HD-Wallpaper.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"281\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-45916\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/Mcdonalds-Logo-HD-Wallpaper-300x281.jpg\" style=\"width: 123px; height: 115px;\" title=\"N\u00e4got f\u00f6r Kungl Vetenskapsakademien?\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/Mcdonalds-Logo-HD-Wallpaper-300x281.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/Mcdonalds-Logo-HD-Wallpaper-1024x960.jpg 1024w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p><font color=\"#000000\">Ahrvid har larmat sina v&auml;nner p&aring; sin unika mailbaserade SKRIVA-lista.<\/font><\/p>\n<h2><font color=\"#000000\">H&auml;r &auml;r f&ouml;rklaringen!<\/font><\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/sodark.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-45908\" height=\"295\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/sodark.jpg\" title=\"\" width=\"335\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/sodark.jpg 335w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/sodark-300x264.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 335px) 100vw, 335px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>NASA:s rymdteleskop i unik samverkan Synergieffekter har vi h&ouml;rt talas om inom n&auml;ringslivet. och nu spetsas fenomenet d&aring; NASA:s stora rymdobservatorier ska b&ouml;rja samverka p&aring; allvar &ouml;ver ett brett spektrum (visuellt,r&ouml;ntgen, infrar&ouml;tt): Hubble, Chandra och Spitzer. \u2714 Projektet kallas &quot;The Frontier Fields&quot; och kommer att ta hj&auml;lp av de einsteinska gravitationslinserna n&auml;r rymdteleskopen under tre&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/11\/01\/nr-125-2013\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 125 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/45884"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=45884"}],"version-history":[{"count":31,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/45884\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":45923,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/45884\/revisions\/45923"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=45884"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=45884"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=45884"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}