{"id":46136,"date":"2013-11-07T23:29:29","date_gmt":"2013-11-07T22:29:29","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=46136"},"modified":"2013-11-08T12:04:02","modified_gmt":"2013-11-08T11:04:02","slug":"nr-129-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/11\/07\/nr-129-2013\/","title":{"rendered":"Nr 129 2013"},"content":{"rendered":"
\n
\n

Asteroid med flera kometsvansar<\/h2>\n

Varje dag överraskas vi av astronomiska nyheter. Den ena nyheten är inte den andra lik – vår vetenskap sjuder av märkligheter. Som nu att NASA\/ESA\/Hubble Space Telescope har fått korn på en asteroid, en nästan punktformig himlakropp ju, med sex kometliknande svansar<\/a>:<\/p>\n

\n
\"\"<\/a><\/div>\n<\/p><\/div>\n

\u25ba Asteroiden är 240 m tvärsöver<\/strong> och bär beteckningen P\/2013 P5, Den upptäcktes så sent som i augusti i år av det alltmer levererande  Pan-STARRS 1-teleskopet på Hawaii, världens största "Instamatic". När sen HST drogs in i utforskningen kunde rymdteleskopet 10 september och 23 september notera  sensationella förändringar av svansarna: Det var som om asteroiden snurrat ett varv.<\/p>\n

\u25ba Hur fenomenet <\/strong>ska förklaras?<\/p>\n

\u25ba En idé är att himlakroppens<\/strong> rotation ökat dithän att stoftet på ytan sprätts ut  i rymden med någerlunda jämna mellanrum under 2013. Materialet (100-1000 ton) har likt en lavin fallit ner mot ekvatorn och därifrån slungats ut i rymden. Strålningstrycket från solen har därefter medverkat och gett oss den märkliga svanskonfigurationen.<\/p>\n

\u25ba Forskarna försöker just nu<\/strong> reda ut om stoftet verkligen kommer från asteroidens ekvator och hur snabbt asteroiden roterar. Spännande, spännande!<\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n

Yngste supernovaupptäckaren<\/h2>\n

Nathan Gray <\/strong>är 10 år och är nu inskriven i annalerna som den yngste SN-upptäckaren hittills. Han är lillebror till Kathtryn,<\/strong> den tidigare rekordinnehaverskan.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Lite hjälp har väl kidsen haft av SN-jägaren, pappan Paul Gray,<\/strong> som bara var 22 år när han först av alla såg sin första SN-smäll.<\/p>\n

Kanadickerna är stolta över sin SN-familj, kan Christian Vestertgaard<\/strong> berätta. Som tipsar om denna djupintervju med upptäckaren<\/a>.<\/p>\n

När Nathan blir vuxen vill han öppna en leksaksaffär.<\/p>\n

Ännu mer om djur och astronomi:<\/u><\/h3>\n

Vem bröt sig in på Observatoriet?<\/h2>\n

Jag märkte på facebook att det var populärt med djur och astronomi, så här kommer ytterligare ett bidrag:<\/p>\n

\u2714 Det var som ett Sherlock Holmes<\/strong>-mysterium. Spåren fanns där, men vem var den skyldige? Hur hade inbrottet gått till?<\/p>\n

\u2714 På Harvard-Smithsonians Whipple Observatory<\/strong> i södra Arizona förstod astronomerna härom året inte nånting: Vad var det för mystiska spår som syntes på den känsliga huvudspegeln av ett av teleskopen, vad var det för en varelse som är liten, fyrfota och som älskar att lämna små tassande fotspår efter sig  på vetenskapliga instrument?<\/p>\n

\u2714 Redan 2008 hade de <\/strong>första spåren upptäckts på dessa fjärrstyrda teleskop som sysslar med exoplanet-jakt inom det så kallade MEarth-projektet.<\/p>\n

\u2714 Brottsplatsundersökningen <\/strong>gav sig så småningom klart besked:<\/p>\n

\u2714 De små fotspåren kom<\/strong> från en rolig liten varelse på "amerikanska"  kallad ring-tailed cat (efter de svartvita ringarna på svansen), men det är ingen katt utan en släkting till tvättbjörnen. Ibland kallas den kattfrett på svenska.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u2714 Inbrottstjuven kunde så småningom<\/strong> fångas in och släppas efter förhör. Med resultat att andra kompisar också har sökt sig till observatoriet. En av dem kallad Stevie var så härligt fräck att den snodde mat från en astronoms tallrik. Videofilmbevis finns!<\/a><\/p>\n

\u2714  I vanliga fall håller "katten" <\/strong>sig till insekter, småfåglar, möss, ekorrar, grodor, växter, men nu har den tydligen fått smak för äkta kosmisk junk food.<\/p>\n

\u2714 Kisen eller vad vi ska kalla den,<\/strong> är Arizonas delstatsdäggdjur och dess stora ögon och öron gör att astronomerna har förklarat den som sin maskot. Dess nattsyn och hörsel är suverän, de är perfekta stjärnobservatörer, de kan bli sju år gamla, de är enslingar i bergsknallarna men väldigt sociala och kärvänliga under parningssäsongerna.<\/p>\n

\u2714 Observatoriets webbcam-system<\/strong> håller i dag viss koll på inbrottstjuvarna.<\/p>\n

\u2714 <\/strong>En avslappad potentiell<\/strong> inbrottstjuv ser ut så här:<\/p>\n

\"\"<\/a> <\/a><\/div>\n

Kjell Westmans Nova Del 2013<\/h2>\n

Med vårt nya fototeleskop på TBO har vår ASTB\/TBO-aktivist Kjell Westman<\/strong>  härom kvällen (5.11) tagit en 25-sekunders bild med sin Cannon 500  av Nova Del 2013. KLICKA upp bilden så ser du novan mitt i, vid pilen:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/div>\n

Intressant med den röda kulören.<\/p>\n

Inom vår astrofotogrupp, ledd av Håkan Barregård<\/strong>, diskuteras bilden just nu och på vilka sätt den kan "justeras" och hur bruket av filter kan ge annorlunda resultat.<\/p>\n

Även proffsen håller ett öga på novan. Senaste nytt från NOT-teleskopets spektrometer finns t ex här.
\n\t<\/a><\/p>\n

Det ska bli intressant att se ett närstudium av novan från HST och de riktigt stora teleskopen (Keck, Gemini m fl) och följa hur det utkastade materialet börjar forma en typiskt expansiv nebulosa.<\/p>\n

Och ljuskurvan? Flera rapporterar påpekar att ljuskurvan inte faller dramatiskt nu utan har jämnats ut, nått en platå runt magnituden 11m<\/sup>. Senaste kurvan från AAVSO (American Association of Variable Star Observers):<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Zlatan slår till!<\/h2>\n

Zlatan är otrolig, ja, jag menar den bulgariske amatören Zlatan Merakov.<\/strong> Härom natten  (3.11) svepte han över himlavalvet och fick in fyra kometer på några nattimmar:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Två av kometerna kan bli synliga för blottta framöver (ISON, Lovejoy).<\/p>\n

Christian Vestergaard<\/strong>, W-bloggens nyhetsjägare,  hittade "Zlatans kvartett" här.<\/a><\/p>\n

ISON-föredrag i Stockholm<\/h2>\n

Apropå ovanstående, så föreläser Uppsala\/Warszawa-professorn Hans Rickman<\/strong>, om de solstrykande kometerna på ett möte i Stockholm med medlemmarna i Svenska Astronomiska Sällskapet.<\/u><\/p>\n

Datum och tid: 14 november, kl 19.<\/p>\n

Plats: Oskar Kleins Auditorium (FR4), AlbaNova, Roslagstullsbacken 21, Stockholm.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Tack för nu!<\/h2>\n

Simpson får sista ordet – han är den enda vettiga människan i tv-landskapet sen länge.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Asteroid med flera kometsvansar Varje dag överraskas vi av astronomiska nyheter. Den ena nyheten är inte den andra lik – vår vetenskap sjuder av märkligheter. Som nu att NASA\/ESA\/Hubble Space Telescope har fått korn på en asteroid, en nästan punktformig himlakropp ju, med sex kometliknande svansar: \u25ba Asteroiden är 240 m tvärsöver och bär beteckningen… L\u00e4s mer »Nr 129 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46136"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=46136"}],"version-history":[{"count":38,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46136\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":46183,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46136\/revisions\/46183"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=46136"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=46136"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=46136"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}