\u2714 Svaret är förstås JAAA!<\/strong>, och så här ser ärren ut "före och efter", fångade av Lunar Reconnaissance Orbiter, LRO,<\/u> i mars i år:<\/p>\n \u2714 Sonderna gick i backen<\/strong> ytterst välplanerat 12 december 2012, och efter några månader kunde LRO Camera-systemet dokumentera olycksplatserna på några meter när: kratrarna efter GRAIL A och GRAIL B är bara fem meter i diameter.<\/p>\n \u2714 Det mörkare uppkastade<\/strong> ytmaterialet förbryllade månforskarna genom den mörka tonen. I vanliga fall är detta mångrus vitaktigt beroende på miljoner års dagliga bombardemang av kosmisk strålning, solvind och mikrometeoriter m m. Möjligen är det kolstoftet i sondernas yttre och överskottsbränslet som "färgat" av sig.<\/p>\n \u2714 Plats och höjd <\/strong>för de bägge sondernas begravningsplatser (2210 m från varandra):<\/p>\n * GRAIL-A: 75.609°N, 333.407°E, 750 m över omgivande månyta;<\/font><\/p>\n * GRAIL-B: 75.651°N, 333.168°E, 1,040 m över omgivande månyta.<\/font><\/p>\n \u2714 GRAIL-sonderna, <\/strong>som parallellflög över månytan, lämnade ett kolossalt datamaterial efter sig, och nu börjar bilden av månytan att framstå i allt klarare och komplexare dager. De senaste dagarna har NASA\/JPL publicerat kartor <\/a>som visar ytans tjocklek och vilka grundämnen som dominerar var: <\/p>\n \u2714 På vänsterbilden, <\/strong>månens framsida, ser vi inom den vita cirkeln den så kallade Procellarum KREEP Terrane<\/u> som innehåller höga mängder kalium, jordartsmetaller och fosfor (KREEP = K, kalium i atomtabellen, REE, rare earth elements och P, fosfor, i atomtabellen)<\/p>\n \u2714 Om vi bortser från <\/strong>Aitken-bassängen invid sydpolen inom den grå cirkeln på månens baksida kan vi spana in ett stort antal bassänger orsakade av våldsamma nedslag (svarta cirklar).<\/p>\n \u2714 Kartprojektionen som <\/strong>använts i bilderna kallas Lambert azimutala ytriktiga projektion.<\/p>\n William Herschel<\/strong> i all ära, men syster Caroline Herschel <\/strong>upptäcks mer och mer.<\/p>\n Författarna kallar Caroline för "the Diana of the comet world" – Diana var ju jaktens gudinna.<\/p>\n Av bara farten påpekas att kometen Shoemaker-Leyv 9, som kraschade in i Jupiters atmosfär, rätteligen borde kallas Comet C. Shoemaker-E. Shoemaker-Levy.<\/p>\n Syster Herschel upptäckte åtta kometer och kanske var hon en nionde på spåren, som hon beskrev som en "rich spot" 30 juli och 24 auguasti 1783.<\/p>\n Rapporten avrundas:<\/p>\n "In any case, the record for live observations really remains in Caroline Herschel's court."<\/p>\n Mer om kometer! För två dagar sedan fotade, tipsar Christian Vestergaard,<\/strong> amerikanen Adam Block<\/strong> komet ISON:<\/p>\n Vad jag förstår gäller uttrycket "All systems are go" ännu för kometgästen.<\/p>\n Mer info om Mr Block på:<\/p>\n Med jämna mellanrum jagar jag poeter som på något vis halkat in i sin lyrik på den astronomiska sidan. Nästan alla har någon gång riktat sina ögon uppåt och låtit sig inspireras.<\/p>\n Mest överraskad blev jag härom dan när jag tog fram en diktsamling i mina bokhyllor av Rabbe Enckell<\/strong>, den finlandssvenske poeten, och upptäckte att han diktat om Albert Einstein<\/strong> och, med poetens frihet, tolkat "Universums lagar i fyra formler".<\/p>\n Varje einsteinsk ekvation får en tolkning av Enckell, ett matematiskt tecken ser han t ex som en galge, en ekvation tolkas som "ödeläggelsen av ett hjärta".<\/p>\n Dikten slutar med adressen till Einstein:<\/p>\n Du lycklige som nedbringat lidandet till några tecken \/ Du olycklige som komprimerat det till denna fruktansvärda \/ styrka Frågan ovan ställs av Lars Olefeldt<\/strong> som hittat denna BBC-bild:<\/p>\n En koll på nätet visar att James "Jim" Dunstan<\/strong> verkligen är expert på rymdadvokatyr och vill privatisera så mycket som möjligt av ägarförhållandena där ute. Frågan om gruvdrift på asteroider är en av hans specialiteter liksom de legala aspekterna i hanterandet av rymdskrot.<\/p>\n Dunstan ingår i Mobius Legal Group.<\/a><\/p>\n Om man slår ihop ett par bilder av Nova Del tagna med samma optik och teknik vid olika tillfällen ute på vårt Mount Oxie-observatorium, får vi denna blinkande Nova Del 2013-animation:<\/p>\n Kjell Westman<\/strong> tog bilderna, Peter Larsson<\/strong> fixade och donade.<\/p>\n Spåren efter GRAIL-krascherna på månen När de gravitationsutforskande GRAIL-sonderna (The Gravity Recovery and Interior Laboratory) medvetet styrdes in för att krascha på månen för snart ett år sedan, kunde vi följa dramatiken in i det sista, innan signalerna tvärt bröts. \u2714 Nu är frågan: Kan vi också se spår på månytan efter de bägge krascherna?… L\u00e4s mer »Nr 130 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46187"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=46187"}],"version-history":[{"count":55,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46187\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":46258,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46187\/revisions\/46258"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=46187"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=46187"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=46187"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/grailA20130319-6401.gif\" "\\"\\"")
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nCaroline Herschels kometer<\/h2>\n
<\/a>I en synnerligen läsvärd rapport <\/a>av New York-historikern Roberta J M Olson<\/strong> och astronomen Jay M Pasachoff <\/strong>om Caroline Herschels kometjakt – illustrerad med mängder av Carolines egna observationer, utdrag ur hennes anteckningar m m – noteras att Carolines rekordjakt höll i sig under tvåhundra år, ända in på 1980-talet då Carolyn Shoemaker <\/strong>brädade henne (fast på fotografiska plåtar).<\/p>\n<\/a><\/p>\nDagens ISON<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nRabbe Enckell diktade om Einstein<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n
\n\t<\/span><\/p>\nRymdadvokater – finns dom?<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nBlinkande nova<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nPerspektiv på tillvaron<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"