{"id":4622,"date":"2010-07-02T20:19:34","date_gmt":"2010-07-02T19:19:34","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=4622"},"modified":"2010-07-02T20:25:45","modified_gmt":"2010-07-02T19:25:45","slug":"nr-93-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/07\/02\/nr-93-2010\/","title":{"rendered":"Nr 93 2010"},"content":{"rendered":"
<\/span><\/div>\n

Merkurius n\u00e4sta!<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Tre n\u00e4rstudier av kratern Geddes p\u00e5 Merkurius, en krater som skakats av v\u00e5ldsamma vulkaniska och tektoniska krafter. Bilden nere t h togs av Mariner 10 1974. De \u00f6vriga, en delvis f\u00e4rgf\u00f6rst\u00e4rkt, h\u00e4rom \u00e5ret av Messenger.Foto: NASA\/Johns Hopkins University Applied Physics Laboratory\/Carnegie Institution of Washington<\/figcaption><\/figure>\n

I slutet av n\u00e4sta \u00e5r \u00e4r det skarpt l\u00e4ge f\u00f6r planetforskarna. D\u00e5 parkerar sig rymdsonden Messenger <\/a>(= MErcury Surface, Space ENvironment, GEochemistry, and Ranging) i en bana runt Merkurius f\u00f6r att genom sin instrument avlocka den lilla soln\u00e4ra planeten alla dess hemligheter, vad dess inre och yta best\u00e5r av, varf\u00f6r den ser ut som den g\u00f6r, vad den tunna atmosf\u00e4ren best\u00e5r av och hur magnetosf\u00e4ren egentligen fungerar. Sondens batteri av kameror, fr\u00e5n de vidvinkliga till de detaljstuderande, kommer att ha fullt upp att g\u00f6ra.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Maria Zuber l\u00e4gger ut texten om Merkurius. Foto: MIT<\/figcaption><\/figure>\n

I fjor genomf\u00f6rde Messenger, som s\u00e4ndes upp 2004, sin tredje “flyby”, och \u00e4ven om det var tekniskt mankemang har vi f\u00e5tt massor av ny information om den himmelske budb\u00e4raren – inte minst hur m\u00e4rkligt och “spindelaktigt” vissa Merkurius-kratrar ser ut inuti.<\/p>\n

N\u00e5nting som jag tycker \u00e4r mycket sp\u00e4nnande och som jag inte sett n\u00e5nting om i detalj p\u00e5 l\u00e4nge \u00e4r om Merkurius har “m\u00e5nar”. Till och med drabanter i storleksordningen 100 meter i diameter \u00e4r m\u00f6jliga att detektera genom Messenger, men s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt har inga\u00a0 p\u00e5tr\u00e4ffats. Mycket talar i st\u00e4llet f\u00f6r att Merkurius inte kan ha n\u00e5gra satelliter med tanke p\u00e5 n\u00e4rheten till solen.<\/p>\n

V\u00e4lk\u00e4nda planetforskaren Maria T Zuber p\u00e5 MIT ing\u00e5r i\u00a0 teamet bakom\u00a0 Messenger, men n\u00e4sta \u00e5r chefar hon ocks\u00e5 f\u00f6r NASA-projektet GRAIL, vars uppgift blir att utforska m\u00e5nen genom tv\u00e5 sonder som formationsflyger i tandem. 2007 var hon i Lund och g\u00e4stade 25-\u00e5rsfirande Crafoord-stiftelsen med\u00a0 ett jubileumsf\u00f6redrag om Mars.<\/p>\n

Maria T Zuber anses i dag vara en av USA:s femtio viktigaste kvinnor inom den naturvetenskapliga sf\u00e4ren och har som m\u00e5nga toppforskare en bra egen hemsida<\/a> ocks\u00e5. Att hon ger sig tid!<\/p>\n

Ingen ren p\u00e5 stj\u00e4rnhimlen<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Fick ingen stj\u00e4rnbild...<\/figcaption><\/figure>\n

Det unga “astronomi-Malm\u00f6” hade en stark supporter i C Luplau Janssen, den stridbare danske privatastronomen som var Lundmark-v\u00e4n, som ofta g\u00e4stade MARS och som tog emot\u00a0 vid sitt obsis Urania i K\u00f6penhamn.<\/p>\n

1946, i samband med 400-\u00e5rsjubileet av Tychos f\u00f6delse, skrev Luplau Janssen en liten bok med titeln Stjernehimlens billedgalleti<\/em>, i vilken han ber\u00e4ttade om olika stj\u00e4rnkartor f\u00f6rr och nu. Bl a ber\u00e4ttade han om f\u00f6rs\u00f6ken att\u00a0 introducera nya stj\u00e4rnbilder, ett l\u00f6nl\u00f6st f\u00f6retag. Lemonnier ville t ex ha en ren p\u00e5 norra stj\u00e4rnhimlen f\u00f6r att hugf\u00e4sta minnet av gradm\u00e4tningen i Lappland 1736.<\/p>\n

En annan astronom Pater Hell ville ha en stj\u00e4rnbild efter William Herschels spegelteleskop.<\/p>\n

Leipzig-universitetets f\u00f6rs\u00f6k att ombilda Orion till Napoleon omtalas ocks\u00e5.<\/p>\n

Nattlysande moln popul\u00e4ra just nu<\/h2>\n
\"\"<\/a>Christian Vestergaard noterar, efter att ha l\u00e4st diverse svenska astronomifora, att\u00a0folk ser nattlysande moln och fotograferar dessa med hyggligt resultat.<\/div>\n
– Jag rekommenderar s\u00e4rskilt en sajt\u00a0av vitryssen Yuri Goryachko som tagit tjusiga bilder p\u00e5 dessa moln\u00a0med v\u00e4ldigt bra resultat. Hans sajt har du h\u00e4r!<\/a><\/div>\n

Vem har sagt detta?<\/h2>\n
\"\"<\/a>Citatet lyder s\u00e5 h\u00e4r:<\/div>\n
“Ibland tror jag att det s\u00e4kraste beviset f\u00f6r att intelligenta varelser existerar n\u00e5gonstans i universum \u00e4r att inga av dem f\u00f6rs\u00f6kt kontakta oss.” <\/span><\/strong>
\n\u00c4r det lilla My i Mumindalen, \u00e4r det Kalle & Hobbe i ett meningsutbyte eller Oppfinnar-Jocke i Kalle Anka?<\/div>\n
R\u00e4tt svar i kommande blogg!<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Merkurius n\u00e4sta! I slutet av n\u00e4sta \u00e5r \u00e4r det skarpt l\u00e4ge f\u00f6r planetforskarna. D\u00e5 parkerar sig rymdsonden Messenger (= MErcury Surface, Space ENvironment, GEochemistry, and Ranging) i en bana runt Merkurius f\u00f6r att genom sin instrument avlocka den lilla soln\u00e4ra planeten alla dess hemligheter, vad dess inre och yta best\u00e5r av, varf\u00f6r den ser ut… L\u00e4s mer »Nr 93 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4622"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4622"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4622\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4646,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4622\/revisions\/4646"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4622"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4622"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4622"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}