![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/newspaper-vendor.png\" "\\"\\"")
<\/a>\u272d Men nu verkar det vara "go"<\/strong> för vårt sameuropeiska GAIA-projekt, projektet med starka lundensiska namn inbäddade redan från dess start (prof Lennart Lindegren<\/strong> och hans team).<\/p>\n\u272d 20 december lyfter den ryska<\/strong> bärraketen Soyuz-Fregat med GAIA ombord, från raketbasen på Franska Guyana och sen ska sonden placeras på Lagrange-punkten nr 2 på ett avstånd av 1,5 miljoner km bakom jorden i vår bana runt solen.<\/p>\n \u272d Vår lundaprofessor berätta<\/strong>r – jag tror inte att han har nått emot att vi offentliggör det – att det spektakulära evenemanget äger rum denna dag efter kl 10 svensk tid.<\/p>\n \t– Uppsändningen sänds i en webcast från ESA, som vi ska försöka visa i Lundmarksalen. Kanske kan vi ordna en liten celebrering efteråt. Själv kommer jag dock att vara på plats i Kourou.<\/p>\n \u272d Jag vet att jag inte <\/strong>överdriver om jag säger att det hålls tummar lite här och var.<\/p>\n \u272d Det är mycket tekniskt<\/strong> förbundet med GAIA:<\/p>\n \u272d Naturligtvis MÅSTE uppskjutningen<\/strong> fungera hundraprocentigt korrekt så att sonden så småningom kan placeras i rätt bana och med rätt lutning visavi ekliptikan och kan börja jobba med kartläggningen av Vintergatans 1 miljard (1 000 000 000) ljusaste stjärnor i ett antal dimensioner, det vill säga det tre vanliga enligt vår vän Euklides <\/strong>men också med hänsyn till stjärnornas radial- och egenrörelser, mätbara parallaxer m m. \u272d Däremot tros sonden<\/strong> kunna se Mars trojaner, berättas i en rapport här.<\/a><\/p>\n \u272d Mera lokalt <\/strong>och "himma": Tidskriften LUM, alltså Lunds Universitets Magasin<\/em> skrev för några veckor<\/a> sedan en matig artikel om Lennart Lindegren och hans projekt, som faktiskt var Lindegrens och hans ESA-kollega Michael Perrymans<\/strong> idé från början och som sattes på kartan 1993 – för tjugo år sen.<\/p>\n \u272d Vägen från ax till kaka <\/strong>har alltså tagit en bra del av våra yrkesforskares egna liv, men nu är vi framme vid.slutpunkten eller snarare startpunkten – i dag är cirka 400 astronomer i Europa involverade i Gaiaprojektet. \u2704<\/strong><\/p>\n \u2704<\/span><\/p>\n LUM-författaren Lena Björk Blixt <\/strong>påpekar i sin artikel ovan att sedan GAIA gjort sitt återstår 99 miljarder andra stjärnor i Vintergatan att mäta och väga. Framtida astronomer kommer inte att sakna uppdrag!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" EXTRA EXTRA EXTRA: GAIA lyfter 20 december – uppskjutningen direktsänds i Lund Mycket vetenskaplig prestige, mycket teknisk energi, mycket pengar är involverade, och försiktighet är alltid en dygd. \u272d Men nu verkar det vara "go" för vårt sameuropeiska GAIA-projekt, projektet med starka lundensiska namn inbäddade redan från dess start (prof Lennart Lindegren och hans team).… L\u00e4s mer »Nr 132 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46330"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=46330"}],"version-history":[{"count":68,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46330\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":46412,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46330\/revisions\/46412"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=46330"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=46330"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=46330"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/p>\n
\n\t\u272d Stora förhoppningar ställs <\/strong>till ESA:s supersond stor som en IKEA.möbel som under fem år ska mäta dessa positioner och annat för en miljard Vintergatsstjärnor och förhoppningsvis även upptäcka en rad okända himlakroppar i vårt eget planetsystem – t ex "trojaner", alltså asteroider som ligger låsta i de där spännande Lagrangepukterna 60o <\/sup>framför eller bakom sin huvudplanets bana (L4 och L5-positioner).
\n\tJordens egen trojan upptäcktes för bara något år sedan och bär katalogbeteckningen 2010TK7<\/sub>, men den är för liten (300 m) och för ljussvag för att kunna detekteras av GAIA-systemet vars gränsmagnitud ligger på 20m<\/sup>. Visuellt ligger vår först upptäckta trojan i spannet V = 20.9 och V = 22.8.<\/p>\n<\/a> <\/a><\/p>\n
\n\tFrån nämnda nummer av LUM saxas:<\/p>\n
\n\t<\/strong>"Gaiasatellitens viktigaste uppgift <\/strong>blir att mäta avstånd till andra stjärnor i vår galax Vintergatan. Genom dessa mätdata kan Gaia ge ledtrådar till forskarnas arbete med att exempelvis identifiera vilka stjärnor som har bildats samtidigt och ur samma gasmoln. Bland annat är man på jakt efter solens syskon, det vill säga de cirka tusen andra stjärnor som man tror bildades ur samma gasmoln som vår egen sol.<\/span><\/p>\n<\/a>
\n\t
\n\t– Gaia är ett av de mest komplicerade instrument<\/strong> som ESA har byggt, säger Lennart Lindegren.
\n\tHan visar några foton på satelliten på sin datorskärm. Själva instrumentet är knappt fyra meter stort och sitter på en rund sköld, som är tio meter tvärs över. Skölden ska fungera som ett parasoll, ett solskydd för satellitens instrumentdel. Vid själva raketuppskjutningen kommer skölden att vara hopfälld över instrumentet och ska sedan fällas ut efter några dagar. Lennart Lindegren konstaterar att han kommer att känna sig lättad efter att det har skett.<\/span><\/p>\n
\n\t– Det är ju både lite spännande<\/strong> och nervöst eftersom risken alltid finns att något kan gå galet, säger han.
\n\tDet är onekligen en svindlande utmaning att mäta avstånd i ett universum som ju egentligen saknar referenspunkter. Lennart Lindegren konstaterar att uppdraget inte är helt enkelt just eftersom allt är fritt rörligt i rymden, det finns inga fasta punkter att mäta mellan. Istället gäller det att mäta vinklarna mellan olika stjärnor ett stort antal gånger.<\/span><\/p>\n<\/a>
\n\t Utöver att Gaia ska kartlägga de ljusstarkaste<\/strong> stjärnorna i galaxen kommer forskarna på köpet att få spännande data om andra objekt. Tusentals nya planeter förväntas bli upptäckta utanför vårt solsystem. Och inne i vårt solsystem kommer Gaia att kartlägga ungefär 200.000 asteroider. Tack vare det kommer man att kunna bestämma asteroidernas banor mycket noga, vilket ger möjlighet att förutsäga hur nära de kan tänkas komma Jorden i framtiden. Lennart Lindegren konstaterar att asteroider dessutom är intressanta att studera om man vill veta mer om vårt solsystems historia eftersom asteroiderna består av det ursprungliga material som blev över när solsystemet bildades.
\n\t– Satelliten kommer även att <\/strong>kunna samla in data från några dvärggalaxer som ligger tätt inpå Vintergatan, påtalar Lennart Lindegren."<\/span><\/p>\n<\/a><\/p>\n