{"id":46403,"date":"2013-11-18T21:23:54","date_gmt":"2013-11-18T20:23:54","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=46403"},"modified":"2013-11-18T22:58:17","modified_gmt":"2013-11-18T21:58:17","slug":"nr-133-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/11\/18\/nr-133-2013\/","title":{"rendered":"Nr 133 2013"},"content":{"rendered":"<h2>Vintergatan v&auml;ntar p&aring;&nbsp; GAIA<\/h2>\n<p>Det finns hur mycket material som helst p&aring; n&auml;tet om GAIA-projektet, men i dag n&ouml;jer jag mig med <a href=\"http:\/\/blogs.esa.int\/gaia\/tag\/kourou\/\">ett foto &aring;tergivet p&aring; GAIA-bloggen <\/a>&#8211; bilden &auml;r tagen av den holl&auml;ndske amat&ouml;rastronomen <strong>Dauwe Goorhuis <\/strong>under ett bes&ouml;k p&aring; raketbasen Kourou i Franska Guyana. Det &auml;r h&auml;rifr&aring;n GAIA lyfter om drygt 30 dagar.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/milky-way.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-46451\" height=\"675\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/milky-way-682x1024.jpg\" title=\"\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/milky-way-682x1024.jpg 682w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/milky-way-200x300.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Om upps&auml;ndningen 20 december och tv-s&auml;ndningen live denna l&ouml;rdagf&ouml;rmiddag p&aring; astronomiska institutionen i Lund, se f&ouml;rra W-bloggen. Scrolla ner!<\/p>\n<p><u><strong>PS.<br \/>\n\t<\/strong><\/u><\/p>\n<p>Senaste bilden &#8211; offentliga bilden, f&aring;r jag till&auml;gga &#8211; fr&aring;n GAIA-sonden ser ut s&aring; h&auml;r. Togs 15 november och d&aring; hade solskyddet p&aring; 10,5 meter &#8211; den ska skydda teleskopet fr&aring;n solens str&aring;lar &#8211; testats fram- och bakl&auml;nges. Bl a anv&auml;ndes en del motvikter f&ouml;r att kompensera f&ouml;r jordytans 1 g-kraft.<\/p>\n<p>Solskyddets uppgift &auml;r ocks&aring; att h&aring;lla m&auml;tinstrumenten vid j&auml;mn och l&aring;g temperatur.<\/p>\n<p>Nere i v&auml;nstra h&ouml;rnet ser du inte en t&auml;ndsticksask men v&auml;l en rymdtekniker i naturlig storlek.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/20131015_400.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-46466\" height=\"192\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/20131015_400-300x192.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: ESA\/GAIA\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/20131015_400-300x192.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/20131015_400.jpg 600w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>ESA siktar fram&aring;t<\/h2>\n<p>&Auml;nnu mer om ESA! V&aring;r sameuropeiska rymdfartsorgansiation v&auml;ntas i dagarna ta st&auml;llning till r&ouml;ntgenk&auml;nsliga projektet <u>Athena+<\/u>, som s&auml;nds upp 2028. Athena+ &auml;r akronym f&ouml;r &quot;the Advanced Telescope for High Energy Astrophysics&quot;.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/athena_entete.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"840\" height=\"204\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-46420\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/athena_entete.jpg\" style=\"width: 499px; height: 122px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/athena_entete.jpg 840w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/athena_entete-300x72.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 840px) 100vw, 840px\" \/><\/a><\/p>\n<p>N&aring;gra &aring;r senare g&aring;r <u>eLISA <\/u>i luften, det vill s&auml;ga gravitationsv&aring;gdetektorn &quot;evolved Laser Interferometer Space Antenna&quot;.<\/p>\n<p>B&auml;gge &auml;r investeringar i&nbsp; i m&aring;ngmijardklassen.<\/p>\n<h2>Lundmarks Hermods-bok<\/h2>\n<p>I en bok om Hermods historia, som jag hittade p&aring; Malm&ouml; stadsbibliotek i dag (<em>Hermods 1898-1973: Ett bidrag till det svenska undervisningsv&auml;sendets historia <\/em>av <strong>Gunnar Gadd&eacute;n<\/strong>) citeras vad en anm&auml;lare skrivit om <strong>Knut Lundmarks <\/strong>Hermodskurs i astronom i 10 brev:<br \/>\n\t&quot;Det finns nog ej f&ouml;r n&auml;rvarande n&aring;gon s&aring; god, p&aring; samma g&aring;ng popul&auml;r och vetenskaplig framst&auml;llning i astronomi som den nya hermodsboken.&quot;<\/p>\n<p>Jag har f&ouml;r mig att <strong>Harry Lindholm <\/strong>l&auml;ste breven, l&ouml;ste alla fr&aring;gor och ekvationer l&auml;tt som en pl&auml;tt.<\/p>\n<h2>Extremsnabba radioutbrott &#8211; vad handlar det om?<\/h2>\n<p>N&auml;r W-bloggskompisen<strong> Bertil Falk&nbsp;<\/strong> med sina Trelleborgsrotarianer bes&ouml;kte Max Planck-institutet i Greifswald senast, tog han med sig hem en del publikationer inklusive en tidskrift&nbsp; i viken skrivs om en av det snart g&aring;ngna &aring;rets m&auml;rkligaste uppt&auml;ckter:<\/p>\n<p><strong>\u2714 Fyra millisekundsnabba <\/strong>&quot;fast radio&nbsp; bursts&quot; (FRB) fr&aring;n tiden 6-9 miljarder &aring;r efter Big Bang.<\/p>\n<p><strong>\u2714 Uppt&auml;ckten bekantgjordes<\/strong> i somras men forts&auml;tter att orsaka fler fr&aring;getecken &auml;n utropstecken.<\/p>\n<p><strong>\u2714 De ultrasnabba utbrotten skedde p&aring; h&ouml;ga<\/strong> galaktiska latituder p&aring; s&ouml;dra stj&auml;rnhimlen, och f&ouml;rklaringen till deras upptr&auml;dande &auml;r h&ouml;ljt i dunkel: &Auml;r det tv&aring; neutronstj&auml;rnor som kolliderar, handlar det om d&ouml;ende stj&auml;rnors sista fl&auml;mtning eller ett svart h&aring;l som slukar en stj&auml;rna? Eller rentav magnetarer? Eller&#8230;.?<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/fast-radio-burst-map.png\"><img decoding=\"async\" width=\"575\" height=\"345\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-46438\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/fast-radio-burst-map.png\" style=\"width: 493px; height: 296px;\" title=\"De fyra f\u00f6rsta FRB-utbrotten ses h\u00e4r som r\u00f6da stj\u00e4rnor. De svarta prickarna \u00e4r pulsarer. Bildk\u00e4lla: MPIfR\/C. Ng; Science\/D. Thornton et al\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/fast-radio-burst-map.png 575w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/fast-radio-burst-map-300x180.png 300w\" sizes=\"(max-width: 575px) 100vw, 575px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u2714 Astronomerna har anat<\/strong> sig till dessa utbrott tidigare, men nu f&aring;r de anses definitivt bevisade.<br \/>\n\tStatistiken talar f&ouml;r att dessa snabba radioutbrptt &auml;ger rum &ouml;verallt p&aring; stj&auml;rnhimmeln och hade vi kunnat t&auml;cka hela himlavalvet hade vi sett en sm&auml;ll brisera kanske var tionde sekund.<\/p>\n<p><strong>\u2714 Det sp&auml;nnande &auml;r <\/strong>att en rad astronomer omedelbart b&ouml;rjade fundera &ouml;ver den m&ouml;jliga orsaken, och flera rapporter har dykt upp i det astronomiska nyhetsfl&ouml;det. H&auml;r &auml;r ett axplock:<\/p>\n<p><strong>\u2714&nbsp; Supermassiva neutronstj&auml;rnor<\/strong> roterar genom enorma magnetiska krafter allt l&aring;ngsammare och kollapsar till svarta h&aring;l. Vi r&ouml;r oss p&aring; kosmologiska avst&aring;nd och det &auml;r relativistiska fenomen som spelar in. Stj&auml;rnan f&ouml;rsvinner bakom h&auml;ndelsehorisonten men n&auml;r linjerna i magnetf&auml;ltet brister, orsakar detta en kraftig puls, en &quot;blitzar&quot;. <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1307.1409\">Rapporten h&auml;r.<\/a><\/p>\n<p><strong>\u2714 Kopplingen mellan FRB, <\/strong>gravitationsv&aring;gor och gammablixtar <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1310.4893\">diskuteras h&auml;r.<\/a><\/p>\n<p><strong>\u2714 N&aring;gra forskare tror<\/strong> faktiskt att <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1310.2419\">det handlar om betydligt lokalare fenomen, flareutbrott<\/a> knutna till huvudseriestj&auml;rnor p&aring; ett s&aring; pass litet avst&aring;nd som ~1 kpc. Inom de omr&aring;den p&aring; himlavalvet d&auml;r FRB hittats finns ett antal misst&auml;nkta variabelkandidater typ bin&auml;ra&nbsp; W UMa-stj&auml;rnor.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/zoom.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-46442\" height=\"225\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/zoom-300x225.jpg\" title=\"Utbrottet f\u00f6r FRB 110220.Bildk\u00e4lla: \u00a9 Science \/ D. Thornton et al.\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/zoom-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/zoom.jpg 800w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u2714 Jag tycker mig se<\/strong> en sorts parallell h&auml;r till hur diskussionen gick p&aring; sin tid om kvasarerna. Tillh&ouml;rde de Vintergatan eller l&aring;g de p&aring; kosmologiska avst&aring;nd? Det senare visade sig vara fallet.<\/p>\n<p><strong>\u2714 Flera av de stora<\/strong> radioastronomiska teleskopen i v&auml;rlden &auml;r ig&aring;ng i jakten: Jodrell Bank, Effelberg, Parkes etctoch f&ouml;rhoppningsvis ska ocks&aring; kommande superprojektet SKA (Square Kilometre Array) kunna kopplas in.<\/p>\n<p><strong>\u2714 Till dags dato <\/strong>&auml;r vad jag vet minst sex FRB:s identifierade.<\/p>\n<h2>Dagens ISON<\/h2>\n<p>F&ouml;r denna finavst&auml;mda bild av Comet C\/2012 S1 (ISON) svarar ESO:s TRAPPIST-teleskop, La Silla, Chile. Bilden togs med halv minuters mellanrum lokal tid p&aring; morgonen 15 november i fyra olika spektrala kanaler (B, V, R, I) &#8211; notabelt &auml;r ocks&aring; hur olika kometen framtr&auml;der och man s&auml;tter p&aring; sig ett par 3 D-glas&ouml;gon. Skillnaden mellan bl&aring;tt och r&ouml;tt &auml;r verkligen pedagogisk. KLICKA upp den!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/potw1346a.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-46446\" height=\"442\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/potw1346a-1024x1007.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla; TRAPPIST\/E. Jehin\/ESO\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/potw1346a-1024x1007.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/potw1346a-300x295.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/potw1346a.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Enligt <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/images\/potw1346a\/\">ESO-messet har kometen &ouml;kat sin aktivitet<\/a> bara p&aring; ett par dagar med en faktor 10.<\/p>\n<h2>Tidstypisk ber&auml;kning<\/h2>\n<p>Denna roliga men tidstypiska amerikanska bild &auml;r fr&aring;n 1960-talets b&ouml;rjan och <strong>Lars Olefeldt<\/strong>, som hittat bilden p&aring; n&auml;tet, h&auml;vdar att den visar ett antal&nbsp; NASA-ingenj&ouml;rer i ber&auml;kningstagen.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/uygKNUf.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"244\" height=\"300\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-46428\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/uygKNUf-244x300.jpg\" style=\"width: 300px; height: 369px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/uygKNUf-244x300.jpg 244w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/uygKNUf-834x1024.jpg 834w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/uygKNUf.jpg 978w\" sizes=\"(max-width: 244px) 100vw, 244px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Vintergatan v&auml;ntar p&aring;&nbsp; GAIA Det finns hur mycket material som helst p&aring; n&auml;tet om GAIA-projektet, men i dag n&ouml;jer jag mig med ett foto &aring;tergivet p&aring; GAIA-bloggen &#8211; bilden &auml;r tagen av den holl&auml;ndske amat&ouml;rastronomen Dauwe Goorhuis under ett bes&ouml;k p&aring; raketbasen Kourou i Franska Guyana. Det &auml;r h&auml;rifr&aring;n GAIA lyfter om drygt 30 dagar.&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/11\/18\/nr-133-2013\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 133 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46403"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=46403"}],"version-history":[{"count":57,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46403\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":46477,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46403\/revisions\/46477"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=46403"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=46403"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=46403"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}