{"id":4648,"date":"2010-07-03T16:01:53","date_gmt":"2010-07-03T15:01:53","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=4648"},"modified":"2010-07-03T16:01:53","modified_gmt":"2010-07-03T15:01:53","slug":"nr-94-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/07\/03\/nr-94-2010\/","title":{"rendered":"Nr 94 2010"},"content":{"rendered":"

Europeisk t\u00e4tat\u00e4t med asteroiden Lutetia<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Konstn\u00e4rlig impression av m\u00f6tet. Ill: ESA\/C Carreau<\/figcaption><\/figure>\n

Fr\u00e5n ESA:s h\u00f6gkvarter i tyska Darmstadt\u00a0 ber\u00e4ttas<\/a>, att sonden Rosetta 10 juli – l\u00f6rdag om en vecka – kommer att passera asteroiden Lutetia under fem timmar. Bilder kommer att kablas ner i strid str\u00f6m, f\u00f6rhoppningsvis.<\/p>\n

Rosetta \u00e4r egentligen en kometjagare, p\u00e5 v\u00e4g mot ett spektakul\u00e4rt m\u00f6te 2014 med\u00a0 kometen 67P\/Churyumov-Gerasimenko och har varit p\u00e5 v\u00e4g sen 2004. Under 18 m\u00e5nader ska Rosetta studera kometen och dessutom lands\u00e4tta en farkost p\u00e5 komethuvudet i november 2014. S\u00e5 t\u00e4tat\u00e4ten med Lutetia nu blir liksom gr\u00e4dde p\u00e5 moset f\u00f6r forskarna.<\/p>\n

Passagen f\u00f6rbi Lutetia kommer att ske p\u00e5 320 mils avst\u00e5nd,\u00a0 minimiavst\u00e5ndet f\u00f6r att Rosettas kameror ska f\u00e5 in HELA asteroiden\u00a0 i synf\u00e4ltet och inte bara en del av dess yta.<\/p>\n

Lutetia \u00e4r en “gammal” asteroid, den uppt\u00e4cktes redan 1852 – fr\u00e5n balkongen – av en skicklig observat\u00f6r mitt i Paris. Nyare forskning pekar p\u00e5 att asteroiden kan ha en egen m\u00e5ne. Och aprop\u00e5 Roma-ockultationen 8 juli s\u00e5 har Lutetia observerats under minst tv\u00e5 ockultationstillf\u00e4llen, 1997 och 2003.<\/p>\n

Lutetia \u00e4r ett m\u00e4rkligt namn, men s\u00e5 kallade romarna den stad som vi i dag kallar – Paris!<\/p>\n

Skr\u00e4mmande eller coolt?<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Solen...<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"<\/a>
.. jordklot<\/figcaption><\/figure>\n

Det som oftast skr\u00e4mmer vuxna n\u00e4r “vi” inom the fringe pratar om astronomi \u00e4r de ofattbara avst\u00e5nden. Men kidsen? Skr\u00e4mda? Jag brukar visa f\u00f6r Jonte, 9 \u00e5r, en apelsin och s\u00e4ga att om detta \u00e4r solen s\u00e5 \u00e4r jorden stor som ETT pepparkorn. Och ligger p\u00e5 sis\u00e5d\u00e4r en 10 m e t e r s avst\u00e5nd.<\/p>\n

– H\u00e4ftigt!, s\u00e4ger coole Jonte.<\/p>\n

Ett imponerande nej!<\/h2>\n

\"\"<\/a>IHT, International Herald Tribune, ber\u00e4ttar i sitt helgnummer att den ryske matematikern Grisha Perelman till sist har sagt nej till en miljon (1 000 000) dollars – s\u00e5 stort var priset fr\u00e5n Clay Mathematics Institute i Cambridge, Massachusetts, USA.<\/p>\n

Priset tilldelades det extremt tillbakadragna\u00a0 mattegeniet f\u00f6r att han l\u00f6st Poincar\u00e9s f\u00f6rmodan<\/a> – be mig inte ens antyda vad det handlar om, jag begriper det \u00e4nd\u00e5 inte. Men jag \u00e4r nyfiken p\u00e5 den m\u00e4nskliga aspekten. “F\u00f6rmodan” formulerades 1904, n\u00e4stan hundra \u00e5r senare hade Perelman l\u00f6st g\u00e5tan, det tog ett antal \u00e5r att kolla\u00a0 upp hans s\u00e4tt att tackla problemet, vilket visade\u00a0 sig h\u00e5lla. Perelman hade under tiden helt brutit kontakten med omv\u00e4rlden, avslutat sitt professorsjobb i Moskva och flyttat in hos mamman. Han deltog inte ens p\u00e5 en mattekonferens i Paris, som hyllade honom.<\/p>\n

\u221a<\/strong> Och sen kom priset, i mars i \u00e5r.<\/p>\n

\u221a<\/strong> Och nu i dagarna kom slutligen Perelmans svar: Njet till priset!<\/p>\n

– Jag har noga v\u00e4gt sk\u00e4len f\u00f6r och emot. D\u00e4rf\u00f6r tog det s\u00e5 l\u00e5ng tid att best\u00e4mma mig, s\u00e4ger han i en kommentar.<\/p>\n

Perelman s\u00e4ger sig inte gilla den organiserade internationella mattegemenskapen, som han betraktar som or\u00e4ttvis i sina beslut.<\/p>\n

S\u00e5na h\u00e4r nej \u00e4r s\u00e4llsynta i v\u00e5r v\u00e4rld i dag.<\/p>\n

F\u00f6rra bloggfr\u00e5gan<\/h2>\n

\"\"<\/a>Helt r\u00e4tt – Det var Kalle och Hobbe som diskuterade intelligent liv i universum.<\/p>\n

Lilla My. f\u00f6rresten. Hon var ett av\u00a0 de tre alternativen.\u00a0 En bok med titeln V\u00e4rlden enligt lilla My<\/em> l\u00e4r utkomma i augusti. Undras om med “v\u00e4rlden” ocks\u00e5 avses den astronomiska v\u00e4rlden?<\/p>\n

\"\"<\/a>
Tove Jansson illustrerade sj\u00e4lv Kometjakten.<\/figcaption><\/figure>\n

Tove Jansson skrev ju faktiskt en Muminbok med astromotiv, Kometjakten<\/em>, som kom precis efter andra v\u00e4rldskriget. Det finns kloka Tova Jansson-k\u00e4nnare\u00a0 som h\u00e4vdar att den boken har med kriget och hotet mot idyllen att g\u00f6ra (p\u00e5 n\u00e4tet t ex Ing-Marie Hassel<\/a>). Hur ska bilden ovan annars tolkas?<\/p>\n

Kometjakten <\/em>utkom 1947, precis efter den stora katastrofen f\u00f6r Finland i andra v\u00e4rldskriget. En 3 D-film byggd p\u00e5 boken \u00e4r ocks\u00e5 i faggorna.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Europeisk t\u00e4tat\u00e4t med asteroiden Lutetia Fr\u00e5n ESA:s h\u00f6gkvarter i tyska Darmstadt\u00a0 ber\u00e4ttas, att sonden Rosetta 10 juli – l\u00f6rdag om en vecka – kommer att passera asteroiden Lutetia under fem timmar. Bilder kommer att kablas ner i strid str\u00f6m, f\u00f6rhoppningsvis. Rosetta \u00e4r egentligen en kometjagare, p\u00e5 v\u00e4g mot ett spektakul\u00e4rt m\u00f6te 2014 med\u00a0 kometen 67P\/Churyumov-Gerasimenko… L\u00e4s mer »Nr 94 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4648"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4648"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4648\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4664,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4648\/revisions\/4664"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4648"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4648"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4648"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}