{"id":46778,"date":"2013-12-01T18:17:33","date_gmt":"2013-12-01T17:17:33","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=46778"},"modified":"2013-12-02T23:02:54","modified_gmt":"2013-12-02T22:02:54","slug":"nr-140-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/12\/01\/nr-140-2013\/","title":{"rendered":"Nr 140 2013"},"content":{"rendered":"<h2>En anemisk galax<\/h2>\n<p>Efter ISON-&auml;ventyret &auml;r det dags att st&auml;da upp och &aring;terg&aring; till vardagen p&aring; W-bloggskontoret och syssla med lite main stream-astronomi. Allts&aring;:<\/p>\n<p><strong>\u2730 Nyligen kom Hubble-teleskopets<\/strong> &quot;arkivarie&quot; med <a href=\"http:\/\/www.nasa.gov\/content\/hubble-sees-anemic-spiral-ngc-4921\/\">en suver&auml;n bild p&aring; spiralgalaxen NGC 4921<\/a>, som tillh&ouml;r Coma-hopen och som ligger p&aring; 310 miljoner ljus&aring;rs avst&aring;nd. Tror vi!<\/p>\n<p><strong>\u2730 Det &auml;r just det senare som <\/strong>nu ska utredas med hj&auml;lp av galaxens identifierbara Cepheidvariabler. Jag trodde inte man kunde se den typen av stj&auml;rnor s&aring; l&aring;ngt ut, om sanningen ska fram.<\/p>\n<div class=\"inside panels-flexible-row-inside panels-flexible-row-pane-container-1-inside panels-flexible-row-inside-last clearfix\">\n<div class=\"panels-flexible-region panels-flexible-region-pane-container-leftcol panels-flexible-region-first \">\n<div class=\"inside panels-flexible-region-inside panels-flexible-region-pane-container-leftcol-inside panels-flexible-region-inside-first\">\n<p><strong>\u2730 Galaxen kallas &quot;anemisk&quot; <\/strong>d&auml;rf&ouml;r att den har en ovanligt l&aring;g grad av stj&auml;rnf&ouml;dslar och dessutom l&aring;g ytljusstyrka. Vilket inte hindrar oss fr&aring;n att med hj&auml;lp av HST-optiken urskilja en fantastisk galaxk&auml;rna, en ljus central stav, en m&ouml;rk stoftring, bl&aring;aktiga hopar med nybildade heta stj&auml;rnor, en del galaxgrannar och galaxer l&aring;ngt bort i bakgrunden &#8211; plus Vintergatsstj&auml;rnor framf&ouml;r. Ett rent Schlaraffenland f&ouml;r en himlaobservat&ouml;r! KLICKA!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/heic0901a.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-46818\" height=\"460\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/heic0901a-1001x1024.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: Hubble Legacy Archive, ESA, NASA\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/heic0901a-1001x1024.jpg 1001w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/heic0901a-293x300.jpg 293w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/heic0901a.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u2730 Och h&auml;r &auml;r lite <\/strong>f&ouml;rklaringar av vad vi ser:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/coma-galaxy-annotated.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-46819\" height=\"460\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/coma-galaxy-annotated-1001x1024.jpg\" title=\"\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/coma-galaxy-annotated-1001x1024.jpg 1001w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/coma-galaxy-annotated-293x300.jpg 293w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>HST-bilden upph&ouml;jdes till <u>Astronomy Picture of The Day<\/u> h&auml;rom dan.<\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n<h2>GAIA sticker i v&auml;g 19 december<\/h2>\n<p>Trots en del sm&auml;rre fr&aring;getecken g&auml;ller nu 19 december kl 09:12:18 UTC som GAIA-sondens uppskjutningsdag och tid.<\/p>\n<h2>ISON &#8211; en summering 1 december<\/h2>\n<p>Dagens tunga rapport om kometen ISON kan l&auml;sas h&auml;r, <a href=\"http:\/\/groups.yahoo.com\/neo\/groups\/comets-ml\/conversations\/messages\/22839\">i telegrammet nr 3731<\/a> fr&aring;n IAU:s&nbsp;<u> Central Bureau for Astronomical Telegrams<\/u> som offentliggjorts &auml;ven f&ouml;r oss vanliga d&ouml;dliga&nbsp; uppenbarligen f&ouml;r att stilla allas v&aring;r nyfikenhet.<\/p>\n<p>P&aring; n&auml;tet finns bl a denna animerade bildsvit fr&aring;n NASA\/SOHO-communityn att &quot;gotta sig &aring;t&quot; &#8211; noteras b&ouml;r att Vintergatsstj&auml;rnor kan ses genom det allt tunnare kometstoftet, vilket i sj&auml;lva verket var en av den seri&ouml;sa kometforskningens f&ouml;rsta historiska uppt&auml;ckter: Att kometsvansar var s&aring; uttunnade att de inte ens fick stj&auml;rnorna som de syntes passera &ouml;ver blinka till det minsta eller sjunka i ljusstyrka.<\/p>\n<p>En och annan g&aring;ng kunde astronomer f&ouml;rr se hur en kometk&auml;rna ockulterade en stj&auml;rna, men ISON:s k&auml;rna verkar helt f&ouml;rsvunnen och uppl&ouml;st. V-magnituden nu (s&ouml;ndag kv&auml;ll) ligger vad jag f&ouml;rst&aring;r bortom synligheten f&ouml;r blotta &ouml;gat.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/ison_anim.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-46838\" height=\"512\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/ison_anim.gif\" title=\"\" width=\"512\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/ison_anim.gif 512w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/ison_anim-150x150.gif 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/ison_anim-300x300.gif 300w\" sizes=\"(max-width: 512px) 100vw, 512px\" \/><\/a><\/p>\n<h3><u><strong>PS 2 december:<br \/>\n\t<\/strong><\/u><\/h3>\n<p>P&aring; en punkt hade jag i alla fall r&auml;tt: I W-bloggen h&auml;rom dan skrev jag att det var dags att formulera en d&ouml;dsruna &ouml;ver ISON.<\/p>\n<p>Rubriken p&aring; <strong>Karl Battams<\/strong><a href=\"http:\/\/www.isoncampaign.org\/karl\/in-memoriam\"> ISON-blog i dag &auml;r: In Memorian&#8230;<\/a><\/p>\n<p>ISON-kometen var vid sin bortg&aring;ng 4,5 miljarder &aring;r gammal.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/rip.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"295\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-46848\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/rip.jpg\" style=\"width: 87px; height: 85px;\" title=\"\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Kiruna n&auml;sta!<\/h2>\n<p>Om v&aring;ra kids engagerade i Astronomisk Ungdom och deras Kiruna-l&auml;ger i b&ouml;rjan av januari <a href=\"http:\/\/www.astronomiskungdom.se\/\">kan l&auml;sas h&auml;r.<\/a> Detta blir det andra l&auml;gret efter sommarens Ven-tr&auml;ff.<\/p>\n<h2>Supernovaresten i LMC<\/h2>\n<p>Allt som &auml;r runt och nebul&ouml;st och filamentariskt i en galax &auml;r en misst&auml;nkt supernovarest &#8211; som h&auml;r NGC 2035 i Stora Magellanska molnet (LMC), nyligen fotograferat av ett specialinstrument p&aring; ESO:s VLT-maskineri i Chile:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/eso1348a.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-46794\" height=\"451\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/eso1348a-1021x1024.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: ESO\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/eso1348a-1021x1024.jpg 1021w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/eso1348a-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/eso1348a-299x300.jpg 299w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/eso1348a.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Pressmesset <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1348\/\">i sin helhet h&auml;r<\/a>.<\/p>\n<h2>IAU satsar p&aring; education-t&auml;nk<\/h2>\n<p>Moderskeppens moderskepp, proffsastronomins international IAU, sl&aring;r ett slag f&ouml;r sin egen uppgradering av diverse undervisningsknep p&aring; denna sajt:<a href=\"http:\/\/astroedu.iau.org\"> astroedu.iau.org<br \/>\n\t<\/a><\/p>\n<p>V&aring;r astropedagog <strong>Peter Hemborg <\/strong>granskar med kritiskt &ouml;ga materialet. Han borde ha mycket att l&auml;ra IAU-folket hur man kokar ihop t ex planeter!<\/p>\n<p>Och aprop&aring; astropedagogik, s&aring; rekommenderas fr&aring;n olika h&aring;ll <a href=\"http:\/\/www.coolstuff.se\/Sega-Toys-Homestar-Original\">en titt in om Sega Toys Homestar-sajten<\/a>. &Aring;rets julklapp kostar drygt 1000-lappen och &auml;r allts&aring; ett litet hemplanetarium med 60 000 roterande stj&auml;rnor som kan projiceras p&aring; v&auml;ggen eller i taket.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/d981b2693238ac882b9e7c65c5cb15b5.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-46802\" height=\"338\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/d981b2693238ac882b9e7c65c5cb15b5.jpg\" title=\"\" width=\"358\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/d981b2693238ac882b9e7c65c5cb15b5.jpg 358w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/d981b2693238ac882b9e7c65c5cb15b5-300x283.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 358px) 100vw, 358px\" \/><\/a><\/p>\n<p>N&aring;gon som testat leksaken?<\/p>\n<h2>Supernovor ingen felande l&auml;nk<\/h2>\n<p>En ny <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1311.6894\">studie av supernovaresten kallad Kes 17<\/a> st&ouml;der teorin att kosmisk str&aring;lning har med supernovasm&auml;llar att g&ouml;ra.<\/p>\n<p>Det g&ouml;r ingenting om supernovaresten expanderar inuti ett molekylmoln med starka magnetf&auml;lt &#8211; tv&auml;rtom!<\/p>\n<h2>Asteroid eller rymdskrot?<\/h2>\n<p>Det robotiserade ryska teleskopiska MASTER-systemet (<b><font style=\"color: blue; text-decoration: none;\"><font color=\"black\">Mobile<\/font> <font color=\"black\">Astronomical<\/font> <font color=\"black\">System of the<\/font> <font color=\"black\">TElescope-<\/font><font color=\"black\">Robots<\/font>)<\/font><\/b>, som jagar &quot;transients&quot;, har hittat ett mystiskt objekt som kan vara antingen en oj&auml;mnt roterande asteroid eller m&auml;nskligt rymdskrot.&nbsp; Sannolikheten f&ouml;r det senare uppges vara mindre &auml;n f&ouml;r det f&ouml;rra.<\/p>\n<p>Objektet r&ouml;r sig cirka 10 b&aring;gsekunder &ouml;ver tid, en timma.<\/p>\n<p>Storyn finns h&auml;r p&aring; <a href=\"http:\/\/www.astronomerstelegram.org\/?read=5610\">Astronomer&acute;s Telegram-sajten.<\/a><\/p>\n<p>Och s&aring; h&auml;r ser uppt&auml;ckten ut i det o&auml;ndliga havet av Vintergatsstj&auml;rnor:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/asterod_flash.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-46785\" height=\"382\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/asterod_flash.gif\" title=\"Bildk\u00e4lla: MASTER\" width=\"382\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/asterod_flash.gif 382w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/asterod_flash-150x150.gif 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/asterod_flash-300x300.gif 300w\" sizes=\"(max-width: 382px) 100vw, 382px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Objektets V-magnitud varierar runt 15.8<sup>m<\/sup>-16.3<sup>m<\/sup>.<\/p>\n<h2>Astronomer rullar tummarna&#8230;<\/h2>\n<p>W-kompisen<strong> Christian Vestergaard <\/strong>har l&auml;st <a href=\"http:\/\/www.svd.se\/naringsliv\/har-ar-de-minst-stressiga-jobben_8746970.svd?sidan=1\"><em>Svenska Dagblade<\/em>t och d&auml;r uppt&auml;ckt en artikel <\/a>som p&aring; fullt allvar h&auml;vdar att astronomer har det n&auml;st minst stressande jobbet i v&auml;rlden.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/hand1_63800420.gif\"><img decoding=\"async\" width=\"110\" height=\"90\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-46780\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/hand1_63800420.gif\" style=\"width: 76px; height: 68px;\" title=\"\" \/><\/a><\/p>\n<p>Det kan i alla fall inte handla om kometforskare&#8230;.<\/p>\n<h2>Curiositys f&ouml;rsta verksamhets&aring;r<\/h2>\n<p>P&aring; <a href=\"http:\/\/www.jpl.nasa.gov\/video\/index.php?id=1234\">denna sajt<\/a> kan du snabbt f&aring; reda p&aring; vad Mars-sonden Curiosity h&aring;llit p&aring; med under sitt f&ouml;rsta jord&aring;r p&aring; Mars.<\/p>\n<p>Tack till den gr&auml;vande W-bloggsjournalisten <strong>Lars Olefeldt<\/strong> f&ouml;r tipset.<\/p>\n<h2>N&aring;got &auml;r lurt!<\/h2>\n<p>ESO har en trevlig <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/images\/potw\/\">Picture Of The Week-sajt<\/a>, och tidigare i &aring;r publicerades d&auml;r denna bild p&aring; ESO-astronomen <strong>Julien Girards<\/strong> lilla dotter <strong>Ma&euml;lle <\/strong>som tack vare perspektivet framst&aring;r som en gigant vs VLT:s 1,8-meters hj&auml;lpteleskop. Man f&aring;r lov att luras &auml;ven inom v&aring;r k&auml;ra vetenskap!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/potw1327a.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"122\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-46822\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/potw1327a-300x122.jpg\" style=\"width: 409px; height: 168px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/potw1327a-300x122.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/potw1327a.jpg 733w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Urs&auml;kta att den h&auml;r W-bloggen blev s&aring; l&aring;ng, men det fanns mycket att s&auml;ga nu n&auml;r ISON stulit uppm&auml;rksamheten s&aring; l&auml;nge.<\/p>\n<p>Fortsatt 1 advent- och s&ouml;ndagsfrid &ouml;nskas!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/1-advent-e1302085636575.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-46826\" height=\"263\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/1-advent-e1302085636575-300x263.jpg\" title=\"\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/1-advent-e1302085636575-300x263.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/1-advent-e1302085636575.jpg 580w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>En anemisk galax Efter ISON-&auml;ventyret &auml;r det dags att st&auml;da upp och &aring;terg&aring; till vardagen p&aring; W-bloggskontoret och syssla med lite main stream-astronomi. Allts&aring;: \u2730 Nyligen kom Hubble-teleskopets &quot;arkivarie&quot; med en suver&auml;n bild p&aring; spiralgalaxen NGC 4921, som tillh&ouml;r Coma-hopen och som ligger p&aring; 310 miljoner ljus&aring;rs avst&aring;nd. Tror vi! \u2730 Det &auml;r just det&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/12\/01\/nr-140-2013\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 140 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46778"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=46778"}],"version-history":[{"count":63,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46778\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":46856,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46778\/revisions\/46856"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=46778"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=46778"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=46778"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}