{"id":46852,"date":"2013-12-04T11:52:22","date_gmt":"2013-12-04T10:52:22","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=46852"},"modified":"2013-12-04T13:57:59","modified_gmt":"2013-12-04T12:57:59","slug":"nr-141-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/12\/04\/nr-141-2013\/","title":{"rendered":"Nr 141 2013"},"content":{"rendered":"<h2>NOT avsl&ouml;jar sambandet gammablixt-supernova<\/h2>\n<p>Med hj&auml;lp av NOT, det nordiska optiska teleskopet, i samverkan med&nbsp; Gran Telescopio Canarias p&aring; Kanarie&ouml;arna, har nu den supernova identifierats som skapade &aring;rets enorma, monstru&ouml;sa gammablixt 27 april p&aring; norra stj&auml;rnhimlen, n&auml;ra den galaktiska nordpolen. B&aring;de Fermi- och Swift-sonderna och andra sonder s&aring;g utbrottet som f&aring;tt beteckningen <u>GRB 130427A. <\/u>Eftergl&ouml;den h&ouml;ll i sig ovanligt l&auml;nge.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/gamma-ray-burst-swift-nasa.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-46889\" height=\"400\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/gamma-ray-burst-swift-nasa.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: NASA\/Swift satellite\" width=\"400\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/gamma-ray-burst-swift-nasa.jpg 400w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/gamma-ray-burst-swift-nasa-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/gamma-ray-burst-swift-nasa-300x300.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 400px) 100vw, 400px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u25ba D&auml;rmed har ocks&aring; <\/strong>en viktig pusselbit lagts p&aring; plats i det kosmiska storpusslet, att supernovor verkligen ligger bakom en del av dessa blixtar i den h&aring;rdh&aring;rda gammadelen av spektrumet.<\/p>\n<p><strong>\u25ba Astronomen Dong Xu <\/strong>vid K&ouml;penhamns <u>Dark Cosmology Centre<\/u> har lett ett forskarteam som allts&aring; visar att en Typ Ic-supernova med r&ouml;df&ouml;rskjutningen z 0,34 (= relativt n&auml;ra = 3,6 miljarder ljus&aring;r bort = hmm&#8230;) ligger bakom. Supernovans katalogbeteckning &auml;r fr&aring;n och med nu SN2013cq.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/gamma-ray-burst-swift.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-46890\" height=\"108\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/gamma-ray-burst-swift.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: NASA\/Swift satellite\" width=\"162\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u25ba En j&auml;mf&ouml;relse<\/strong> fr&aring;n Fermi-sonden f&ouml;re och efter ser ut s&aring; h&auml;r (KLCKA UPP bilden!)<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/800px-NASAs_Fermi_Swift_See_Shockingly_Bright_Burst_before_and_after_labels2.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-46891\" height=\"175\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/800px-NASAs_Fermi_Swift_See_Shockingly_Bright_Burst_before_and_after_labels2-300x175.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla; NASA\/Fermi\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/800px-NASAs_Fermi_Swift_See_Shockingly_Bright_Burst_before_and_after_labels2-300x175.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/800px-NASAs_Fermi_Swift_See_Shockingly_Bright_Burst_before_and_after_labels2.jpg 800w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.not.iac.es\/news\/www\/news\/GRB130427A.html\">NOT:s pressmeddelande finns h&auml;r.<\/a><\/p>\n<p><strong>\u25ba &Auml;ven p&aring; <\/strong>Niels Bohr-intitutets <a href=\"http:\/\/dark.nbi.ku.dk\/news\/2013\/monster-gamma-ray-burst-in-our-cosmic-neighbourhood_kopi\/\">hemsida diskuteras sm&auml;llen<\/a> och vi f&aring;r bland annat veta f&ouml;ljande:<strong><br \/>\n\t<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u25ba Att ursprungsstj&auml;rnan haft <\/strong>en massa p&aring; 20-30 ggr solens, att den roterar snabbt och att dess storlek inte &auml;r st&ouml;rre &auml;n 3-4 solstorlekar. Med andra en extemt kompakt himlakropp &aacute; la Wolf Rayet-stj&auml;rnorna..<\/p>\n<p><strong>\u25ba Att gammablixten flammade<\/strong> upp n&auml;r universum var 9,9 miljarder jord&aring;r gammalt.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/800px-NASAs_Fermi_Swift_See_Shockingly_Bright_Burst_before_and_after_labels.jpg\"> <\/a><\/p>\n<h2>PISA-unders&ouml;kningen<\/h2>\n<p>Skratta eller gr&aring;ta? Att Sverige faller i&nbsp; den internationella studien PISA, som i en l&aring;ng rad l&auml;nder m&auml;ter elevernas kunskaper inom matematik, naturvetenskap och l&auml;sf&ouml;rst&aring;else, kommer inte som n&aring;n sensation.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/images-3.jpeg\"><img decoding=\"async\" width=\"104\" height=\"98\" alt=\"\" class=\"alignleft size-full wp-image-46904\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/images-3.jpeg\" style=\"width: 46px; height: 43px;\" title=\"\" \/><\/a>Inte heller att det nu &auml;r sandl&aring;depedagogiken som g&auml;ller p&aring; det politiska planet h&auml;r hemma: Vems fel &auml;r det? Alla skyller p&aring; alla.<\/p>\n<p>Det h&auml;r &auml;r verkligen ingen politisk blogg, det enda jag vet &auml;r att om Sverige ska forts&auml;tta vara ett v&auml;lf&auml;rdssamh&auml;lle s&aring; beh&ouml;ver vi FLER naturvetare, FLER ingenj&ouml;rer, FLER som kan orientera sig i omv&auml;rlden.<\/p>\n<p>Och det &auml;r klart att alla har ett ansvar! &Auml;ven inom v&aring;r lilla astronomiska community har vi anledning att spotta upp oss och g&ouml;ra allt vad vi kan f&ouml;r att entusiasmera unga m&auml;nniskor f&ouml;r universum och naturvetenskap i bred mening. Jag tycker vi g&ouml;r vad vi kan, faktiskt.<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\"><span style=\"font-size: 22px;\">\u261d<br \/>\n\t<\/span><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/images-3.jpeg\"><img decoding=\"async\" width=\"104\" height=\"98\" alt=\"\" class=\"alignleft size-full wp-image-46904\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/images-3.jpeg\" style=\"width: 46px; height: 43px;\" title=\"\" \/><\/a>Ingen n&auml;mnd, ingen gl&ouml;md, men jag r&aring;kar k&auml;nna en av de f&aring; modiga skolideologer som skapat den nuvarande skolan. Denne person (en g&aring;ng verksam p&aring; universitetet i Ume&aring;) erk&auml;nde f&ouml;r en tid sedan f&ouml;r mig:<\/p>\n<p>&#8211; Jag &auml;r en av dem som skapade flumskolan!<\/p>\n<p>&#8211; Dagens PISA-m&auml;tning &auml;r den slutliga spiken i kistan f&ouml;r den skolpolitik som Sverige nu &ouml;verger, sa ansvarige ministern <strong>Jan Bj&ouml;rklund<\/strong> ig&aring;r.<\/p>\n<p>Bj&ouml;rklund har haft sju &aring;r p&aring; sig att v&auml;nda skutan. Inte ens en Atlant&aring;ngare beh&ouml;ver s&aring; l&aring;ng tid p&aring; sig f&ouml;r att v&auml;nda.<\/p>\n<p>Internationellt &auml;r det ju pinsamt det vi ser. Landet som delar ut Nobelpris &auml;r s&auml;mst i klassen! Vi faller som en sten, som en skolbyr&aring;krat sa.<\/p>\n<h2>Senast nytt fr&aring;n Oortmolnet<\/h2>\n<p>I samband med komet ISON:s &auml;ndalykt, riktades blickarna p&aring; nytt mot Oorts b&auml;gge kometmoln (det inre och det yttre)&nbsp; l&aring;&aring;&aring;&aring;ngt d&auml;r ute.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/bigoort_2.jpeg\"><img decoding=\"async\" width=\"281\" height=\"268\" alt=\"\" class=\"alignleft size-full wp-image-46905\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/bigoort_2.jpeg\" style=\"width: 137px; height: 130px;\" title=\"\" \/><\/a> <a href=\"http:\/\/iopscience.iop.org\/2041-8205\/775\/1\/L8\">Hetaste nyheten &auml;r<\/a> att<span style=\"font-weight: bold;\"> <\/span>tack vare galaxforskarnas&nbsp; projekt kallat <u>The Next Generation Virgo Cluster Survey <\/u>har det 91:a transneptuniska objektet uppt&auml;ckts, kallat 2010 GB<sub>174<\/sub>.<\/p>\n<p>2010 GB<sub>174 <\/sub>har det n&auml;st st&ouml;rsta k&auml;nda periheliumavst&aring;ndet i v&aring;rt solsytem, q ~ 48.5 AU.<\/p>\n<p>Andra forskare sysslar med <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1302.3827\">Oort-moln kring andra stj&auml;rnor<\/a> och diskuterar vad n&auml;ra stj&auml;rnm&ouml;ten vid avst&aring;ndet 0,1 pc betyder f&ouml;r kometmolnens dynamiska stabiliteter. Aktuella fall &auml;r&nbsp; &beta; vs &gamma; Virginis, 61 Cygni vs&nbsp; &chi;<sup>1<\/sup> Orionis med flera.<em><span style=\"font-style: italic;\"> <\/span><\/em><span class=\"MathJax\" id=\"MathJax-Element-4-Frame\" role=\"textbox\" style=\"\"><nobr><\/nobr><\/span><\/p>\n<p>Fenomenet kallas &quot;Nemesis encounters&quot; efter den fiktiva, st&ouml;rande solgrannen Nemesis, som aldrig uppt&auml;ckts trots idogt s&ouml;kande.<\/p>\n<h3><u>Besserwisseri (1):<\/u><\/h3>\n<h2>ESO lever farligt<\/h2>\n<p>Det &auml;r alltid roligt med &quot;freudianska slipsar&quot; &#8211; vad menar danska Tycho Brahe-planetariets kometkommentator n&auml;r hon skriver p&aring; planetariets nyhetssajt:<strong><br \/>\n\t<\/strong><\/p>\n<p><strong>&quot;Der har hele tiden v&aelig;ret meget tvivl om ESO ville overleve sin tur omkring Solen&#8230;&quot;<\/strong><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/images-2.jpeg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-46863\" height=\"150\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/images-2.jpeg\" title=\"Lever farligt...\" width=\"115\" \/><\/a><\/p>\n<h3><u>Besserwisseri (2):<br \/>\n\t<\/u><\/h3>\n<h2>Komet med ett fel &#8211; minst<\/h2>\n<p>W-bloggens idoge j&auml;gare <strong>Christian Vestergaard <\/strong>har p&aring; n&auml;tet f&aring;ngat upp detta kopparstick som memorerar den stora kometen 1619. Det var ett magnifikt sk&aring;despel ovan d&auml;r, men inneh&aring;ller inte sticket ett gravt fel?<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/Comet-of-16193.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-46861\" height=\"232\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/Comet-of-16193-300x232.jpg\" title=\"\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/Comet-of-16193-300x232.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/Comet-of-16193.jpg 750w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Det &auml;r fullm&aring;ne och herrarnas skugga pekar mot solen. Kometsvansen borde vara riktad mot rakt motsatta skuggh&aring;llet, men s&aring; uppfattar jag inte bilden. Redan <strong>Apianus <\/strong>hade p&aring; 1500-talet slagit fast att kometsvansar &auml;r riktade bort fr&aring;n solen.<\/p>\n<p>&Aring; andra sidan visar sig kometsvansen vara delad, och det var verkligen m&ouml;jligt.<\/p>\n<p><span class=\"MathJax\" id=\"MathJax-Element-1-Frame\" role=\"textbox\" style=\"\"><nobr><\/nobr><\/span><span style=\"position: absolute; top: -2.09em; left: 0em;\"><span class=\"texatom\" id=\"MathJax-Span-5\"><span class=\"mrow\" id=\"MathJax-Span-6\"><span class=\"mn\" id=\"MathJax-Span-7\" style=\"font-size: 70.7%; font-family: MathJax_Main;\">174<\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>NOT avsl&ouml;jar sambandet gammablixt-supernova Med hj&auml;lp av NOT, det nordiska optiska teleskopet, i samverkan med&nbsp; Gran Telescopio Canarias p&aring; Kanarie&ouml;arna, har nu den supernova identifierats som skapade &aring;rets enorma, monstru&ouml;sa gammablixt 27 april p&aring; norra stj&auml;rnhimlen, n&auml;ra den galaktiska nordpolen. B&aring;de Fermi- och Swift-sonderna och andra sonder s&aring;g utbrottet som f&aring;tt beteckningen GRB 130427A. Eftergl&ouml;den&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/12\/04\/nr-141-2013\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 141 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46852"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=46852"}],"version-history":[{"count":55,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46852\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":46921,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46852\/revisions\/46921"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=46852"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=46852"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=46852"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}