{"id":46926,"date":"2013-12-08T15:09:54","date_gmt":"2013-12-08T14:09:54","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=46926"},"modified":"2013-12-10T07:54:42","modified_gmt":"2013-12-10T06:54:42","slug":"nr-142-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/12\/08\/nr-142-2013\/","title":{"rendered":"Nr 142 2013"},"content":{"rendered":"<h3><u>Aprop&aring; att h&aring;lla i hatten:<br \/>\n\t<\/u><\/h3>\n<h2>Stormar och&#8230; stormar!<\/h2>\n<p>Stormen Sven eller Bodil i all &auml;ra&#8230; NASA:s Cassini-sond forts&auml;tter att s&auml;nda i v&auml;g makal&ouml;sa bilder fr&aring;n Saturnus. Filmen tagen &ouml;ver gasj&auml;ttens nordpol och dess extremt m&auml;rkliga sexsidiga jetstr&ouml;m (&quot;Hexagonen&quot;) togs i visuellt och infrar&ouml;tt&nbsp; under 2<sup>h<\/sup> 45<sup>m<\/sup> i somras, 14 juni, och best&aring;r av 19 bilder exponerade under 120 millisekunder vardera.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/PIA17653.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-46959\" height=\"256\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/PIA17653.gif\" title=\"Bildk\u00e4lla: NASA\/Cassini\" width=\"263\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u261b De m&ouml;rkare molne<\/strong>n ses i silhuett mot IR-bakgrunden och best&aring;r av relativt stora partiklar, som blockerar den bakomliggande utstr&aring;lningen.<\/p>\n<p><strong>\u261b I bildsviten nedan<\/strong> ser vi &quot;Hexagogen&quot; ner till 70<sup>o<\/sup> nordlig latitud, och NASA ber&auml;ttar att j&auml;ttestormens &ouml;ga &auml;r ungef&auml;r 50 ggr st&ouml;rre &auml;n ett normalt orkan&ouml;ga h&auml;r p&aring;&nbsp; jordklotet.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/PIA17652.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-46961\" height=\"256\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/PIA17652.gif\" title=\"\" width=\"256\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/PIA17652.gif 256w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/PIA17652-150x150.gif 150w\" sizes=\"(max-width: 256px) 100vw, 256px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u261b F&ouml;r j&auml;mf&ouml;relsens<\/strong> skull: Den vitaktiga virveln nere t h (kl 5) &auml;r ungef&auml;r 3500 km tv&auml;rs&ouml;ver &#8211; dubbelt Sverige.<\/p>\n<p><strong>\u261b Jag rekommenderar <\/strong>verkligen <a href=\"http:\/\/photojournal.jpl.nasa.gov\/targetFamily\/Saturn\">NASA:s sajt med information om dessa fantastiska objekt <\/a>som onekligen ger perspektiv p&aring; fenomenet &quot;ov&auml;der&quot; p&aring; v&aring;r egen hemplanet.<\/p>\n<p><strong>\u261b P&aring; den tredje filmsekvensen <\/strong>ser vi en &auml;nnu m&auml;rkligare animation med Saturnus longituder fastl&aring;sta, vilket ger oss m&ouml;jlighet att se hur solens str&aring;lar lyser upp och och d&auml;mpar molntopparna allt eftersom solen passerar &ouml;ver dem.<\/p>\n<p><strong>\u261b De bl&aring;aktiga solbelysta<\/strong> molnen tros vara 25 km tjocka.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/PIA17654.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-46963\" height=\"215\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/PIA17654.gif\" title=\"\" width=\"226\" \/><\/a><\/p>\n<p>Vindhastigheterna ligger n&aring;nstans runt 300-400 km\/h och &quot;Hexagonen&quot; har observerats i ett par &aring;rtionden. Kanske har fenomenet en &aring;lder som &ouml;verstiger tiden som g&aring;tt sen <strong>Galileo Galilei<\/strong> iakttog Saturnus f&ouml;rsta g&aring;ngen&nbsp; sitt lilla teleskop.<\/p>\n<h2>Dagmar-observatoriet p&aring; Ven<\/h2>\n<p><strong>Johan K&auml;rnfelt <\/strong>har p&aring; <a href=\"http:\/\/amatorastronomi.wordpress.com\/\">sin amat&ouml;rastronomiskt historiskt inriktade blogg g&aring;tt p&aring; djupet<\/a> med Ven-amat&ouml;ren <strong>Bertil Berggren<\/strong> och dennes Dagmar-observatorium p&aring; Ven.<\/p>\n<p>&Aring;terkommer!<\/p>\n<h2>Trevligt 40-&aring;rsjubileum p&aring; TBO<\/h2>\n<p>Det var fullt hus n&auml;r vi i stora salen p&aring; Tycho Brahe-observatoriet firade TBO:s 40-&aring;rskalas i l&ouml;rdags kv&auml;ll (7.12), med god mat, korta f&ouml;redrag med &quot;nostalgiska framtidsblickar&quot;&nbsp; och allm&auml;nna trivsamheter. Stort tack till <strong>Jorge de Sousa Pires <\/strong>som med ASTB-v&auml;nner genomf&ouml;rde jubileet.<\/p>\n<p><strong>\u272e Vi passade naturligtvis p&aring; <\/strong>att fira 100-&aring;rsminnet av v&aring;r tidigare ordf&ouml;rande <strong>Per-&Aring;ke Bj&ouml;rklund<\/strong>, som levde 1913-1999, och kunde gl&auml;dja oss &aring;t att Per-&Aring;kes d&ouml;ttrar <strong>Ann-Marie Bj&ouml;rklund <\/strong>och <strong>Ingrid Hill<\/strong> m&ouml;tte upp (dessutom med diverse godsaker i present!). Ann-Marie hade fyndat bland gamla bilder p&aring; pappa, som de bl a f&ouml;ljde med under solf&ouml;rm&ouml;rkelsen i Italien 1960 &#8211; den ber&ouml;mda som &auml;ven f&ouml;rekom i filmen <em>Barrabas <\/em>(byggd p&aring; <strong>P&auml;r Lagerkvists<\/strong> roman). Under sitt aktiva amat&ouml;rastronomiska liv lyckades Per-&Aring;ke n&aring; upp till drygt 21 minuters totaliteter fr&aring;n olika solf&ouml;rm&ouml;rkelseexpeditioner.<\/p>\n<p><strong>\u272e H&auml;r &auml;r tv&aring; &quot;typiska&quot; bilder<\/strong> p&aring; Per-&Aring;ke, som ju b&aring;de byggde egna teleskop, skrev en bok om <strong>Tycho Brahe<\/strong>, gjorde en ber&ouml;md Juno-ockultationsbest&auml;mning p&aring; 1950-talet och s&aring;g till att TBO sattes p&aring; kartan.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/P\u00c5B-portr\u00e4ttbild-1c.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-46947\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/P\u00c5B-portr\u00e4ttbild-1c-293x300.jpg\" title=\"Per-\u00c5ke kopplar av p\u00e5 sommarst\u00e4llet hundra meter in i Sm\u00e5land fr\u00e5n sk\u00e5nska gr\u00e4nsen.\" width=\"293\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/P\u00c5B-portr\u00e4ttbild-1c-293x300.jpg 293w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/P\u00c5B-portr\u00e4ttbild-1c.jpg 422w\" sizes=\"(max-width: 293px) 100vw, 293px\" \/><\/a><\/p>\n<h2><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/Tycho-40-bild-18.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-46951\" height=\"304\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/Tycho-40-bild-18-1024x692.jpg\" title=\"Per-\u00c5ke intar ryggl\u00e4ge under solf\u00f6rm\u00f6rkelsen i Kenya 1980. Foto: Tora Greve\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/Tycho-40-bild-18-1024x692.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/Tycho-40-bild-18-300x202.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/h2>\n<p><strong>\u272e Fler bilder p&aring; Per-&Aring;ke<\/strong> kommer att publiceras fram&ouml;ver p&aring; v&aring;r hemsida.<\/p>\n<p><strong>\u272e P&aring; 40-&aring;rsfesten hann <\/strong>vi ocks&aring; sjunga f&ouml;r <strong>Erik Johansson<\/strong>, v&aring;r sekreterare, som fyllt &aring;r nyligen och <strong>Peter Linde<\/strong>, ordf&ouml;randen, som passade p&aring; att fylla &aring;r just denna l&ouml;rdag. Peter hade f&ouml;rresten p&aring; morronen f&aring;tt ett ex av <strong>Knut Lundmarks<\/strong> storverk <em>Nya himlar<\/em> i present av sin <strong>Eva Dagneg&aring;rd<\/strong>.<\/p>\n<p><strong>\u272e Roligt var dessutom att <\/strong>trots stormen Sven, som vi sk&aring;nska gammeldanskar f&ouml;redrar att kalla Bodil som man g&ouml;r i Danmark, kunde b&aring;de astronomiuvarna <strong>Carsten Nilsson<\/strong> och<strong> Bertil Pettersson<\/strong> komma ner fr&aring;n Stockholm respektive Uppsala.<\/p>\n<h2>Se m&auml;nniskan utifr&aring;n!<\/h2>\n<p>En italiensk astronom diskuterar i vilken m&aring;n&nbsp; basala astronomiska fenomen kan ha p&aring;verkat m&auml;nniskan och v&aring;r evolution, t ex n&auml;r vi slog oss ned f&ouml;r att bli jordbrukande sten&aring;ldersm&auml;nniskor.<\/p>\n<p>Astronomen vill att vi ska l&auml;ra oss se m&auml;nniskans utveckling p&aring; planeten jorden &quot;utifr&aring;n&quot;, allts&aring; ett astronomiskt perspektiv, inte &quot;inifr&aring;n&quot; som vi g&ouml;r i dag.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/arXiv:1312.1561\">Uppsatsen publiceras h&auml;r.<\/a><\/p>\n<h2>Arizonakratern kan f&aring; fin granne<\/h2>\n<p>S&auml;llsynt sp&auml;nnande (tycker jag): Att det projekterade h&ouml;genergiinriktade Cherenkov-teleskopet,&nbsp; Cherenkov Telescope Array (CTA), kan f&aring; sitt ena hem vid Barringerkratern, i USA kallad Meteor Crater, allts&aring; den ber&ouml;mda nedslagskratern i Arizona. <a href=\"http:\/\/www.cta-observatory.org\/\">Det &auml;r ett av f&ouml;rslagen.<\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/800px-Meteor.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-46939\" height=\"182\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/800px-Meteor-300x182.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: Wikipedia\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/800px-Meteor-300x182.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/800px-Meteor.jpg 800w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Konkurrenterna till Arizona-kratern &auml;r San Pedro Martir i Mexiko och spanska Teneriffa, p&aring; s&ouml;dra hemisf&auml;ren sl&aring;s Leoncito och San Antonio i Argentina om uppgiften liksom Armazones i Chile plus Aar och Khomas Highland i Namibia, Afrika..<\/p>\n<p>Slutligt beslut om utplaceringarna tas i b&ouml;rjan av 2014.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/cta_concept_mini4.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-46936\" height=\"102\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/cta_concept_mini4-300x102.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: CTA\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/cta_concept_mini4-300x102.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/cta_concept_mini4.jpg 882w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>&Auml;ven Sverige &auml;r med i det s&aring; kallade CTA Consortium.<\/p>\n<h2>Och s&aring; blir det lite reklam&#8230;<\/h2>\n<p>.. f&ouml;r nyaste numret av <em>Popul&auml;r Astronomi<\/em>, i vilken flera ASTB:are medverkar\/omtalas (t ex<strong> Peter Linde, Peter Hemborg<\/strong>,<strong> Anders Nyholm, Bj&ouml;rn Stenholm<\/strong>&#8230;).<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/omslag2013_4_300.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-46955\" height=\"450\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/omslag2013_4_300.jpg\" title=\"\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/omslag2013_4_300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/omslag2013_4_300-200x300.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Tidskriften har verkligen lyft sig sen jag l&auml;mnade redaktionsr&aring;det&#8230;<\/p>\n<h2>Nova Del 2013 &#8211; l&auml;get?<\/h2>\n<p>&Aring;rets novaklassiker har parkerat sig v&auml;l runt 11:e magnituden, p&aring; en i&ouml;gonfallande ljuskurveplat&aring;.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/642108482.png\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"157\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-46970\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/642108482-300x157.png\" style=\"width: 396px; height: 209px;\" title=\"K\u00e4lla: AAVSO\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/642108482-300x157.png 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/642108482.png 900w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Proffsforskarna sysslar mycket med novan framg&aring;r av <a href=\"http:\/\/www.astronomerstelegram.org\/\">diverse rapporter p&aring; Astronomers Telegram-sajt.<\/a><\/p>\n<p>S&aring; sm&aring;ningom ska vi sammanfatta vad man vet och tror om sm&auml;llen, men det &auml;r f&ouml;r tidigt med en summing up &auml;nnu.<\/p>\n<h2>R&ouml;ntgenbin&auml;r i M31:s halo<\/h2>\n<p>Att M31 aka Andromedaneubulosan &auml;r ett av astrofysikernas b&auml;sta laboratorier bevisas hela tiden. Nu &auml;r det en r&ouml;ntgenstr&aring;lande &quot;svarta h&aring;l-transient&quot; som uppt&auml;ckts bara 100 b&aring;gsekunder (= 400 pc) fr&aring;n galaxens mitt tack vare rymdsonder som Chandra.<\/p>\n<p>Forskarna har sysslat med den h&auml;r typen av r&ouml;ntgenstr&aring;lning fr&aring;n M31 i tretton &aring;r, <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1312.1339\">ber&auml;ttar de i sin rapport.<\/a><\/p>\n<p>Objektet, en bin&auml;r r&ouml;ntgenk&auml;lla med en period p&aring; n&aring;ra timmar, kallas T13 eller, om man vill imponera p&aring; sina astronomiska v&auml;nner, CXOM31004252.457+411631.17.<\/p>\n<h2>Kura skymning<\/h2>\n<p>Efter en intensiv helg i astronomins tecken, &auml;r det dags att flyga hem till boet och kura skymning.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/night-birds-moon.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-46966\" height=\"206\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/night-birds-moon-300x206.jpg\" title=\"\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/night-birds-moon-300x206.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/night-birds-moon.jpg 650w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Aprop&aring; att h&aring;lla i hatten: Stormar och&#8230; stormar! Stormen Sven eller Bodil i all &auml;ra&#8230; NASA:s Cassini-sond forts&auml;tter att s&auml;nda i v&auml;g makal&ouml;sa bilder fr&aring;n Saturnus. Filmen tagen &ouml;ver gasj&auml;ttens nordpol och dess extremt m&auml;rkliga sexsidiga jetstr&ouml;m (&quot;Hexagonen&quot;) togs i visuellt och infrar&ouml;tt&nbsp; under 2h 45m i somras, 14 juni, och best&aring;r av 19 bilder&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/12\/08\/nr-142-2013\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 142 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46926"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=46926"}],"version-history":[{"count":44,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46926\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":47070,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46926\/revisions\/47070"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=46926"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=46926"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=46926"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}