![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/newspaper-vendor-276x300.png\" "\\"\\"")
<\/a><\/h3>\n\u2606 För att följa uppskjutningen <\/strong>av Gaia hade ett fyrtiotal personer samlats i Lundmarksalen vid tio minuter i tio på förmiddagen, efter att ha fått glögg och pepparkaka ute i foajén.<\/p>\n\u2606 Till orda tog David Hobbs, <\/strong>lundaastronom inblandad i Gaia-projektet.Han berättade i korthet om Gaia, dess uppdrag och om uppskjutningen och flygningens inledande skede.<\/p>\n\u2606 Under tiden tickade<\/strong> en nedräkning på projektorduk för att visa när det var dags för direksändningen att börja från uppskjutningsplatsen i Kourou (Franska Guyana, Sydamerika).<\/p>\n\u2606 På plats från Lund <\/strong>befann sig Lennart Lindegren<\/strong>, som arbetat länge med Gaia och dess föregångare Hipparcos, och doktoranden Daniel Michalik.<\/strong><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/Hobbs_pratar_Gaia_nedrakning_till_direktsandning-1024x768.jpg\" "\\"Hobbs")
<\/a><\/p>\n\u2606 Direktsändningen kom <\/strong>igång, men Hobbs fortsatte att prata till ett par minuter före nedräkningens slut.<\/p>\n\u2606 Stämningen i Lundmarksalen <\/strong>var tyst och koncentrerad under tiden som klockan gick. På bilderna från kontrollrummet skymtade en gammaldags telefon, kanske med fingerskiva. Tryggt. När den franska rösten nått nollan och Sojuzraketen lämnade jordytan var det tyst några sekunder, tills någon ropade "Wohoo!" och en entusiastisk applåd bröt ut.<\/p>\n\u2606 Hobbs sade några ord, <\/strong>svarade på en del frågor och sedan satt de flesta kvar tills tredje raketsteget tänt och Gaia kommit en bit på väg.<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/Gaia_flyger_ca_halv_minut2-1024x768.jpg\" "\\"Raketen")
<\/a><\/p>\n\u2606 När detta skrivs, <\/strong>vid 15-tiden på eftermiddagen 19.12, uppger ESA att Gaia fällt ut sina solpaneler och är på väg mot det område i rymden ca 1,5 miljoner km från jorden där den skall göra sina mätningar av stjärnornas lägen och rörelser.<\/p>\n\u2606 Har ni förresten<\/strong> tänkt på att astrometri med skånska förtecken verkar ta viktiga kliv i december? I december 1576 gjorde Tycho Brahe<\/strong> sina första observationer från Ven och nu kom Gaia iväg i samma månad, 437 år senare.<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/Gaia_Sticker_Fairing_wo_frame_2k-297x300.jpg\" "\\"\\"")
<\/a><\/p>\nPS 1.<\/strong><\/u><\/h3>\nTack till Anders Nyholm <\/strong>för direktrapporten ovan från astronomiska institutionen i Lund i dag. Lysende laved!<\/p>\nGrattis för övrigt till Anders, som härom dan fick veta att han erhållit en doktorandtjänst hos prof Jesper Sollerman<\/strong> i Stockholm, en tjänst med inriktning på "observationell supernovaforskning". Ett synnerligen hett och spännande forskningsämne.<\/p>\nStockholmarna är verkligen att gratulera – till allt annat är ju Anders även en utomordentlig god missionär för vår vetenskap, helt i den mooreska och lundmarkska andan.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/Gaia_selfie_Anders-1024x768.jpg\" "\\"\u00c4kta")
<\/a><\/p>\nDet är tråkigt att vi i Malmö\/Lund-sfären förlorar Anders nåra år, men det finns ju brevduvor och telegraf. Kontakten med oss slipp… jag menar släpper han garanterat inte!<\/p>\n
PS 2.
\n\t<\/u><\/h3>\n
Gaia ska stavas Gaia med gemena vokaler, har jag lärt mig i dag. Beteckningen GAIA är obsolet och har varit det en längre tid.<\/p>\n
Oxie-observatoriet i Skånskan<\/h2>\n
Skånska Dagbladet<\/em> ägnade vårt 40-årsjubilerande Oxie-observatorium och Peter Linde<\/strong> "bara" ett uppslag och en rejäl Ettanpuff 18 december.<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/Oxieobsis.jpg\" "\\"\\"")
<\/a><\/p>\nHans Bengtsson et al….<\/h2>\n
Den som lusläser <\/span>JAAVSO Volume 41, 2013,<\/em> upptäcker en svenskproducerad variabelrapport med Hans Bengtsson<\/strong> som första namn och som visar att V2331 Cygnis från och med nu ska klassas som en förmörkelsevariabel och ingenting annat.<\/p>\nEpoch = HJD 2456184.296 ±0.001<\/p>\n
Period = 1.3886 ± 0.0001 days.<\/p>\n
Förutom Hans B har följande variabelister medverkat:<\/p>\n
Pierre Hallsten, Anders Hemlin, Gustav Holmberg, Thomas Karlsson, Robert Wahlström <\/strong>och Tomas Wikander<\/strong>.
\n\tSnyggt jobbat!<\/p>\nMånens nyaste krater<\/h2>\n
17 mars i år på månkoordinaterna 20,8o<\/sup>N, 336,1o<\/sup>E kunde denna förändring dokumenteras<\/a>.<\/p>\nDenna den nya(aste) kratern är 18 m tvärsöver.<\/span><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/March_17_Animation.serendipityThumb.gif\" "\\"\\"")
<\/a><\/p>\nBilderna från LROC\/NAC (bildkälla: NASA\/GSFC\/Arizona State University) är som vi ser tagna vid två tillfällen 2012 och nu 2013, och NASA:s månforskare påpekar att nedslag som detta är mer frekventa än vi kanske tror. Men det är först nu vi har månsonder som upptäcker dessa mindre impacts.<\/div>\nÄven denna lila krater har alla karakteristika som de stora: T ex strålsystem.<\/div>\nFlotta stjärnspår!<\/h2>\n
Vicebloggaren Christian Vestergaard <\/strong>påpekar att i västerled har 20-årige Alexander Jönnson<\/strong> tagit dessa fantastiskt flotta stjärnspårsdbilder med öppen kameraslutare.<\/p>\n – Alexander är från Lysekil och är tjugo år. På första bilden ser man förutom stjärnspår några hus i stadsdelen Dona i Lysekil.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/Tak-startrails7-1024x653.jpg\" "\\"Foto:")
<\/a><\/p>\n– På andra stjärnspårsbilden ser man Gullmarsfjorden med samhällena Östersidan\/Fiskebäckskil på andra sidan fjorden.<\/p>\n
\t ![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/Takskaft\u00f6startrails7-1024x682.jpg\" "\\"Foto:")
<\/a><\/p>\nTittips: KLICKA UPP BILDERNA! <\/p>\n
Ljusekon från RS Puppis<\/h2>\n
Även proffsen kan ta spektakulära bilder – som här med hjälp av Hubble-rymdteleskopet (HST).<\/p>\n
Det vi ser är hur ljusekona från cepheiden RS Puppis slår i det omgivande mediumet. Nyhetsrapporten här.<\/a><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/heic1323a-1024x1005.jpg\" "\\"Bildk\u00e4lla:")
<\/a><\/p>\nW-bloggen rekommenderar särskilt den videoslinga som ligger i inbäddad i pressmesset ovan. Bilderna tog under fem veckor 2010 och fångar stjärnans 41-dygnscykel.<\/p>\n
Planeterna på månens avstånd<\/h2>\n
Om vi gör tankeexperimentet att placera planeterna på vår månes avstånd, hur skulle de då gestalta sig på himlavalvet? Här finns ett svar<\/a>, tipsar Lars Olefeldt<\/strong>.<\/p>\n"Ho Ho Ho" i Einsteins tomtiga dräkt<\/h2>\n
Varför inte en t-shirt med detta motiv som julklapp? Själv bär jag dessa dagar en Ho Ho Ho-slips från Söstrene Grene. Den kostade 12 svenska kronor.<\/p>\n
Albert Einsteins <\/strong>eventuella Gudstro kan alltid diskuteras, men att han gärna agerade som en jultomte är ju klart bevisat.<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/SuperStock_4175-4251.jpg\" "\\"\\"")
<\/a><\/p>\nTomten har vi dessutom aldrig sett spela tärning. Men här finns verktygen:<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/KGrHqZHJEkFI9W-SiZEBSPi6l3pz60_35.jpg\" "\\"$(KGrHqZHJEkFI9W-SiZEBSPi6l3pz!~~60_35\\"")
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Anders Nyholm-EXTRA direkt från Lund: Lyckad uppskjutning av Gaia-sonden Ordet till Anders Nyholm: \u2606 För att följa uppskjutningen av Gaia hade ett fyrtiotal personer samlats i Lundmarksalen vid tio minuter i tio på förmiddagen, efter att ha fått glögg och pepparkaka ute i foajén. \u2606 Till orda tog David Hobbs, lundaastronom inblandad i Gaia-projektet.Han berättade… L\u00e4s mer »Nr 147 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/47317"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=47317"}],"version-history":[{"count":58,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/47317\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":47398,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/47317\/revisions\/47398"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=47317"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=47317"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=47317"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\u2606 Till orda tog David Hobbs, <\/strong>lundaastronom inblandad i Gaia-projektet.Han berättade i korthet om Gaia, dess uppdrag och om uppskjutningen och flygningens inledande skede.<\/p>\n \u2606 Under tiden tickade<\/strong> en nedräkning på projektorduk för att visa när det var dags för direksändningen att börja från uppskjutningsplatsen i Kourou (Franska Guyana, Sydamerika).<\/p>\n \u2606 På plats från Lund <\/strong>befann sig Lennart Lindegren<\/strong>, som arbetat länge med Gaia och dess föregångare Hipparcos, och doktoranden Daniel Michalik.<\/strong><\/p>\n \u2606 Direktsändningen kom <\/strong>igång, men Hobbs fortsatte att prata till ett par minuter före nedräkningens slut.<\/p>\n \u2606 Stämningen i Lundmarksalen <\/strong>var tyst och koncentrerad under tiden som klockan gick. På bilderna från kontrollrummet skymtade en gammaldags telefon, kanske med fingerskiva. Tryggt. När den franska rösten nått nollan och Sojuzraketen lämnade jordytan var det tyst några sekunder, tills någon ropade "Wohoo!" och en entusiastisk applåd bröt ut.<\/p>\n \u2606 Hobbs sade några ord, <\/strong>svarade på en del frågor och sedan satt de flesta kvar tills tredje raketsteget tänt och Gaia kommit en bit på väg.<\/p>\n \u2606 När detta skrivs, <\/strong>vid 15-tiden på eftermiddagen 19.12, uppger ESA att Gaia fällt ut sina solpaneler och är på väg mot det område i rymden ca 1,5 miljoner km från jorden där den skall göra sina mätningar av stjärnornas lägen och rörelser.<\/p>\n \u2606 Har ni förresten<\/strong> tänkt på att astrometri med skånska förtecken verkar ta viktiga kliv i december? I december 1576 gjorde Tycho Brahe<\/strong> sina första observationer från Ven och nu kom Gaia iväg i samma månad, 437 år senare.<\/p>\n Tack till Anders Nyholm <\/strong>för direktrapporten ovan från astronomiska institutionen i Lund i dag. Lysende laved!<\/p>\n Grattis för övrigt till Anders, som härom dan fick veta att han erhållit en doktorandtjänst hos prof Jesper Sollerman<\/strong> i Stockholm, en tjänst med inriktning på "observationell supernovaforskning". Ett synnerligen hett och spännande forskningsämne.<\/p>\n Stockholmarna är verkligen att gratulera – till allt annat är ju Anders även en utomordentlig god missionär för vår vetenskap, helt i den mooreska och lundmarkska andan.<\/p>\n Det är tråkigt att vi i Malmö\/Lund-sfären förlorar Anders nåra år, men det finns ju brevduvor och telegraf. Kontakten med oss slipp… jag menar släpper han garanterat inte!<\/p>\n Gaia ska stavas Gaia med gemena vokaler, har jag lärt mig i dag. Beteckningen GAIA är obsolet och har varit det en längre tid.<\/p>\n Skånska Dagbladet<\/em> ägnade vårt 40-årsjubilerande Oxie-observatorium och Peter Linde<\/strong> "bara" ett uppslag och en rejäl Ettanpuff 18 december.<\/p>\n Den som lusläser <\/span>JAAVSO Volume 41, 2013,<\/em> upptäcker en svenskproducerad variabelrapport med Hans Bengtsson<\/strong> som första namn och som visar att V2331 Cygnis från och med nu ska klassas som en förmörkelsevariabel och ingenting annat.<\/p>\n Epoch = HJD 2456184.296 ±0.001<\/p>\n Period = 1.3886 ± 0.0001 days.<\/p>\n Förutom Hans B har följande variabelister medverkat:<\/p>\n Pierre Hallsten, Anders Hemlin, Gustav Holmberg, Thomas Karlsson, Robert Wahlström <\/strong>och Tomas Wikander<\/strong>. 17 mars i år på månkoordinaterna 20,8o<\/sup>N, 336,1o<\/sup>E kunde denna förändring dokumenteras<\/a>.<\/p>\n Denna den nya(aste) kratern är 18 m tvärsöver.<\/span><\/p>\n Vicebloggaren Christian Vestergaard <\/strong>påpekar att i västerled har 20-årige Alexander Jönnson<\/strong> tagit dessa fantastiskt flotta stjärnspårsdbilder med öppen kameraslutare.<\/p>\n – Alexander är från Lysekil och är tjugo år. På första bilden ser man förutom stjärnspår några hus i stadsdelen Dona i Lysekil.<\/p>\n – På andra stjärnspårsbilden ser man Gullmarsfjorden med samhällena Östersidan\/Fiskebäckskil på andra sidan fjorden.<\/p>\n \t Tittips: KLICKA UPP BILDERNA! <\/p>\n Även proffsen kan ta spektakulära bilder – som här med hjälp av Hubble-rymdteleskopet (HST).<\/p>\n Det vi ser är hur ljusekona från cepheiden RS Puppis slår i det omgivande mediumet. Nyhetsrapporten här.<\/a><\/p>\n W-bloggen rekommenderar särskilt den videoslinga som ligger i inbäddad i pressmesset ovan. Bilderna tog under fem veckor 2010 och fångar stjärnans 41-dygnscykel.<\/p>\n Om vi gör tankeexperimentet att placera planeterna på vår månes avstånd, hur skulle de då gestalta sig på himlavalvet? Här finns ett svar<\/a>, tipsar Lars Olefeldt<\/strong>.<\/p>\n Varför inte en t-shirt med detta motiv som julklapp? Själv bär jag dessa dagar en Ho Ho Ho-slips från Söstrene Grene. Den kostade 12 svenska kronor.<\/p>\n Albert Einsteins <\/strong>eventuella Gudstro kan alltid diskuteras, men att han gärna agerade som en jultomte är ju klart bevisat.<\/p>\n Tomten har vi dessutom aldrig sett spela tärning. Men här finns verktygen:<\/p>\n Anders Nyholm-EXTRA direkt från Lund: Lyckad uppskjutning av Gaia-sonden Ordet till Anders Nyholm: \u2606 För att följa uppskjutningen av Gaia hade ett fyrtiotal personer samlats i Lundmarksalen vid tio minuter i tio på förmiddagen, efter att ha fått glögg och pepparkaka ute i foajén. \u2606 Till orda tog David Hobbs, lundaastronom inblandad i Gaia-projektet.Han berättade… L\u00e4s mer »Nr 147 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/47317"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=47317"}],"version-history":[{"count":58,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/47317\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":47398,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/47317\/revisions\/47398"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=47317"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=47317"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=47317"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/12\/newspaper-vendor.png\" "\\"Hobbs")
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nPS 1.<\/strong><\/u><\/h3>\n
<\/a><\/p>\nPS 2.
\n\t<\/u><\/h3>\nOxie-observatoriet i Skånskan<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nHans Bengtsson et al….<\/h2>\n
\n\tSnyggt jobbat!<\/p>\nMånens nyaste krater<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nFlotta stjärnspår!<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nLjusekon från RS Puppis<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nPlaneterna på månens avstånd<\/h2>\n
"Ho Ho Ho" i Einsteins tomtiga dräkt<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"