Även JPL har nyttig info<\/a>.<\/p>\n Visuell magnitud för asteroiden, vars storlek beskrivs i termer av en "liten bil" 2-3 m, låg runt 19m<\/sup>.<\/p>\n Resterna av asteroiden tycks ha slagit ner nånstans i vattnet utanför västra Afrika (longitud 40o <\/sup>väst, latitud 12o<\/sup> norr).<\/p>\n Även jordbaserade "hörapparater" lär ha dokumenterat kraschen.<\/p>\n Brittiska Times<\/em>, på nätet, har en utomordentlig "sciene and space"-sajt, och där har Carl-Olof Börjeson <\/strong>uppsnappat tidningens 10-bästa-rymd-nyheter-lista för 2013:<\/p>\n Listan toppades av nyheten om att Voyager 1 nu har lämnat vårt planet\/solsystem och är på väg ut i det interstellära mediumet. Hela listan här.<\/a><\/p>\n Kompisen Anders Nyholm<\/strong> var vänlig att ge mig en julklapp i form av boken In den Sternen<\/em> av Ulf von Rauchhaupt<\/strong>, en tysk bok som skildrar våra 88 stjärnbilder, deras mytologi och vad som finns att se där i konstellationerna i dag.<\/p>\n \u2716 I fallet Lacertae\/Ödlan berätta<\/strong>r författaren om BL Lacertae, som upptäckaren, variabelkännaren Cuno Hoffmeister<\/strong> på Sonnenberg-obsis 1929 beskrev som en variabel stjärna i Vintergatan men som vi senare, i vår tid, upptäckt vara en aktiv galaxkärna (AGN) 900 miljoner ljusår bort med en synnerligen dramatisk historia.<\/p>\n \u2716 BL Lac-objekt är<\/strong> något av det mest spännande som finns att utforska i dag inom den kosmologiska astrofysiken, med kopplingar till både kvasarer, blazarer m m.<\/p>\n \u2716 BL Lac har ibland <\/strong>en skenbar minmagnitud på 17m<\/sup> och borde vara synlig även då för våra bästa amatörteleskop. I den gamla ryska generalkatalogen över variabler ansågs "stjärnan" pendla mellan 13-16m<\/sup>, vilket verkar nåbart för t ex våra TBO-teleskop.<\/p>\n \u2716 Om jag är inte helt fel<\/strong> på det så har en av BL Lac-forskarna senaste tid varit Kim Nilsson<\/strong>, vår tidigare MARS-ordförande och ESO-astronom som numera från Londons horisont jobbar med projektet "Bringing the World of Science to Business".<\/p>\n Jag hade ju hoppats att Observatoriemuseet i Stockholm, Kungl Vetenskapsakademiens gravt misskötta kronjuvel, skulle räddas på ett eller annat sätt. Nu står på hemsidan<\/a> att museet är stängt under 2014.<\/p>\n För några veckor sen publicerade astronomer knutna till University of Leicester den nya röntgenhimlen<\/a>, baserad på SWIFT-sondens observationer. Runt 100 000 nya källor har kommit i dagen, och sammanlagt har nu katalogiserats omkring 150 000 röntgenstrålande stjärnor och galaxer och andra himlakroppar.<\/p>\n \u2606 Åtta års granskande och pillande <\/strong>med ett oändligt stort SWIFT-datamaterial ligger bakom katalogen kallad "Swift X-ray Point Source Catalogue", som började insamlas när SWIFT-sonden inledde sina observationer 2004. Det finns som väntat många förklaringar bakom dessa röntgenkällor, men en betydande del har med kosmologiskt avlägnsa svarta hål att göra, supernovor m m.<\/p>\n \t\u2606 Katalogens huvudförfattare Phil Evans<\/strong> vid Department of Physics and Astronomy i Leicester säger i pressmesset: “The unique way Swift works has allowed us to produce not just another catalogue of X-ray objects, but one with a real insight into how celestial X-ray emission varies with time. Astronomers will use this for years ahead when trying to understand the new things they see.”<\/p>\n \u2606 Det förutsätts att SWIFT<\/strong> ska fortsätta katalogisera stjärnhimlen för kommande uppdateringar.<\/p>\n KLICKA upp bilden nedan!<\/p>\n 29 december for ESA:s Mars Express-sond förbi Mars-månen Phobos i rasande fart. Jag tycker ESA-folket följer upp passagen dåligt för oss i den stora nyfikna allmänheten, man vill ju veta. Bloggar och twitter etc, brabra, men nåt konkret måste väl kunna sägas ganska snabbt? Bilder ska ha tagits en tid innan – var finns dom?<\/p>\n Gatuastronomi inbjuder till festliga möten med allmänheten. Ingen skugga över damen i sig, ingen vet ju vad hon egentligen har i kikaren. Jag ser bilden mer som pedagogisk på detta vis:<\/p>\n Att denna bakvända bild togs nån gång i fjor<\/a> i USA, det USA där en förfärande stor del av allmänheten förnekar Darwin och evolutionen.<\/p>\n Enligt den senaste gallupen från Pew Research Center anser sex av tio amerikaner att “humans and other living things have evolved over time,” alltmedan 33 procent förnekar Darwin. Ingen förändring\/förbättring sen förra undersökningen 2009.<\/p>\n Undersökningen pekar på en mängd intressanta skillnader mellan olika religiösa och etniska grupperingar men också ganska avslöjande siffror vad gäller politisk orientering: 43 procent av republikanska väljare mot 67 procent av demokraterna föredrar Darwin. Republikanernas siffra har dramatiskt dalat sen 2009! Någon förvånad?<\/p>\n Alla fakta om undersökningen återfinns här.<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" 2014 AA: Årets första smäll Redan 2 januari slog en asteroid in i jordens atmosfär och ner på ytan, och den upptäcktes av Richard Kowalski i Orions stjärnbild med hjälp av en 60-tummare på Mount Lemmon i Arizona, som ingår i NEO-bevakande Catalina Sky Survey. Sky &Telescope har hela storyn. Även JPL har nyttig info. Visuell… L\u00e4s mer »Nr 2 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/47715"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=47715"}],"version-history":[{"count":48,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/47715\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":47771,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/47715\/revisions\/47771"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=47715"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=47715"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=47715"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/2014AA_animation.gif\" "\\"\\"")
<\/a>
\n\tAnimationen ovan från Catalina Sky Survey\/NASA.<\/p>\nVoyager 1 toppar listan<\/h2>\n
BL Lacertae – från variabel till AGN<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/Lac_BL.20061202.im157058.120s.R.an_.jpg\" "\\"\u00d6dlan-objektet.\\"")
<\/a><\/p>\nVad händer med Observatoriemuseet?<\/h2>\n
Vår nya röntgenhimmel<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/Object_colour-1024x507.png\" "\\"De")
<\/a><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/example_field1-300x299.png\" "\\"Exempel")
<\/a><\/p>\nSåg Mars Express något?<\/h2>\n
Vad har hon i kikaren?<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/comics-xkcd-prank-astronomer-554272-300x138.jpg\" "\\"\\"")
<\/a><\/p>\n