\n\t \n\tCV:<\/font><\/span>\n<\/p>\n \n\t– Vad jag förstått blir Katja landets första kvinnliga observatorieförvaltare för ett folkobservatorium.<\/font> <\/font><\/span>\n<\/p>\n \n\tSå här säger Katja:<\/span><\/font><\/span>\n<\/p>\n \n\t– Jag besökte Slottsskogsobservatoriet allra första gången 1992 och gick då dit regelbundet fram till 1994 men sedan dröjde det fram till 2006 innan jag kom på återbesök. Redan då, 1992, väcktes en liten dröm om att någon gång i framtiden kunna jobba där. <\/font><\/span>\n<\/p>\n \n\t– I övrigt kan det kanske nämnas att jag skriver för Populär Astronomi<\/em> samt att jag är illustratör och arbetar på ett bokprojekt i syfte att fånga och uppmuntra astronomiintresset hos barn och ungdomar.<\/font><\/span>\n<\/p>\n \n\tNågonstans har jag sett att Katja även sommarjobbat på planetariet i Moskva!<\/font><\/span>\n<\/p>\n \n\tNär ASTB-resan till Göteborg blir av i höst, ska Katja få rita och berätta för oss om sig själv och Slottsskogens anrika astronomiska pärla.<\/a><\/font><\/span>\n<\/p>\n \n\t \n\t \n\t(Tack till Carl-Olof Börjeson<\/strong> som hittat textstället.)\n<\/p>\n \n\tESO:s astronomer har använt planetjägaren HARPS i Chile tillsammans med andra teleskop över hela världen <\/a>och upptäckt tre planeter i omloppsbana runt stjärnor i stjärnhopen Messier 67.\n<\/p>\n \n\t\u2605 Trots att mer än t<\/strong>usen planeter utanför solsystemet har bekräftats som upptäckta så har bara en handfull av dessa hittats i stjärnhopar. Det är dessutom anmärkningsvärt att en av dessa nya exoplaneter kretsar kring en stjärna som är en ovanlig soltvilling – en stjärna som är nästan identisk med solen i alla avseenden.\n<\/p>\n \n\t\u2605 Fram tills nu har <\/strong>ytterst få planeter upptäckts i stjärnhopar. Detta är särskilt besynnerligt eftersom man vet att de flesta stjärnor föds i sådana hopar. Astronomer har frågat sig om planetbildning fungerar annorlunda i stjärnhopar för att kunna förklara bristen på planeter där.\n<\/p>\n \n\t \n\t– I stjärnhopen Messier 67 är stjärnorna ungefär lika gamla som solen och har ungefär samma kemiska sammansättning. Det är därför ett perfekt laboratorium för att studera hur många planeter kan bildas i en sådan miljö och om de bildas mest runt stjärnor med hög eller låg massa.\n<\/p>\n \n\t\u2605 88 utvalda stjärnor<\/strong> i Messier 67 har följts mycket noggrant över en sexårsperiod med 3,6-metersbjässen i Chile.\n<\/p>\n \n\t\u2605 Stjärnhopen ligger<\/strong> omkring 2500 ljusår bort i stjärnbilden Cancer\/Kräftan och omfattar ungefär 500 stjärnor.\n<\/p>\n \n\t\u2605 Tre planeter upptäcktes.<\/strong> Två ligger i omloppsbana kring stjärnor som liknar solen och en kring en röd jättestjärna som har större massa och kommit längre i sin utveckling än solen. De två första planeterna har massor som båda är ungefär en tredjedels jupitermassa och de kretsar ett varv kring sina värdstjärnor på sju respektive fem dagar. Den tredje planeten går ett varv runt sin stjärna på 122 dagar och har en massa högre än Jupiters.\n<\/p>\n \n\t \n\t\u2605 Den första av de <\/strong>tre planeterna visade sig kretsa kring en uppseendeväckande stjärna – det är en av de mest snarlika soltvillingarna som hittills har identifierats och är nästan identisk med solen. Det är den första soltvillingen i en stjärnhop som visat sig ha en planet.\n<\/p>\n \n\tSkaparen av det legendariska Dobson-teleskopet, som blev och blivit många amatörastronomers verktyg nr 1, har gått ur tiden: John Dobson <\/strong>var född 1915 och blev 98 år. Han bodde i Burbanks, Californien.\n<\/p>\n \n\tDobson var ockå en stor entusiast bakom missionerande projekt som "gatuastronomi".\n<\/p>\n \n\tTack till Christian Vestergaard <\/strong>som hittat nyheten.\n<\/p>\n \n\tSe också Gustav Holmbergs intressanta runa.<\/a>\n<\/p>\n \n\t \n\tOm ESA:s… ja. nymornade, Rosetta-kometprojekt, har bl a BBC detta mess<\/a> (tack till Carl-Oof Börjeson). <\/strong>\n<\/p>\n \n\tVi återkommer!\n<\/p>\n \n\tFinns det "kometkorn" – "cometary grains" – i den disk som skapats av planetisimalkollisiioner (s k "debris disc") runt HD32297?\n<\/p>\n \n\tIntressanta iakttagelser diskuteras i denna rapport.<\/a>\n<\/p>\n \n\tObservationerna har utförts med hjälp av världens största fältkikare, Large Binocular Telescope, i Arizona.\n<\/p>\n \n\tPISA-undersökningen ger Sverige underkänt i matematik och naturvetenskap och ett grundfel kanske Lars Olefeldt <\/strong>har kommit på spåren…\n<\/p>\n \n\t \n\t <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Katja har tagit över i Göteborg Katja Lindblom har tagit över efter Gunnar Sporrong som observatorieförvaltare på Slottsskogsobservatoriet vid årsskiftet. Gunnar, som hade tjänsten i tio år, kommer nu i stället att sälja mikroskop på företaget AstroSweden i Skara. Det berättar en som vet, nämligen Christian Vestergaard. CV: – Vad jag förstått blir Katja landets första… L\u00e4s mer »Nr 7 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/47946"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=47946"}],"version-history":[{"count":36,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/47946\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":52823,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/47946\/revisions\/52823"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=47946"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=47946"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=47946"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/Egg-Hunter-2.jpg\" "\\"Katja")
<\/a>\n<\/p>\n\n\tBach vs Higgs
\n<\/h2>\n<\/a>Jag fick i min hand en artikel i Läkartidningen signerad Anders Ahlsson<\/strong> medicine doktor, överläkare, områdeschef,
\n\tKärlthoraxkliniken, Universitetssjukhuset, Örebro. Den handlar om Johan Sebastian Bach<\/strong> och hans synproblem och artikeln avslutas med följande släng:\n<\/p>\n<\/a>"Man kan beundra den arkitektoniska konstruktionen i Bachs musik, eller analysera fugornas matematik – men man kommer ändå bara åt den gripbara delen av hans kompositioner. Den andra – det väldiga geniets fantasi och kapacitet att i en enkel violin, orgel eller cello härbärgera och kommunicera människans hela väsen – utgör en helt egen dimension. Bachs syn är räddad i hans musik, och så länge den kan spelas är Higgspartikeln överflödig."\n<\/p>\n\n\tPlaneter hittade i stjärnhopen M 67
\n<\/h2>\n<\/a>\u2605 Anna Brucalassi (t v),<\/strong> knuten till Max Planck-institutet för utomjordisk fysik, Garching, Tyskland, är förstaförfattare till den nya studien, och hennes team ville förstå detta bättre.\n<\/p>\n<\/a>\n<\/p>\n\n\tJohn Dobson ur tiden
\n<\/h2>\n<\/a>\n<\/p>\n\n\tRosetta-kometen
\n<\/h2>\n\n\tKometkorn – finns dom?
\n<\/h2>\n\n\tRätt lärare på rätt plats
\n<\/h2>\n<\/a>\n<\/p>\n