{"id":48111,"date":"2014-01-22T14:35:27","date_gmt":"2014-01-22T13:35:27","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=48111"},"modified":"2014-08-16T18:38:50","modified_gmt":"2014-08-16T17:38:50","slug":"nr-9-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/01\/22\/nr-9-2014\/","title":{"rendered":"Nr 9 2014"},"content":{"rendered":"

\n\tAlarm!!!:
\n<\/h3>\n

\n\tNy supernova i M82
\n<\/h2>\n

\n\tJag bygger om tidigare W-blogg, ni som läst mig tidigare i dag,  och noterar att det kommer att ramla in massor av ny info, men här är vad jag vet i kväll 22.1: Ännu en supernova, av typen SN Ia, har alltså briserat i M82 och upptar just nu Palomar Transient-fabrikens intresse.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tExpansionshastigheter på 20 000 km\/s har noterats.\n<\/p>\n

\n\tApparenta magnituden är lite osäker, det sägs att när Palomars 48-tums Schmidt fotograferade stjärnsmällen i går så saturerades stjärnavbildningen direkt.\n<\/p>\n

\n\tPS1.<\/strong><\/u>\n<\/p>\n

\n\tOnsdag eftermiddag 22.1 fick jag mail från kompisen Christian Vestergaard<\/strong> som i sin tur på Paul Sutherlands<\/strong> Skymania-sajt<\/a> sett denna bild av Robin Scagell<\/strong> i New Mexico (150 mm refraktor, datum 22 januari kl 11.13 UT, 300 sek exponering)\n<\/p>\n

\n\tMagnitud runt 11 tror vi.\n<\/p>\n

\n\t\"\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tPS2.<\/strong><\/u>\n<\/p>\n

\n\tMassor av fyllig info på popast.nu-sajten<\/a> och astronet.se likaså (med svensk bild).<\/a>\n<\/p>\n

\n\tPosition, jämförelsestjärnor m m på astronet-sajten ovan meddelade av Gustav Holmberg.<\/strong>\n<\/p>\n

\n\tDet enda som gäller nu är önskan om – clear skies.!?!\n<\/p>\n

\n\tPS3.<\/strong><\/u>\n<\/p>\n

\n\tYtterligare en KLICKBART slagkraftig bild från M82 finns här:<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tMånen – ett varv till
\n<\/h2>\n

\n\tThomas Karlsson<\/strong>, flitigt verksam som amatörastronom från Varbergs horisont (variabla stjärnor m m), hänger på Anders Nyholm<\/strong> och berättar följande:\n<\/p>\n

\n\t"Jag blev inspirerad av Anders Nyholms beräkning i förrförra Cassiopeiabloggen om datum för den minsta fullmånen. 2007 gjorde jag ett rätt avancerat efemeridprogram (se http:\/\/www.orbisol.se<\/a> för mer detaljer) som direkt integrerar rörelselagarna från Newton och Einstein för att  beräkna positionerna för de större himlakropparna i solsystemet.\n<\/p>\n

\n\t\"\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tJag drog igång det på nytt för att se vilka datum jag fick för när fullmånen beräknas vara minst och störst mellan år 1000-3000. Förutom fullmånen år 1021 fick jag samma datum som Anders, men i en annan ordning. Min  11-i-topp lista blev:\n<\/p>\n

\n\t 
\n<\/h4>\n

\n\t2377-01-25
\n\t2154-12-19
\n\t2499-12-17
\n\t2014-01-16
\n\t2722-01-24
\n\t1039-12-03
\n\t2032-01-27
\n\t2862-12-27
\n\t1669-01-17
\n\t2517-12-29
\n\t1021-11-22\n<\/p>\n

\n\tDe datum för den största "supermånen", då fullmånen är som närmast  jorden för år 1000-3000 beräknades till:\n<\/p>\n

\n\t2257-01-01
\n\t1912-01-04
\n\t2620-01-11
\n\t1141-12-15
\n\t2275-01-12
\n\t2601-12-31
\n\t2965-01-08
\n\t1566–12-26
\n\t1893-12-23
\n\t1930-01-14
\n<\/h4>\n

\n\tOrdningen på dessa listor, oavsett vem som gör beräkningen, får nog tas  med en nypa salt då det bara ett par km skillnad i avstånd mellan de  olika datumen och totalt 20 repektive 35 km skillnad mellan 1:a och 10:e  datum.\n<\/p>\n

\n\tJag skulle gissa att osäkerheten i månens position mellan de  bästa "månteorierna" på 1000 år blir större än så."\n<\/p>\n

\n\tPeter Linde i Forskning & Framsteg<\/em>
\n<\/h2>\n

\n\tVår ordförande Peter Linde <\/strong>har skrivit den inledande artikel i F&F:s<\/em> temanummer  nr 1 2014 om liv i universum. Peter summerar vad vi vet och vad som kan vänta oss. Det kan aldrig nog slås fast att HITTILLS har vi inte sett och hört något från en kamratcivilisation där ute.\n<\/p>\n

\n\tPeter avrundar med att berätta om den amerikanska astronomen Jill Tarter<\/strong>:
\n\t"Hon påpekar att även om vi kanske aldrig kommer i kontakt med utomjordingar, så skulle en enda intelligent signal innebära att vi inte är ensamma. Och hoppet om att vi själva skulle kunna bli en gammal civilisation skulle växa…"<\/em><\/u>\n<\/p>\n

\n\t\"\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tRosetta har börjat jobba
\n<\/h2>\n

\n\tSedan ESA:s Rosetta-sond väckts upp<\/a> för att  sikta in sig mot kometen 67P\/Churyumov-Gerasimenko, är det följande datum som gäller:\n<\/p>\n

\n\t11 november mjuklandar instrumentet Philae på kometen för att börja ta prover, och Rosetta kommer därefter att bevaka och kartlägga, mäta och väga kometen i minst ett år.\n<\/p>\n

\n\tFörsta bilderna från kometen lär ramla in nån gång i vår.\n<\/p>\n

\n\t\"\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tVLT synar Lagunnebulosan
\n<\/h2>\n

\n\tKartläggningsteleskopet VST (VLT Survey Telescope) vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile har tagit den här nya och djupt detaljerade bilden av Lagunnebulosan. I detta vidsträckta moln av gas och stoft bildas intensivt ljusstarka unga stjärnor, och här finns även flera unga stjärnhopar.\n<\/p>\n

\n\t\"\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBilden – KLICKA upp den – är bara en liten del av en av de nu pågående elva allmänt tillgängliga kartläggningarna av himlen med ESO-teleskop. Tillsammans förser de världens astronomer med ett enormt arv av offentlig data.\n<\/p>\n

\n\tLagunnebulosan är ett spännande objekt omkring 5000 ljusår bort från oss i stjärnbilden Skytten. Den är även känd som Messier 8, och är ett enormt moln på 100 ljusår tvärsöver.\n<\/p>\n

\n\tHela pressmesset här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tMotsatta besked
\n<\/h2>\n

\n\t– Hur orolig ska jag vara?, undrar Lars Olefeldt.<\/strong>\n<\/p>\n

\n\t\"\"<\/a>Först skakas han av nyheterna om klimatforskarnas alarmeande rapporter om jordens uppvärmning, sen kommer uppgifter om en ny istid.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tOch inte bara det:\n<\/p>\n

\n\tI ett tv-program härom kvällen diskuterades solaktiviteten och vad solvindarna kan ställa till med. Det programmet hade knappt hunnit sändas förrän astronomer påpekar att solen är ovanligt lugn…\n<\/p>\n

\n\tVar skeptisk mot alla visselblåsare!, lyder mitt  råd. I den mån man kan ska man kolla källorna, de innehåller alltid fler "if:s" och "?" än vad den gängse nyhetsförmedlingen vill kännas vid. Fråga mig, jag vet.\n<\/p>\n

\n\tAppornas planet
\n<\/h2>\n

\n\tTack till Lars Olefeldt<\/strong>, som – som vanligt – även hittat en massa roligheter på nätet. Som denna teckning på temat "Planet of the Apps", skapad av Dan Piraro.<\/strong>\n<\/p>\n

\n\t\"\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tDet finns mängder av roligheter på temat "Appor" på nätet, det är bara till att googla och surfa och skratta.\n<\/p>\n

\n\tMr Piraro (f 1958) driver sajten Bizarro.<\/a> En av de bästa humorsajterna på nätet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Alarm!!!: Ny supernova i M82 Jag bygger om tidigare W-blogg, ni som läst mig tidigare i dag,  och noterar att det kommer att ramla in massor av ny info, men här är vad jag vet i kväll 22.1: Ännu en supernova, av typen SN Ia, har alltså briserat i M82 och upptar just nu Palomar… L\u00e4s mer »Nr 9 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48111"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=48111"}],"version-history":[{"count":61,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48111\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":52826,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48111\/revisions\/52826"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=48111"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=48111"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=48111"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}