{"id":48194,"date":"2014-01-23T20:04:06","date_gmt":"2014-01-23T19:04:06","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=48194"},"modified":"2014-01-25T11:05:09","modified_gmt":"2014-01-25T10:05:09","slug":"nr-10-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/01\/23\/nr-10-2014\/","title":{"rendered":"Nr 10 2014"},"content":{"rendered":"<h2>Sm&auml;llen i M82 &#8211; SN2014J<\/h2>\n<p>Diverse rapporter fr&aring;n proffs och amat&ouml;rer dyker upp fr&aring;n f&auml;rska supernovan i &quot;Cigarren&quot;, M82, galaxen som ju alltid utmanat genom sitt extrema utseende.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/cigar_hst.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"alignleft size-medium wp-image-48229\" height=\"225\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/cigar_hst-300x225.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: ESA\/NASA\/HST\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/cigar_hst-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/cigar_hst.jpg 800w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><strong>\u272e M82 s&aring;gs en g&aring;ng <\/strong>som ett praktexempel p&aring; tv&aring; kolliderande galaxer, men f&ouml;rst var den irregulj&auml;r eller oregelbunden som det blir p&aring; b&auml;ttre astronomisvenska. <strong>Knut Lundmark <\/strong>beskrev M82 i sitt storverk <em>Nya himlar<\/em>&nbsp; f&ouml;r &quot;magellansk&quot;,&nbsp; och <strong>Allan Sandage<\/strong> s&aring;g den i <em>The Hubble Atlas of Galaxies<\/em> 1961 f&ouml;r en &quot;prototyp&quot; f&ouml;r oregelbundna galaxer. Sen fick den klassas om n&auml;r astronomer &#8211; mycket skickligt &#8211; avsl&ouml;jade&nbsp; spiralarmar i galaxen.<\/p>\n<p><strong>\u272e I dag noteras M82<\/strong> i litteraturen som en &quot;starburst galaxy&quot;, f&ouml;r det enda &#8211; om vi bortser fr&aring;n den linn&eacute;anska f&ouml;rbannelsen, att astronomer tvunget m&aring;ste klassifisera och ordna allt i ett kosmiskt sexualsystem &#8211; alla verkar vara &ouml;verens om &auml;r att&nbsp; i M82 f&ouml;rekommer intensiv stj&auml;rnbildning. Detta bl a till f&ouml;ljd av v&auml;xelverkan med granngalaxen, den prydliga spiralen M81.<\/p>\n<p><strong>\u272e Och supernovan d&aring;?<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u272e P&aring; Astronomer&acute;s Telegram-sajten<\/strong> ber&auml;ttas om dagsf&auml;rska observationer av supernovan i <a href=\"http:\/\/www.astronomerstelegram.org\/?read=5793\">det &quot;n&auml;ra infrar&ouml;da&quot; omr&aring;det <\/a>och om <a href=\"http:\/\/www.astronomerstelegram.org\/?read=5791\">spektrala studier.<br \/>\n\t<\/a><\/p>\n<p><strong>\u272e Ganska sp&auml;nnande tycker <\/strong>jag det &auml;r att man pratar om ett typiskt beteende f&ouml;r en SN Ia-sm&auml;ll med en vit dv&auml;rg i ett bin&auml;rt system och om expansionshastigheter som bara p&aring; ett dygn g&aring;tt ner fr&aring;n 20 000 till 15 000 km\/s. Detta har uppf&aring;ngats via den f&ouml;r SN-typen karakt&auml;ristiska, dubbeljoniserade kisellinjen SiII p&aring; v&aring;gl&auml;ngden 6150 &Aring;ngstr&ouml;m.<\/p>\n<p><strong>\u272e Vi pratar om substantiella <\/strong>delar av ljushastigheten, och n&auml;r man ser fotografier av M82 med supernovan inb&auml;ddad s&aring;&nbsp; fattar vi&nbsp; vilket&nbsp; kolossalt energiutfl&ouml;de det handlar om. Det h&auml;r kan bli den sena vinterns kalasobjekt. Hos oss &auml;r dessutom M82 cirkumpolar, och den f&ouml;rsta ljuskurvan hos AAVSO har med flera svenska observat&ouml;rer <strong>(Gustav Holmberg, Thomas Karlsson, Robert Wahlstr&ouml;m, Thomas Wikander<\/strong>) &#8211; s&aring; bingo f&ouml;r oss. Ljuskurvan visar f&ouml;r &ouml;vrigt p&aring; en supernova som inte n&aring;tt maximum &auml;nnu, den l&auml;r passerar 11:e magnituden ganska snabbt.<\/p>\n<p><strong>\u272e Expertisen p&aring;pekar att<\/strong> M82-supernovan &auml;r&nbsp; den n&auml;rmast till oss observerade sen SN1993J och den n&auml;rmaste Type Ia-varianten p&aring; &ouml;ver fyrtio &aring;r!<\/p>\n<p><strong>\u272e Tips: <\/strong><a href=\"http:\/\/www.astronet.se\/phpBB3\/viewtopic.php?t=8467\">Kunskaparna p&aring; astronet.se<\/a> har mycket att ber&auml;tta om supernovan. <strong>Hans Bengtsson <\/strong>stressar oss naturligtvis med att avsl&ouml;ja att det finns ytterligare en relativt l&auml;tt&aring;tkomlig SN-sm&auml;ll att h&aring;lla koll p&aring; i Ursa Major\/Stora Bj&ouml;rnen!<\/p>\n<p><strong>\u272e Uppt&auml;cktshistorien f&ouml;r SN 2014J &auml;r <\/strong>fascinerande och m&aring;nga k&auml;nner sig kallade som uppt&auml;ckare. <a href=\"http:\/\/www.astronomerstelegram.org\/?read=5794\">N&aring;gra kineser testade ett nytt teleskop h&auml;rom<\/a> dan avsett f&ouml;r kommande studier fr&aring;n Antarktis horisont, och har kunnat ge oss denna svit bilder (KLICKA upp ordentligt!):<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/SNinM822.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"929\" height=\"245\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-48214\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/SNinM822.jpg\" style=\"width: 498px; height: 132px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/SNinM822.jpg 929w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/SNinM822-300x79.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 929px) 100vw, 929px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Redan 11 januari var n&aring;got p&aring; g&aring;ng!<\/p>\n<p class=\"p\"><strong>Christian Vestergaard<\/strong> pekar dessutom p&aring; ett g&auml;ng studenter vid University of London Observatory, som kl 19.20 GMT 21 januari&nbsp; under en astrolabb fick syn p&aring; supernovan. Studenterna heter <strong>Ben Cooke, Tom Wright, Matthew Wilde <\/strong>och <strong>Guy Pollack <\/strong>och deras handledare var <strong>Steve Fossey.<\/strong><\/p>\n<p class=\"p\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/maps1405a.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-48222\" height=\"567\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/maps1405a.jpg\" title=\"M82 d\u00e5 och nu... Bildk\u00e4lla: Credit: UCL\/University of London Observatory\/Steve Fossey\/Ben Cooke\/Guy Pollack\/Matthew Wilde\/Thomas Wright\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/maps1405a.jpg 450w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/maps1405a-238x300.jpg 238w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p class=\"p\">Hela <a href=\"http:\/\/www.ucl.ac.uk\/maps-faculty\/maps-news-publication\/maps1405\">storyn om &quot;student-supernovan&quot; finns h&auml;r.<\/a><\/p>\n<h2>Fantastiskt, Mikael!<\/h2>\n<p class=\"p\">I SAAF:s tidskrift <em>Telescopium<\/em> nr 4 2013 summerar v&aring;r ASTB:are<strong> Mikael Anderlund <\/strong>sina studier av sydliga Messier-objekt synliga fr&aring;n sk&aring;nsk horisont.<\/p>\n<p class=\"p\">Mikael ritar av sina objekt, fotograferar dem inte.<\/p>\n<p class=\"p\">Det enda Messier-objekt han inte kommit &aring;t &auml;r M7, som ligger f&ouml;r l&aring;gt, den &ouml;ppna stj&auml;rnhopen i Scorpio\/Skorpionen snuddar knappt v&aring;r skaunska horisont.<\/p>\n<p class=\"p\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/tel413.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-48234\" height=\"269\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/tel413.jpg\" title=\"\" width=\"200\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Sanningen bakom Apollo 8:s jordbilder<\/h2>\n<p class=\"p\">Hur det verkligen gick till n&auml;r Apollo 8-astronauterna 1968 fotograferade de klassiska bilderna p&aring; jordens uppg&aring;ng sedd fr&aring;n m&aring;nens horisont, <a href=\"http:\/\/www.youtube.com\/embed\/dE-vOscpiNc\">ber&auml;ttar denna Youtube-film <\/a>som <strong>Hanne Hjerrild Lundstr&ouml;m<\/strong> tipsar mig om.<\/p>\n<p class=\"p\">Det var i h&ouml;gsta grad SLUMPEN som gjorde att bilderna &ouml;verhuvud taget fotograferades (med Hasselblad-kameror) under en man&ouml;ver med Apollo-farkosten &ouml;ver m&aring;nens kratrar. Jorden r&aring;kade dyka upp i f&ouml;nstren. Dessutom var det en teameffort, som l&aring;g bakom fr&aring;n Apollo 8 Commander<strong> Frank Borman<\/strong> och hans &quot;ombordanst&auml;llda&quot; kolleger <strong>William A. Anders<\/strong> och&nbsp; <strong>James A. Lovell<\/strong>.<\/p>\n<p class=\"p\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/earthrise-apollo-8.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"225\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-48247\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/earthrise-apollo-8-300x225.jpg\" style=\"width: 492px; height: 369px;\" title=\"Bildk\u00e4lla: NASA\/Apollo 8-astronauterna  Cmdr Frank Borman,  William A. Anders &amp; James A. Lovell\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/earthrise-apollo-8-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/earthrise-apollo-8.jpg 1024w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p class=\"p\">Som bild &auml;r &quot;Earthrise&quot; en ikon och den klassades tidigt av <em>Time <\/em>och<em> Life<\/em> som en av 1900-talets viktigaste bilder.<\/p>\n<h2>Higgs fel&#8230;<\/h2>\n<p class=\"p\">Hade jag varit i London 28 januari hade jag slinkit in om Royal Societys Faradayf&ouml;rel&auml;sning av prof <strong>Frank Close<\/strong> p&aring; temat &quot;The Asymmetric Universe&quot;.<\/p>\n<p class=\"p\">Close utpekar Higgs-bosonen&nbsp; som ansvarig f&ouml;r att ha skapat &quot;a Universe fit for lfe&quot;.<\/p>\n<h2>Tips till New York-bes&ouml;kare<\/h2>\n<p class=\"p\">Hayden-planetariet i The Big Apple har en ny fantastisk show kallad &quot;Dark Universe&quot;, tipsar astronomiv&auml;nner:<\/p>\n<p class=\"p\">Showen med<strong> Neil deGrasse Tyson <\/strong>som guide fokuserar p&aring; den m&ouml;rka materien, om vilken vi just inte vet mer &auml;n att vi inget vet. Men att den finns!<\/p>\n<p class=\"p\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/01DARK1-articleLarge.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-48237\" height=\"196\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/01DARK1-articleLarge-300x196.jpg\" title=\"\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/01DARK1-articleLarge-300x196.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/01DARK1-articleLarge.jpg 600w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p class=\"p\">Tider, priser, annan info,<a href=\"http:\/\/www.amnh.org\/calendar\/dark-universe-space-show\u200e\"> h&auml;r.<\/a><\/p>\n<h2>Klok tanke<\/h2>\n<p>Som en exoplanetj&auml;gare sa: &quot;Ju fler aliens vi hittar d&auml;r ute, desto mindre alienation f&ouml;r oss h&auml;r p&aring; jorden.&quot;<\/p>\n<h2>En rolig &quot;astroselfie&quot;<\/h2>\n<p class=\"p\">Jag har sett m&aring;nga kul selfies, men den h&auml;r tar ledningen. Astronomen\/fysikern och vetenskapsjournalisten heter <strong>Matthew R. Francis <\/strong>&#8211; &quot;han med hatten&quot; &#8211;<strong>&nbsp;<\/strong> och han tog bilden i december under ett bes&ouml;k p&aring; VERITAS (Very Energetic Radiation Imaging Telescope Array System), gammastr&aring;lnings-observatoriet i s&ouml;dra Arizona.<\/p>\n<p class=\"p\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/self-portrait_crop.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-48252\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/self-portrait_crop-225x300.jpg\" title=\"\" width=\"225\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/self-portrait_crop-225x300.jpg 225w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/self-portrait_crop.jpg 600w\" sizes=\"(max-width: 225px) 100vw, 225px\" \/><\/a><\/p>\n<p class=\"p\">Mr Francis blogg <a href=\"http:\/\/galileospendulum.org\/\">Galileo&acute;s Pendulum finns h&auml;r.<\/a> Det &auml;r d&auml;r vi f&aring;r l&auml;ra oss att pendeln &auml;r m&auml;ktigare &auml;n sv&auml;rdet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Sm&auml;llen i M82 &#8211; SN2014J Diverse rapporter fr&aring;n proffs och amat&ouml;rer dyker upp fr&aring;n f&auml;rska supernovan i &quot;Cigarren&quot;, M82, galaxen som ju alltid utmanat genom sitt extrema utseende. \u272e M82 s&aring;gs en g&aring;ng som ett praktexempel p&aring; tv&aring; kolliderande galaxer, men f&ouml;rst var den irregulj&auml;r eller oregelbunden som det blir p&aring; b&auml;ttre astronomisvenska. Knut Lundmark&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/01\/23\/nr-10-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 10 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48194"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=48194"}],"version-history":[{"count":61,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48194\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":48265,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48194\/revisions\/48265"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=48194"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=48194"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=48194"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}