{"id":48306,"date":"2014-01-27T21:31:37","date_gmt":"2014-01-27T20:31:37","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=48306"},"modified":"2014-01-27T21:31:37","modified_gmt":"2014-01-27T20:31:37","slug":"nr-12-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/01\/27\/nr-12-2014\/","title":{"rendered":"Nr 12 2014"},"content":{"rendered":"<h2>L&auml;sning inf&ouml;r torsdagsf&ouml;redraget<\/h2>\n<p>Den som vill komma v&auml;l f&ouml;rberedd till prof <strong>Birger Schmitz<\/strong> ASTB-f&ouml;redrag p&aring;&nbsp; torsdag kv&auml;ll rekommenderas <a href=\"http:\/\/www.nuclear.lu.se\/english\/research\/astrogeobiosphere\/\">en sajt hos k&auml;rnfysikerna i Lund<\/a>, fr&aring;n vilken man kan l&auml;nka sig vidare till en stor intervju med Birger Schmitz i NASA:s<em> Astrobiology Magazine<\/em> i fjor.<\/p>\n<p>P&aring; lundasajten &aring;terfinns bl a denna &ouml;versikt&nbsp; fr&aring;n en artikel av Schmitz i fjor &ouml;ver massutd&ouml;enden av djur, istider och nedslagskratrar genom 730 miljoner &aring;r:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/81cb3fa077.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"600\" height=\"913\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-48328\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/81cb3fa077.jpg\" style=\"width: 500px; height: 759px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/81cb3fa077.jpg 600w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/81cb3fa077-197x300.jpg 197w\" sizes=\"(max-width: 600px) 100vw, 600px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Det ska bli mycket sp&auml;nnande att f&aring; h&ouml;ra om det kommit fram n&aring;got nytt om Siljan-nedslagets eventuella betydelse f&ouml;r en av f&ouml;rhistoriens stora vad jag f&ouml;rst&aring;r v&auml;ldokumenterade massutd&ouml;enden, det s k Devonska utd&ouml;endet f&ouml;r runt 360 miljoner &aring;r sen. 70 procent av alla arter f&ouml;rsvann.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/Siljan_WorldWind.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-48341\" height=\"400\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/Siljan_WorldWind.jpg\" title=\"Siljanringen - 65 km tv\u00e4rs\u00f6ver -  skapades f\u00f6r ungef\u00f6r 370 miljoner \u00e5r sen. Bildk\u00e4lla:  NASA WorldWide Landsat 7\" width=\"400\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/Siljan_WorldWind.jpg 400w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/Siljan_WorldWind-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/Siljan_WorldWind-300x300.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 400px) 100vw, 400px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Ny kometkampanj p&aring; g&aring;ng<\/h2>\n<p>NASA:as Ison-g&auml;ng med <strong>Karl Battams<\/strong> i spetsen ger inte upp. <a href=\"http:\/\/www.isoncampaign.org\/karl\/we-are-back\">I dag offentliggjorde de nya planer<\/a> p&aring; en kometobservationskampnj, denna g&aring;ng handlar det dock om kometen kallad <u>C\/2013 A1 (Siding Spring)<\/u>&nbsp; som i slutet av oktober i &aring;r kommer att passera farligt n&auml;ra Mars.<\/p>\n<h2>Explosiv supernova-studie<\/h2>\n<div><span style=\"font-size: 12px;\"><font face=\"Arial\">Italienaren<strong> Marco Burali <\/strong>fr&aring;n Pistoia har tagit en f&ouml;rn&auml;mlig bild av supernovan i M82 &#8211; en i sanning EXPLOSIV stilstudie!<\/font><\/span><\/div>\n<div>&nbsp;<\/div>\n<div><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/Marco-Burali-Tiziano-Capeccho-Marco-Mancini-MTM-Observatory-Pistoia-Italy.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-48316\" height=\"359\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/Marco-Burali-Tiziano-Capeccho-Marco-Mancini-MTM-Observatory-Pistoia-Italy-1024x819.jpg\" title=\"\u00a9 Marco  Burali, Tiziano Capeccho, Marco Mancini, MTM Observatory, Pistoia Italy\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/Marco-Burali-Tiziano-Capeccho-Marco-Mancini-MTM-Observatory-Pistoia-Italy-1024x819.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/Marco-Burali-Tiziano-Capeccho-Marco-Mancini-MTM-Observatory-Pistoia-Italy-300x240.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/Marco-Burali-Tiziano-Capeccho-Marco-Mancini-MTM-Observatory-Pistoia-Italy.jpg 1600w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/div>\n<div>&nbsp;<\/div>\n<div><font face=\"Arial\">&#8211; Bilden &auml;r n&aring;got &ouml;verexponerad men &quot;stellanovan&quot; &auml;r utm&auml;rkt med ett par streck, p&aring;pekar Marcos svenske v&auml;n <strong>Christian Vestergaard.<br \/>\n\t<\/strong><\/font><\/div>\n<div>&nbsp;<\/div>\n<div><a href=\"http:\/\/www.osservatoriomtm.it\/\u200e\"><font face=\"Arial\">Observatoriet med en rad f&auml;rggranna motiv har denna hemsida.<\/font><\/a><\/div>\n<div><strong><br \/>\n\t<\/strong>En god sammanfattning om vad vi vet i dag om supernovorna och deras roll i det &quot;galaktiska ekosystemet&quot; ges<a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1401.6209\"> i denna enmansrapport.<\/a><\/div>\n<div>\n<h2>Vatten p&aring; Ceres<\/h2>\n<p>Med hj&auml;lp av ESA:s infrar&ouml;dk&auml;nsliga Herschel-sond har vatten&aring;nga identifierats p&aring; asteroiden Ceres. <a href=\"http:\/\/www.esa.int\/Our_Activities\/Space_Science\/Herschel\/Herschel_discovers_water_vapour_around_dwarf_planet_Ceres\">Storyn h&auml;r.<\/a><\/p>\n<p>En del tycks peka p&aring; att vattnet blir &quot;synligt&quot; n&auml;r Ceres befinner sig n&auml;rmast solen i sin bana och f&ouml;rsvinner n&auml;r dv&auml;rgplaneten ligger l&auml;ngre ut fr&aring;n solen.<\/p>\n<\/div>\n<h2>Apollo-astronauterna tr&auml;nar<\/h2>\n<p><strong>Lars Olefeldt<\/strong> har hittat en NASA-bild 1966, d&aring; Apollo 1-astronauterna tr&auml;nade landning i havet. De s&aring;g ut att m&aring; bra i baljan!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/gx6Ytjm.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-48320\" height=\"239\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/gx6Ytjm-300x239.jpg\" title=\"\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/gx6Ytjm-300x239.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/gx6Ytjm.jpg 630w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>L&auml;sning inf&ouml;r torsdagsf&ouml;redraget Den som vill komma v&auml;l f&ouml;rberedd till prof Birger Schmitz ASTB-f&ouml;redrag p&aring;&nbsp; torsdag kv&auml;ll rekommenderas en sajt hos k&auml;rnfysikerna i Lund, fr&aring;n vilken man kan l&auml;nka sig vidare till en stor intervju med Birger Schmitz i NASA:s Astrobiology Magazine i fjor. P&aring; lundasajten &aring;terfinns bl a denna &ouml;versikt&nbsp; fr&aring;n en artikel av&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/01\/27\/nr-12-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 12 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48306"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=48306"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48306\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":48350,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48306\/revisions\/48350"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=48306"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=48306"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=48306"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}