{"id":48351,"date":"2014-01-29T19:14:16","date_gmt":"2014-01-29T18:14:16","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=48351"},"modified":"2014-01-30T23:45:51","modified_gmt":"2014-01-30T22:45:51","slug":"nr-13-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/01\/29\/nr-13-2014\/","title":{"rendered":"Nr 13 2014"},"content":{"rendered":"<h2>Jupiters oppositioner under tio &aring;r<\/h2>\n<p>Jag fick en pedagogisk bild fr&aring;n <strong>Christian Vestergaard<\/strong><span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">: Det &auml;r senor <strong><font>Efrain Morales Rivera<\/font><\/strong> i Aguadilla, Puerto Rico&nbsp;som &auml;r fotograf av dessa tio Jupiter-oppositioner genom &aring;ren:<br \/>\n\t<\/span><\/span><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/999223_650600595002446_1214862262_n2.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"939\" height=\"960\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-48353\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/999223_650600595002446_1214862262_n2.jpg\" style=\"width: 499px; height: 510px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/999223_650600595002446_1214862262_n2.jpg 939w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/999223_650600595002446_1214862262_n2-293x300.jpg 293w\" sizes=\"(max-width: 939px) 100vw, 939px\" \/><\/a><\/p>\n<div class=\"msgBody\" id=\"msgBodyDiv\" style=\"padding-left: 0px;\">\n<div>En Jupiteropposition &auml;r tillf&auml;llet d&aring; jorden passerar mellan solen och Jupiter, de tre ligger n&auml;stan i &quot;r&auml;t&quot; linje, och beroende p&aring; v&aring;ra respektive planetbanors excentricitet blir ocks&aring; Jupiters skenbara storlek p&aring; himlavalvet annorlunda &aring;r efter &aring;r.<\/div>\n<div>Jupiters bana har en excentricitet p&aring; 0,048 och jordens &auml;r p&aring; 0,017.<\/div>\n<div>Massor av info och bilder fr&aring;n <a href=\"http:\/\/www.jaicoa-observatory.com\/\">Costa Rica-observatoriets hemsida finns h&auml;r.<\/a><\/div>\n<div>Jupiter ses ovanligt bra nu p&aring; kv&auml;llar och n&auml;tter (grattis till er som har haft och har stj&auml;rnklara aftnar), och &aring;rets Jupiter-opposition &auml;gde rum redan 5 januari.<\/div>\n<div><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/jupiter_opposition1.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-48389\" height=\"251\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/jupiter_opposition1.gif\" title=\"Bildk\u00e4lla: Earthsky\" width=\"248\" \/><\/a><\/div>\n<div>\n<h2>&quot;Slutrapport&quot; &ouml;ver ISON<\/h2>\n<p>I n&aring;got som misst&auml;nkt liknar <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1401.7028\">en f&ouml;rsta &quot;slutrapport&quot; &ouml;ver ISON-kometen<\/a> p&aring;pekas att dess k&auml;rna f&ouml;rintades redan innan periheliumpassagen i slutet av november.<\/p>\n<p>Himlakroppen kan nu l&auml;ggas till handlingarna som en &quot;liten Kreutz-komet&quot;.<\/p>\n<h2>&Auml;nnu en ljusstark supernova<\/h2>\n<p>&Auml;ven i M99, en galax 50 miljoner ljus&aring;r bort, har <a href=\"http:\/\/s176.photobucket.com\/user\/walcom77\/media\/animation_m99_transient_28_jan_2014_zps9c5c3672.gif.html\">en supernovasm&auml;ll briserat<\/a>, rapporterar <strong>Christian Vestergaard.<\/strong><\/p>\n<p>M99 ligger i stj&auml;rnbilden Berenikes h&aring;r och har en app magn runt 15<sup>m<\/sup>.<\/p>\n<\/p><\/div>\n<div><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/jupiter_opposition.gif\"> <\/a><\/div>\n<h2>Riktigt gammal astronomi<\/h2>\n<p><span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">V&aring;r ASTB:are i Stockholm, supernovaj&auml;garen<strong> Anders Nyholm<\/strong>, har tid att fynda &auml;ven i AlbaNovas v&auml;lfyllda bibliotek, och undrar om inte denna bok &auml;r n&aring;got f&ouml;r oss i ASTB:s &quot;Historiska klubb&quot;?<br \/>\n\t\t<\/span><\/span><\/p>\n<div><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/getxinfo.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-48359\" height=\"400\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/getxinfo.jpg\" title=\"\" width=\"281\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/getxinfo.jpg 281w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/getxinfo-210x300.jpg 210w\" sizes=\"(max-width: 281px) 100vw, 281px\" \/><\/a><\/div>\n<p>Boken &auml;r en &auml;kta &quot;Baedeker&quot; &ouml;ver alla v&auml;sentliga observationer f&ouml;re teleskopets ankomst.<\/p>\n<p>&#8211; <em>A chronicle of pre-telescopic astronomy <\/em>av <strong>Barry Hetherington<\/strong> fr&aring;n 1996 utg&ouml;r en helt otrolig lista p&aring; astronomiska observationer och annat fr&aring;n tiden f&ouml;re teleskopet. Det h&auml;nde mycket under &quot;den m&ouml;rka tiden&quot;!<\/p>\n<p>&#8211; Boken slutar med utg&aring;ngen av 1609. Det fina i kr&aring;ks&aring;ngen &auml;r den utf&ouml;rliga bibliografin i boken &#8211; man kan kolla upp varenda liten<br \/>\n\t\tmedeltidsgrej i k&auml;llorna, om man vill.<\/p>\n<p>&#8211; Jod&aring;, &auml;ven i denna, r&auml;tt s&aring; listartade bok f&aring;r <strong>Tycho Brahe<\/strong> ett rej&auml;lt<span style=\"font-weight: bold;\"> <\/span>omn&auml;mnande, ber&auml;ttar Anders i ett mail.<\/p>\n<h2>&Auml;nnu en VLT-prestation!<\/h2>\n<p>ESO-giganten VLT levererar hela tiden fantastiska uppt&auml;ckter och informationer: <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1404\/\">I kv&auml;ll blev det k&auml;nt att ESO-astronomerna i Chile <\/a>kartlagt ytan p&aring; v&aring;r n&auml;rmaste bruna dv&auml;rgstj&auml;rna.<\/p>\n<p>Ett internationellt team har gjort ett diagram &ouml;ver m&ouml;rka och ljusa omr&aring;den p&aring; <u>WISE J104915.57-531906.1B<\/u>, som &auml;ven har det informella namnet<u> Luhman 16B<\/u>. Den &auml;r en av de tv&aring; nyligen uppt&auml;ckta bruna dv&auml;rgar som utg&ouml;r ett par bara sex ljus&aring;r fr&aring;n solen. De nya resultaten publiceras i det senaste numret av Nature som kommer ut 30 januari 2014.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/eso1404a.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-48400\" height=\"226\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/eso1404a.jpg\" title=\"S\u00e5 h\u00e4r t\u00e4nker sig spaceartisten det kan se ut. Bildk\u00e4lla: ESO\" width=\"320\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/eso1404a.jpg 320w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/eso1404a-300x211.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 320px) 100vw, 320px\" \/><\/a><\/p>\n<p dir=\"ltr\">Bruna dv&auml;rgar &ouml;verbrygger klyftan mellan gasj&auml;ttar som Jupiter och Saturnus och ljussvaga kalla stj&auml;rnor. De bruna dv&auml;rgarna har inte tillr&auml;ckligt stor massa f&ouml;r att k&auml;rnreaktioner ska kunna starta i deras inre och de kan bara ses genom sitt svaga sken i infrar&ouml;tt ljus. Den f&ouml;rsta bekr&auml;ftade bruna dv&auml;rgen uppt&auml;cktes f&ouml;r endast tjugo &aring;r sedan och bara n&aring;gra hundra av dessa sv&aring;rf&aring;ngade objekt &auml;r hittills k&auml;nda.<\/p>\n<h2>Mars-roverns framfart f&aring;ngad ovanifr&aring;n<\/h2>\n<p dir=\"ltr\">De &quot;arkeobiokemiska&quot; utgr&auml;vningarna p&aring; Mars forts&auml;tter, och h&auml;r har en av NASA:s sonder runt planeten f&aring;ngat sp&aring;ren i december 2013 efter <u>Curiositys <\/u>vingliga framfart. Det blir sv&aring;rare och sv&aring;rare f&ouml;r v&auml;rldens konspirationsteoretiker att f&aring; ihop&acute;et.<\/p>\n<p dir=\"ltr\">Rovern ses nere t v&nbsp; och f&ouml;r dokumentationen svarar kameran <u>High Resolution Imaging Science Experiment (HiRISE)<\/u> ombord p&aring; NASA:s <u>Mars Reconnaissance Orbiter<\/u>.<\/p>\n<p dir=\"ltr\">Hjulp&aring;ren &auml;r ungef&auml;r 3 m breda.<\/p>\n<p dir=\"ltr\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/Mars-Curiosity-with-tracks-Dec11-2013.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-48408\" height=\"241\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/Mars-Curiosity-with-tracks-Dec11-2013-300x241.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: NASA\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/Mars-Curiosity-with-tracks-Dec11-2013-300x241.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/Mars-Curiosity-with-tracks-Dec11-2013.jpg 792w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p dir=\"ltr\">KLICKA g&auml;rna upp bilden i tittv&auml;nligt format.<\/p>\n<h2>Vinter p&aring; jorden<\/h2>\n<div>Vi sk&aring;ningar &auml;r inte vana vid k&ouml;ldgrader och sn&ouml;stormar. Men det finns de som har det v&auml;rre!<\/div>\n<div><strong>Hanne Lundstr&ouml;m <\/strong>har skickat &ouml;ver ett par bilden p&aring; fyren St Joseph vid Lake Michigan i USA. Bilderna talar f&ouml;r sig sj&auml;lva!<\/div>\n<div><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/Downloader-2.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-48361\" height=\"198\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/Downloader-2-300x198.jpg\" title=\"\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/Downloader-2-300x198.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/Downloader-2.jpg 720w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/div>\n<div>&nbsp;<\/div>\n<div><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/Downloader-31.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-48363\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/Downloader-31-262x300.jpg\" title=\"\" width=\"262\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/Downloader-31-262x300.jpg 262w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/Downloader-31.jpg 720w\" sizes=\"(max-width: 262px) 100vw, 262px\" \/><\/a><\/div>\n<p>\tFotografen heter <strong>John McCormick.<\/strong><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Jupiters oppositioner under tio &aring;r Jag fick en pedagogisk bild fr&aring;n Christian Vestergaard: Det &auml;r senor Efrain Morales Rivera i Aguadilla, Puerto Rico&nbsp;som &auml;r fotograf av dessa tio Jupiter-oppositioner genom &aring;ren: En Jupiteropposition &auml;r tillf&auml;llet d&aring; jorden passerar mellan solen och Jupiter, de tre ligger n&auml;stan i &quot;r&auml;t&quot; linje, och beroende p&aring; v&aring;ra respektive planetbanors&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/01\/29\/nr-13-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 13 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48351"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=48351"}],"version-history":[{"count":54,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48351\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":48431,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48351\/revisions\/48431"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=48351"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=48351"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=48351"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}