{"id":48423,"date":"2014-02-01T16:56:58","date_gmt":"2014-02-01T15:56:58","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=48423"},"modified":"2014-02-02T11:22:04","modified_gmt":"2014-02-02T10:22:04","slug":"nr-14-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/02\/01\/nr-14-2014\/","title":{"rendered":"Nr 14 2014"},"content":{"rendered":"<h3><u>19 februari best&auml;ms det: <br \/>\n\t<\/u><\/h3>\n<h2>F&aring;r PLATO luft under vingarna?<\/h2>\n<p>19&nbsp; februari kommer ESA:s best&auml;mmare i Paris att ta st&auml;llning till n&auml;sta &quot;medelstora&quot; projekt (det finns st&ouml;rre och mindre projekt ocks&aring; i &ouml;nskekatalogen):<\/p>\n<p><strong>\u2714 B&auml;st till ligger PLATO som i<u> PLAnetary Transits and Oscillations of stars,<\/u> <\/strong>som siktar in sig p&aring; att finna exoplaneter typ jorden och superjordar&nbsp; inom den beboeliga zonen med flytande vatten. Det vetenskapliga m&aring;let &auml;r att fastst&auml;lla planetmassor med 10-procentig noggrannhet, planetradier med 2-procentig s&auml;kerhet och stj&auml;rnors &aring;lder med en noggrannhet av 10 procent.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/PLATO_2_concepts_410.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-48446\" height=\"273\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/PLATO_2_concepts_410.jpg\" title=\"Olika uppfattningar r\u00e5der om hur PLATO ska utmana kosmos. Bildk\u00e4lla: ESA\" width=\"410\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/PLATO_2_concepts_410.jpg 410w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/PLATO_2_concepts_410-300x199.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 410px) 100vw, 410px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u2714 ESA-kollektivet har i denna omg&aring;ng haft fem<\/strong> projekt att ta st&auml;llning till, men PLATO verkar ligga fr&auml;mst om jag ska bed&ouml;ma av det jag l&auml;st p&aring; n&auml;tet.<\/p>\n<p><strong>\u2714 PLATO kommer ocks&aring;<\/strong> att studera seismiska aktiviteter i planetb&auml;rande stj&auml;rnor, vilket &auml;r ink&ouml;rsporten till best&auml;mning av &aring;lder och annat.<\/p>\n<p><strong>\u2714 Ambitionerna &auml;r<\/strong> enorma. P&aring; satellitens plattform ute i rymden ska 34 teleskop f&aring; plats, och m&aring;let &auml;r att hitta &auml;ven exoplaneters m&aring;nar och om de har ringar som v&aring;ra gasj&auml;ttar.<\/p>\n<p><strong>\u2714 Om projektet blir av,<\/strong> bli det &aring;r&nbsp; 2023-24 som PLATO s&auml;nds upp fr&aring;n Franska Guyana med hj&auml;lp av en Soyuz-raket.<\/p>\n<p><strong>\u2714 PLATO placeras i <\/strong>en bana 1,5 miljoner km fr&aring;n jorden p&aring; v&aring;r hemplanets permanenta nattsida.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/53109_M3-candidates_presentation_event_170.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-48444\" height=\"170\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/53109_M3-candidates_presentation_event_170.jpg\" title=\"Bild: ESA\" width=\"170\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/53109_M3-candidates_presentation_event_170.jpg 170w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/53109_M3-candidates_presentation_event_170-150x150.jpg 150w\" sizes=\"(max-width: 170px) 100vw, 170px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u25b2 Som alla projekt<\/strong> av denna typ bygger den&nbsp; p&aring; f&ouml;ruts&auml;ttningen att jordteleskopen kan h&auml;nga med&nbsp; i utmaningarna och f&ouml;lja upp. P&aring; 2020\/30-talen f&aring;r vi ett par enorma teleskopkonstruktioner h&auml;r nere p&aring; jordytan, och meningen &auml;r f&ouml;rst&aring;s att det PLATO finner ska fingranskas av dessa fotonjagande j&auml;ttemaskiner.<\/p>\n<p><strong>\u25b2Bland alternativen<\/strong> till PLATO har h&ouml;rt <u>Echo<\/u>, ett planetobservatorium, asteroidprojektet&nbsp; <u>Marco Polo-R<\/u>, r&ouml;ntgenteleskopet <u>Loft<\/u> och ett Einstein-testande teleskop kallat <u>STE.Quest<\/u>.<br \/>\n\t<strong>\u25b2 ESA:s s&aring; kallade<\/strong> Cosmos Vision-program inneh&aring;ller rad redan beslutade satsningar som en ny solsond, vilken skickas upp 2017, och rymdteleskopet Euclid som fr&aring;n 2020 ska jaga fram den m&ouml;rka energin ur dess mystiska skrymslen.<\/p>\n<h2>Ettan kom&#8230;<\/h2>\n<p>V&aring;r ASTB-viceordf&ouml;rande <strong>Anders Nyholm<\/strong> &auml;r medf&ouml;rfattare till <a href=\"http:\/\/www.astronomerstelegram.org\/?read=5839\">denna hans f&ouml;rsta supernovajakts-nyhet<\/a> fr&aring;n Stockholms horisont.<\/p>\n<p>GRATTIS!, Anders.<\/p>\n<h2>Zwicky Transient Facility<\/h2>\n<p>Om<strong> Jesper Solleman<\/strong>-teamets nya supernovaprojekt ZTF, som Wallenbergarna st&ouml;ttar med m&aring;nga sk&ouml;na miljoner,&nbsp; kan bland annat l<a href=\"http:\/\/su.avedas.com\/converis\/contract\/6503\u200e\">&auml;sas h&auml;r<\/a>.<\/p>\n<p>Vi som tror att gamla teleskop typ Schmidtar p&aring; Palomar-toppen inte kan moderniseras och f&ouml;rses med ny superk&auml;nslig CCD-apparatur f&ouml;r att genom supernovor jaga universums m&ouml;rka energi, har bevisligen&#8230; FEEEEL!!!<\/p>\n<h2>Hasselblad-raritet p&aring; auktion<\/h2>\n<p>P&aring; <a href=\"http:\/\/www.westlicht.com\/\">WestLicht Galerie&nbsp; i Wien<\/a> g&aring;r en 70 mm:s <u>Hasselblad Electric Data Camera <\/u>p&aring; auktion 22 mars. Kameran anv&auml;ndes av Apollo 15-astronauten <strong>James Irwin<\/strong> p&aring; m&aring;nen. &Aring;ret var 1971.<\/p>\n<p>F&ouml;rv&auml;ntat pris: N&aring;nstans mellan 150 000 och 200 000 &euro;, 1-1,5 miljoner SEK.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/apollo-camera-auction-hasselblad-edc.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-48456\" height=\"240\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/apollo-camera-auction-hasselblad-edc.jpg\" title=\"\" width=\"360\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/apollo-camera-auction-hasselblad-edc.jpg 360w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/apollo-camera-auction-hasselblad-edc-300x200.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 360px) 100vw, 360px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Galleriet presenterar sig p&aring; hemsidan som &quot;Schauplatz f&uuml;r Fotografie&quot;.<\/p>\n<h2>Nytt om M82<\/h2>\n<p>&Auml;nnu en ny rapport om<a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1401.7669\"> M82-galaxen finns h&auml;r.<\/a><\/p>\n<p>Jag fattar inte allt, absolut inte, och rapporten har inget med supernovan SN20014J att g&ouml;ra &#8211; men den&nbsp; diskuterar desto mer interstell&auml;rt stoft och supervindar i galaxen. Det fattar jag.<\/p>\n<h2>V&aring;rt 399:e&#8230;<\/h2>\n<p>&#8230; ASTB-f&ouml;redrag sen starten 1937, denna g&aring;ng av&nbsp; <strong>Birger Schmitz<\/strong>, geologiprofessor i Lund, var nog det roligaste och samtidigt&nbsp; ocks&aring; det mest informativa och l&auml;ttillg&auml;ngliga jag h&ouml;rt i v&aring;r 76-&aring;riga historia. N&aring;ja, jag har inte upplevt alla sen 1937, men det bevisades &auml;n en g&aring;ng:<\/p>\n<p>Att den som KAN, hon\/han v&aring;gar ocks&aring; bjuda p&aring; sig sj&auml;lv och samtidigt ber&auml;tta underh&aring;llande om sin vetenskap. Schmitz gav h&auml;pnadsv&auml;ckande perspektiv p&aring; v&aring;r existens.<\/p>\n<h2>En &auml;kta och en falsk selfie<\/h2>\n<p>W-bloggens l&auml;sare f&aring;r sj&auml;lva avg&ouml;ra &#8211; vilken selfie &auml;r sann, vilken &auml;r falsk? Denna med astronauten <strong>Karen Nyberg <\/strong>ombord p&aring; ISS med en rolig vattendroppe som extra krydda f&ouml;r att demonstrera fenomenet refraktion&#8230;<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/02\/i.ashx_.jpeg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-48463\" height=\"199\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/02\/i.ashx_-300x199.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: NASA\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/02\/i.ashx_-300x199.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/02\/i.ashx_.jpeg 500w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>.. eller denna fr&aring;n en av jordklotets stora gestalter, <strong>Sir Winston Churchill<\/strong>?<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/02\/iconic-famous-photos-turned-into-selfies-self-portraits-winston-churchill-1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-48464\" height=\"214\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/02\/iconic-famous-photos-turned-into-selfies-self-portraits-winston-churchill-1-300x214.jpg\" title=\"\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/02\/iconic-famous-photos-turned-into-selfies-self-portraits-winston-churchill-1-300x214.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/02\/iconic-famous-photos-turned-into-selfies-self-portraits-winston-churchill-1.jpg 800w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Om Churchill och astronomin har jag inte mycket att s&auml;ga, men han skriver faktiskt om matte och astronomi i f&ouml;rbig&aring;ende i sin sj&auml;lvbiografi. Och p&aring; n&auml;tet finns en fascinerande story &quot;live&quot; med sedermera radioastronomen, Jodrell Bank-pionj&auml;ren <strong>A C B Lovell <\/strong>som&nbsp; <a href=\"http:\/\/www.webofstories.com\/play\/17811\">ber&auml;ttar om ett m&ouml;te med premi&auml;rministern 1942<\/a>. P&aring; agendan: Radarn, bl a. Rekommenderas!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>19 februari best&auml;ms det: F&aring;r PLATO luft under vingarna? 19&nbsp; februari kommer ESA:s best&auml;mmare i Paris att ta st&auml;llning till n&auml;sta &quot;medelstora&quot; projekt (det finns st&ouml;rre och mindre projekt ocks&aring; i &ouml;nskekatalogen): \u2714 B&auml;st till ligger PLATO som i PLAnetary Transits and Oscillations of stars, som siktar in sig p&aring; att finna exoplaneter typ jorden&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/02\/01\/nr-14-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 14 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48423"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=48423"}],"version-history":[{"count":44,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48423\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":48480,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48423\/revisions\/48480"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=48423"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=48423"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=48423"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}