{"id":488,"date":"2010-02-05T21:29:05","date_gmt":"2010-02-05T20:29:05","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=488"},"modified":"2010-02-09T10:52:33","modified_gmt":"2010-02-09T09:52:33","slug":"nr-5-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/02\/05\/nr-5-2010\/","title":{"rendered":"Nr 5 2010"},"content":{"rendered":"

Praktkrock i rymden<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Unik krock i asteroidb\u00e4ltet. Fotocredit: NASA\/ESA\/D Jewitt, UCLA<\/figcaption><\/figure>\n

Hela astronomiv\u00e4rlden fascineras – skr\u00e4ms rentav? –\u00a0 av det senaste bildmaterialet fr\u00e5n HST, Hubbleteleskopet, som\u00a0 f\u00e5ngat in bilder p\u00e5 n\u00e5got som liknar eftersk\u00f6rden efter en krock i superhastighet mellan tv\u00e5 asteroider i den s k Flora-familjen (den som kan ha orsakat dinosaurernas utd\u00f6ende f\u00f6r 65 miljoner \u00e5r sen).<\/p>\n

— Something awfully curious is happening 100 million miles from Earth in the asteroid belt, noteras p\u00e5 HST:s hemsida.<\/p>\n

Som ber\u00e4ttar om att uppt\u00e4ckten skedde 6 januari genom det jordbaserade projektet LINEAR (Lincoln Near-Earth Asteroid Research), varp\u00e5 Hubble-teleskopet riktades in mot kollisionspunkten – och bildbeviset gav sig sj\u00e4lvt.<\/p>\n

Som Nasa framh\u00e5ller i sitt nyhetsmeddelande h\u00e4rom dan tillh\u00f6r “asteroid-asteroid-krockar” i realtid n\u00e5got av det mest s\u00e4llsynta vi kan t\u00e4nka oss.Bra och uppdaterad info (som vanligt!) p\u00e5 PopAst:s webb<\/a>. Och naturligtvis p\u00e5 HST\/Nasas <\/a>egna hemsidor<\/p>\n

Misstanken att det r\u00f6r sig om en komet har \u00f6vergetts av expertisen; den svans vi ser \u00e4r asteroidrester som f\u00f6ses bak\u00e5t genom trycket fr\u00e5n solljus och solvind.<\/p>\n

Tips: Klicka och dubbelklicka p\u00e5 bilden ovan!<\/p>\n

Fynda Lundmarks storverk<\/h2>\n
\"\"<\/a>
M\u00e4sterverket fr\u00e5n 1943.<\/figcaption><\/figure>\n

V\u00e5rt s\u00e4llskaps grundare Knut Lundmarks storverk Nya himlar kom ut p\u00e5 Nordisk Rotogravyr 1943 – i 500 ex! En i alla avseenden m\u00e4rklig och magnifik bok, en sann klenod i en astronomiintresserads bokhylla. Med makal\u00f6st vackra bilder av galaxer.<\/p>\n

Fortfarande g\u00e5r boken att komma \u00f6ver. P\u00e5 en n\u00e4tauktion p\u00e5 Auktionskompaniet.com l\u00e5g priset h\u00e4rom dan p\u00e5 600 kr (utrop sansl\u00f6sa 200 kr!!!), och p\u00e5 Bokb\u00f6rsen gick priset pl\u00f6tsligt upp fr\u00e5n 850 kr till 1500 kr \u00f6ver en f\u00f6rmiddag.<\/p>\n

\u00c4r det inte fantastiskt att mitt under brinnande krig, hade vi i Sverige r\u00e5d att satsa p\u00e5 en exklusiv bokproduktion av detta slag?<\/p>\n

N\u00e4r ASTB 50-\u00e5rsjubilerade 1987 hade vi Nya himlar som huvudpriset i ett lotteri. Lycklig vinnare: En viss Gunnar Larsson-Leander.<\/p>\n

Grrr….<\/p>\n

\n

Krigsf\u00f6rbrytaren Werner von Braun<\/h2>\n

Genom \u00e5ren har allt fler\u00a0 bevis, allt fler dokument, kommit i dagen: Werner von Braun borde ha st\u00e4llts inf\u00f6r en krigsf\u00f6rbrytarr\u00e4tteg\u00e5ng i N\u00fcrnberg.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Raketpionj\u00e4r med m\u00f6rk historia. Foto: Nasa<\/figcaption><\/figure>\n

Alla relevanta fakta finns i Michael J Neufelds till danska \u00f6versatta bok Werner von Braun – Krigsingeni\u00f8r og rumfartsgeni.<\/p>\n

Vill man spela f\u00f6rsvarsadvokat f\u00f6r von Braun \u00e4r det mest f\u00f6rmildrande vi kan s\u00e4ga om honom att\u00a0 han inte hade n\u00e5gon del i beslutet att anv\u00e4nda slavarbetare i de underjordiska V2-fabrikerna och att han inte hade n\u00e5gon chans att hj\u00e4lpa f\u00e5ngarna. Men han hade full vetskap om vad som f\u00f6rsiggick i d\u00f6dsfabrikerna, gruvschakten i Dora\/Nordhausen –\u00a0 och naturligtvis granng\u00e5rds i Peenem\u00fcnde – , och d\u00e4rf\u00f6r kunde han ocks\u00e5 ha st\u00e4llts till svars f\u00f6r f\u00f6rbrytelser mot m\u00e4nskligheten. Och f\u00f6rneka att han st\u00e4llde\u00a0 sina raketer och sitt raketkunnande till Hitlers f\u00f6rfogande, kunde han aldrig g\u00f6ra.<\/p>\n

Minst 20 000 krigsf\u00e5ngar\/slavarbetare omkom under vidriga omst\u00e4ndigheter, som vanligt var det SS som styrde och st\u00e4llde \u00f6ver slavarbetarnas v\u00e4l och ve, och V2-raketerna ber\u00e4knas ha d\u00f6dat 7200 personer, de flesta britter.<\/p>\n

P\u00e5 Youtube kan vi ta del av\u00a0 en dokument\u00e4rfilm i flera delar av Aron Ranen, The Lost von Braun. Jag har tidigare haft mina dubier om denne Ranen,\u00a0 men h\u00e4r verkar han p\u00e5 mycket handfast mark. Kolla h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

BBC s\u00e4ljer astronomitidskrift?<\/h2>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Vad h\u00e4nder med\u00a0 Sky at Night, den glassiga tidskriften som BBC ger ut och som har Sir Patrick Moore som beskyddare och \u00f6verguru?<\/p>\n

Astronomikompisen i Stockholm\u00a0 Carsten Nilsson, som jobbar med att f\u00f6lja nyhetsfl\u00f6det i mediav\u00e4rlden,\u00a0 tipsar om nyheten att BBC Worldwide, Storbritanniens fj\u00e4rde st\u00f6rsta tidskriftsf\u00f6rlag med \u00f6ver 50 titlar, kanske m\u00e5ste s\u00e4ljas eller knoppas av. Politiskt har tidskriftsf\u00f6rlaget blivit mycket k\u00e4nsligt och nu ser det ut som att BBC av sin politiska kommitt\u00e9 – the BBC Trust – tvingas s\u00e4lja f\u00f6rlagsdelen.<\/p>\n

The Sky at Night Magazine ges ut av dotterbolget BBC Magazines Bristol – BBC Worldwide \u00e4r en miljardkoncern i dag, och det som inte gillas av h\u00f6ga lagstiftande lorder, MP:s m fl\u00a0 \u00e4r att f\u00f6retaget kopplat ihop en rad tidskrifter med popul\u00e4ra BBC-program i tv, vilket konkurrerar ut andra r\u00f6ster i tidskriftsfloran.<\/p>\n

Dagens rymdpryl<\/h2>\n
\"\"<\/a>
L\u00e4mplig f\u00f6r choklad eller kaffekask?<\/figcaption><\/figure>\n

I v\u00e5r jakt p\u00e5 prynadssaker och bruksf\u00f6rem\u00e5l etc – en del n\u00f6dv\u00e4ndiga, en del helt on\u00f6diga – med astronomimotiv i en eller annan form, har vi i dag kommit till en sajt,\u00a0 d\u00e4r vi ville\u00a0 l\u00e4sa om de sp\u00e4nnande f\u00f6rs\u00f6ken\u00a0 att \u00e5terskapa Lunar Orbiter-bilderna fr\u00e5n 60-talet. Samtidigt sprang vi d\u00e5 p\u00e5 en skv\u00e4tt reklam f\u00f6r olika “k\u00f6besaker”.<\/p>\n

T ex denna Moon Views-mugg att ha med sig n\u00e4r man \u00e4r ute och kollar m\u00e5nen och stj\u00e4rnhimlen. En sn\u00e4ll och harml\u00f6s produkt med ett yttre i\u00a0 keramik och\u00a0 inv\u00e4ndigt linad med st\u00e5l. B\u00f6r kunna h\u00e5lla chokladen eller kaffekasken varm ett par timmar n\u00e4r man kollar variabler, t ex.<\/p>\n

Den moderna “rymdarkeologin” ska vi be att f\u00e5 \u00e5terkomma till, h\u00e4r finns mycket att rapportera om vad g\u00e4ller m\u00f6jligheterna att r\u00e4dda r\u00e5data fr\u00e5n gamla magnetband och dessutom k\u00f6ra dem – och uppdatera dem – med hj\u00e4lp av sedan l\u00e4nge utg\u00e5ngen teknik (som mest bevarats av en slump).<\/p>\n

Vesta synlig<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Vestas utstakade v\u00e4g. Ill fr\u00e5n www.astronomy.com<\/figcaption><\/figure>\n

Sm\u00e5planeten Vesta, den n\u00e4st st\u00f6rsta i asteroidb\u00e4ltet mellan Mars och Jupiter, uppt\u00e4ckt 1807, \u00e4r n\u00e4stan synlig f\u00f6r blotta \u00f6gat nu i “mittelen” av februari. Som ljusast \u00e4r himlakroppen p\u00e5 6,1 magnituder\u00a0 17-18 februari, d\u00e5 den befinner sig i opposition, och den snurrar ganska raskt genom Lejonets stj\u00e4rnbild.<\/p>\n

Nasa har en rymdsond kallad Dawn p\u00e5 v\u00e4g till himlakroppen och som f\u00f6rv\u00e4ntas n\u00e5 dit n\u00e4sta sommar\/h\u00f6st, allts\u00e5 2011.Vestas geologi anses vara en av solsystemets \u00e4ldsta och enorma kratrar har dokumenterats av b\u00e5de HST och j\u00e4tteteleskopen p\u00e5 W M Keck Observatory, Hawaii.<\/p>\n

\u00c4ven Ceres kommer att f\u00e5 en rymdkyss av Dawn-sonden.<\/p>\n

Strindberg och Nova Persei 1901<\/h2>\n

Aprop\u00e5 v\u00e5r (= Hans Bengtssons och min) lilla diskussion tidigare om August Strindberg och dennes eventuella novaobservationer, s\u00e5 \u00e4r det lika bra att \u00e5terge in extenso vad han plitade ner i Ockulta dagboken i samband med novan i Perseus 1901.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

I denna m\u00e4rkliga dagbok, d\u00e4r Makterna sp\u00f6kade f\u00f6r Strindberg, f\u00f6rekommer ofta anspelningar p\u00e5 stj\u00e4rnhimlen, vilket kopplades till hans privatliv. \u00c4ven Bl\u00e5 boken \u00e4r ju ett eldorado f\u00f6r den som f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6lja Strindbergs “astronomi” eller vad vi ska kalla det. Riktigt kurant tycker jag inte han \u00e4r alltid.<\/p>\n

I Lund h\u00e4vdade Strindberg en g\u00e5ng i ett samtal med Bengt Lidforss att m\u00e5nens framsida \u00e5terspeglade Amerika.<\/p>\n

— Men det borde ju rent logiskt vara Europa i s\u00e5 fall, inv\u00e4nde Lidforss.<\/p>\n

— N\u00e4r man st\u00e4ller upp hypoteser f\u00e5r man inte vara sm\u00e5knusslig, ska Strindberg ha svarat.<\/p>\n

P\u00e5 Strindberg-museet i Stockholm finns en tub, som n\u00e5gon astronomikunnig borde kika p\u00e5 och i. Anv\u00e4nde v\u00e5r store f\u00f6rfattare\u00a0 den n\u00e5nsin\u00a0 f\u00f6r astronomiska observationer? En l\u00e4mplig miniuppgift f\u00f6r Strindberg-vetarna inf\u00f6r 100-\u00e5rsminnet 2012 av Strindbergs d\u00f6d.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Praktkrock i rymden Hela astronomiv\u00e4rlden fascineras – skr\u00e4ms rentav? –\u00a0 av det senaste bildmaterialet fr\u00e5n HST, Hubbleteleskopet, som\u00a0 f\u00e5ngat in bilder p\u00e5 n\u00e5got som liknar eftersk\u00f6rden efter en krock i superhastighet mellan tv\u00e5 asteroider i den s k Flora-familjen (den som kan ha orsakat dinosaurernas utd\u00f6ende f\u00f6r 65 miljoner \u00e5r sen). — Something awfully curious… L\u00e4s mer »Nr 5 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/488"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=488"}],"version-history":[{"count":69,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/488\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":574,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/488\/revisions\/574"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=488"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=488"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=488"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}