{"id":48894,"date":"2014-02-25T00:09:05","date_gmt":"2014-02-24T23:09:05","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=48894"},"modified":"2014-02-25T21:40:34","modified_gmt":"2014-02-25T20:40:34","slug":"nr-21-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/02\/25\/nr-21-2014\/","title":{"rendered":"Nr 21 2014"},"content":{"rendered":"

Dvärggalaxer krockade runt Andromedagalaxen<\/h2>\n

Astronomer knutna till Mörk-materiecentrumet på NBI (Niels Bohr Institute) i Köpenhamn har med kolleger (Cambridge, England,  Max Planck, Tyskland) upptäckt något ytterst intressant:<\/p>\n

\"\"<\/a>\u27b9 Att dvärggalaxer,  som<\/strong> snurrar runt M31, har krockat och lämnat en rad tydliga spår efter sig, i detta fall en "remnant", en i form av ovanligt symmetriska  och  runda stjärnströmmar. Vi har aldrig tidigare sett resultatet av så lågmassiga krockar.<\/p>\n

\u27b9 Ja, stjärnorna ä<\/strong>r oerhört gamla.<\/p>\n

\u27b9 Minst tjugo "dvärgar" <\/strong>roterar runt M31. De är namnade Andromeda I, Andromeda II, Andromewda III  etc, och det är speciellt Andromeda II som dragit till sig forskarnas intresse: Galaxen är en pytte jämfört med Vintergatan (1\/100) men understryker vad hela området med och runt M31 är för något för våra astronomer:<\/p>\n

\u27b9 Ett gigantiskt<\/strong> astrofysikaliskt labb!<\/p>\n

\u27b9 Andromeda II ligger <\/strong>ungefär 600 000 ljusår från M31, en bra bit.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

NBI:s pressmess finns här.<\/a><\/p>\n

Virgo-dagar på gång<\/h2>\n

Det blir "Virgo-dagar" i Skara, i början av april, har Christian Vestergaard <\/strong>snappat upp.<\/p>\n

Arrangemanget sammanfaller, intressant nog, med "Tranans dag" runt Hornborgasjön.<\/p>\n

Den som på dagtid kikar på tranor kan på natten kika på stjärnor. Smart!<\/p>\n

Ännu en Kant-bok i faggorna<\/h2>\n

Uppsala-astronomen Gunnar Welins<\/strong> förnämliga översättning av Immanuel Kants<\/strong> Himlens allmänna naturhistoria och teori <\/em> (1755) får en fortsättning:<\/p>\n

– Jag är tämligen snart klar med ytterligare en bok av Kant, om jordens rotationsinbromsning t f a tidvatteneffekter – han var först med det! – vulkaner på månen m m.<\/p>\n

– Spännande med en massa letande efter de referenser han sällan gav, eftersom han mest skrev populärt.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

500:e MASTER-objektet hittat<\/h2>\n

Det ryska sökprogrammet MASTER efter novor<\/a>, supernovor och andra "transienter" – vad ska vi kalla fenomen på svenska? ouo? "oidentifierade uppflammande objekt? – har noterat sitt 500:e fynd, en möjligt kataklysmisk variabel.<\/p>\n

Rapporten diskuterar objektets identitet med en punktkälla på äldre Palomar-plåtar (POSSI och POSSII, POSS = Palomar Observatory Sky Survey).<\/p>\n

Det är intressant hur "då" och "nu" sammanfaller. KLICKA upp bilderna!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Det första astronomiska  ABC-projektet<\/h2>\n

Jag är nästan HUNDRA på att den första astronomiboken  jag fick i min hand, såg ut så här:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Boken hette Rolig astronomi<\/em>, kom ut 1951, och den ledde en vetgirig ung man som mig in i stjärnhimmeln. Jag tror till och med att jag gick i träslöjden och försökte göra eget primitivt altazimutinstrument med ett  tunt metallod som pekade neråt. Baserat på en teckning i  boken.<\/p>\n

Kul var det  att leka "vetenskapare", och jag fick naturligtvis A i slöjdbetyg.<\/p>\n

Ja, nu vill jag veta vilken\/vilket bok\/film\/tv-program som tände ditt astronomiintresse. Maila gärna mig direkt:<\/p>\n

ulf.r.johansson@telia.com<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Dvärggalaxer krockade runt Andromedagalaxen Astronomer knutna till Mörk-materiecentrumet på NBI (Niels Bohr Institute) i Köpenhamn har med kolleger (Cambridge, England,  Max Planck, Tyskland) upptäckt något ytterst intressant: \u27b9 Att dvärggalaxer,  som snurrar runt M31, har krockat och lämnat en rad tydliga spår efter sig, i detta fall en "remnant", en i form av ovanligt symmetriska … L\u00e4s mer »Nr 21 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48894"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=48894"}],"version-history":[{"count":43,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48894\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":48944,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48894\/revisions\/48944"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=48894"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=48894"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=48894"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}