{"id":4895,"date":"2010-07-10T19:45:02","date_gmt":"2010-07-10T18:45:02","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=4895"},"modified":"2010-07-10T23:09:39","modified_gmt":"2010-07-10T22:09:39","slug":"nr-102-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/07\/10\/nr-102-2010\/","title":{"rendered":"Nr 102 2010"},"content":{"rendered":"

N\u00e4rkontakt med Lutetia<\/h2>\n

Det \u00e4r mycket asteroider nu. I kv\u00e4ll (l\u00f6rdag 10 juli) skrevs astronomi- och rymdfartshistoria igen (grattis ESA!) och det finns ingen anledning f\u00f6r oss europ\u00e9er att inte skryta med det:<\/p>\n

D\u00e5 b\u00f6rjade n\u00e4mligen ESA:s kometjagare Rosetta s\u00e4nda bilder fr\u00e5n asteroiden Lutetia p\u00e5 allvar!<\/p>\n

Passagen f\u00f6rbi\u00a0 Lutetita p\u00e5 drygt 3100 km:s avst\u00e5nd<\/a> skedde i flygande fl\u00e4ng, sonden h\u00e5ller\u00a0 en hastighet p\u00e5 54 000 km\/h och ESA:s och Max Planck-institutets\u00a0 tekniker och forskare har haft full sj\u00e5 att h\u00e5lla Rosetta och instrumenten (inte minst den vidvinkliga OSIRIS-kameran)\u00a0 p\u00e5 r\u00e4tt kurs. Lutetia \u00e4r den st\u00f6rsta asteroiden hittills som haft bes\u00f6k fr\u00e5n jorden.<\/p>\n

N\u00e5gra bilder fr\u00e5n utflykten l\u00f6rdag afton (jordtid)<\/p>\n

\"\"<\/a>
Rosetta fick korn p\u00e5 asteroiden i g\u00e5r 9 juli 2010...<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"<\/a>
.. och sen har det bara blivit b\u00e4ttre och b\u00e4ttre f\u00f6r att p\u00e5 l\u00f6rdagskv\u00e4llen vid 18-tiden b\u00f6rja klarna p\u00e5 allvar f\u00f6r att...<\/figcaption><\/figure>\n

\n

\"\"<\/a>
.. lite senare b\u00f6rja likna n\u00e5tt.<\/figcaption><\/figure>\n

\n

\"\"<\/a>
Asteroiden p\u00e5 \u00e4nnu n\u00e4rmare h\u00e5ll. Pricken i bakgrunden \u00e4r- Saturnus!<\/figcaption><\/figure>\n

\n

\"\"<\/a>
Bumling med karakt\u00e4r! Lite stukad, men i alla fall. <\/figcaption><\/figure>\n

\n

\"\"<\/a>
Mitt i sm\u00e5planeten! Bildcredit f\u00f6r fotosextetten ovan: ESA 2010 MPS for OSIRIS Team MPS\/UPD\/LAM\/IAA\/RSSD\/INTA\/UPM\/DASP\/IDA<\/figcaption><\/figure>\n

\n

Om OSIRIS noteras den bl\u00e5gula n\u00e4rvaron: OSIRIS kan ta bilder av ytan p\u00e5 himlakroppar och panoramabilder av kometers sl\u00f6jor av gas och stoft.<\/p>\n

OSIRIS st\u00e5r f\u00f6r Optical, Spectroscopic, and Infrared Remote Imaging System. Det \u00e4r en kamera, som astronomiska observatoriet vid Uppsala universitet bidragit med optiska filter till. Flera svenska astronomer deltar ocks\u00e5 i kamerateamet.<\/p>\n

Rosettas egentliga m\u00e5l \u00e4r kometen 67P\/Churyumov-Gerasimenko, men det m\u00f6tet sker inte f\u00f6rr\u00e4n 2014.<\/p>\n

\n

\n

Innan denna “grazing” med Lutetia har det spekulerats vilt bland astronomer vad Lutetia \u00e4r f\u00f6r en himlakropp. N\u00e5n trodde att det M\u00c5STE finnas en gigantisk krater p\u00e5 asteroiden, andra har spekulerat om nickelj\u00e4rn-inneh\u00e5llet blablabla, och vi f\u00e5r ju se vad Rosetta-fynden kommer fram till. Tidigare i kv\u00e4ll p\u00e5 ESA:s livestream-s\u00e4ndning blarrade\u00a0 \u00f6verstechefen David Southwood om ett astronomiskt “detektivarbete”, och det \u00e4r ju precis vad astronomi i dag handlar om. En sorts brottsplatsunders\u00f6kningar – vi ser aldrig vad som h\u00e4nde fr\u00e5n b\u00f6rjan, bara ATT N\u00c5GOT\u00a0 har h\u00e4nt. Och sen f\u00e5r vi f\u00f6rs\u00f6ka r\u00e4kna ut bakl\u00e4nges och p\u00e5 tv\u00e4ren och p\u00e5 alla s\u00e4tt\u00a0 alla “n\u00e4r, var, hur”. Och i b\u00e4sta fall g\u00f6ra en prognos, detta KOMMER att h\u00e4nda…<\/p>\n

PopAst \u00e4r som vanligt ocks\u00e5 uppkopplat p\u00e5 senaste nytt<\/a>. Vem bryr sig om bronsmatchen i VM? Varken skottar eller sk\u00e5ningar.<\/p>\n

PS. En kul grej h\u00e4nde p\u00e5 v\u00e4gen till Lutetia. 2008 passerade Rosetta \u00e4ven den m\u00e4rkliga asteroiden Steins (s:et ska vara med!), en mindre bumling, och vi fick s\u00e5 sm\u00e5ningom denna bild hem i 3D. Fram med 3D-glas\u00f6gonen igen!<\/p>\n

\"\"<\/a>
Asteroid i 3D. Foto: ESA<\/figcaption><\/figure>\n

\n

Youtube har fler Roma-bilder<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Struntade i vilket...<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 v\u00e5rt eget Tycho Brahe-obsis hemsida finns\u00a0 bra med Roma-material. Lyssna!<\/a> Och det b\u00f6rjar dyka upp en del spektakul\u00e4ra Roma-ockultationssekvenser p\u00e5 Youtube.<\/a> G\u00e5 in och kolla.<\/p>\n

De aktiva amat\u00f6rastronomerna i Sk\u00e5ne gjorde ett tappert f\u00f6rs\u00f6k, kepsen av f\u00f6r\u00a0 er alla,\u00a0 men mot v\u00e4dergudarna k\u00e4mpar \u00e4ven vi amat\u00f6rer f\u00f6rg\u00e4ves. Ocks\u00e5\u00a0 moln p\u00e5 jordklotet utg\u00f6r en del av den l\u00e4gre atmosf\u00e4rastronomin. Jag stod vid norra strandsidan av Pildammarna i Malm\u00f6, d\u00e4r jag brukar titta p\u00e5 ISS:s passager,\u00a0 och k\u00e4nde mig b\u00e5de\u00a0 ensam och l\u00e4tt dum. De enda som glodde p\u00e5 mig var \u00e4nnu dummare och s\u00f6mnigare\u00a0 kanadag\u00e4ss, som jag verkade st\u00f6ra. Jag\u00a0 hade ju sett fr\u00e5n burspr\u00e5ket hemma p\u00e5 82:an en halvtimma innan\u00a0 att det h\u00e4r blir \u00e4nd\u00e5 inget.<\/p>\n

Det mest fantastiska tycker jag i \u00f6vrigt \u00e4r ber\u00e4kningarna av Romas skugga.\u00a0 Jag beundrar djupt ber\u00e4kningarna och sifferexercisen\u00a0 bakom – \u00e4ven om jag inte fattar\u00a0 hur det g\u00e5r till. Det \u00e4r helt otroligt!<\/p>\n

Det svalkande kosmiska vattenh\u00e5let var en – asteroid!<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Direkt fr\u00e5n asteroidb\u00e4ltet!<\/figcaption><\/figure>\n

Jag har inte skrivit om astronomernas behov av \u00e4t- och drickbart p\u00e5 en tid. S\u00e5na\u00a0 h\u00e4r fantastiska dagar kan jag bara rekommendera en sak, och det \u00e4r – frukt. K\u00f6r med\u00a0 apelsiner eller hacka en ananas eller annan frukt, men l\u00e5t de ligga en stund i kylsk\u00e5pet s\u00e5 f\u00e5r det en extra svalkande effekt.<\/p>\n

Och drick mycket! Inte bara derivat av you know what utan \u00e4ven vatten – ur den kommunala kranen, vatten,\u00a0 detta otroliga LIVS<\/strong>medel som kanske h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n kometer eller \u00e4nnu mera sannolikt fr\u00e5n asteroider en g\u00e5ng i tiden. F\u00f6r en tid sedan rapporterade ju\u00a0 tv\u00e5 av varandra oberoende forskarlag i Nature<\/em> att asteroiden 24 Themis (diameter 200 km) , som snurrar mellan Mars och Jupter, \u00e4r en riktigt frostig och isig\u00a0 himlakropp\u00a0 vars mineraler – \u00e4ven i djupare skikt – inneh\u00e5ller mycket mer vatten \u00e4n vad vi tidigare trott.<\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r denna nya teori:<\/p>\n

Att n\u00e4r v\u00e5rt astronomiska hem bildades f\u00f6r ett antal miljarder \u00e5r sen, kraschade ocks\u00e5 vattenblaskiga asteroider in i protojorden, och d\u00e4rf\u00f6r kan vi i dag svalka oss med ett glas kallt, gott kommunalt vatten i Malm\u00f6. Kometteorin har inte avskaffats, men det \u00e4r n\u00e5got\u00a0 som inte st\u00e4mmer (t ex m\u00e4tningen av\u00a0 isotopfaktor-skillnaderna mellan H2O:ets deuterium och vanliga v\u00e4tet p\u00e5 jorden och i kometer typ Halley, Hale-Bopp m fl).<\/p>\n

Var vi \u00e4n r\u00f6r oss handlar allt om – astronomi! M\u00e4rkligt. But that\u00b4s a fact.<\/p>\n

Helgens citat-t\u00e4vling<\/h2>\n

\"\"<\/a>Vilken f\u00f6rfattare – han gillade katter, var verksam b\u00e5de som poet och dramatiker –\u00a0 har i en ber\u00f6md diktsamling skrivit denna oerh\u00f6rt m\u00e4rkliga rad? Boken kom redan 1925.<\/p>\n

P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt tar v\u00e4rlden slut p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt tar v\u00e4rlden slut p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt tar v\u00e4rlden slut ej med en skr\u00e4ll men ett pip.<\/strong><\/span><\/p>\n


\n<\/strong><\/span><\/p>\n

Underg\u00e5ngsprofeterna – en kandidat med flera???<\/h2>\n

\"\"<\/a>Dagens bloggkandidat till surgubbarna Statler & Waldorfs hederspris<\/strong><\/span> till en underg\u00e5ngsprofet? Jag vill hemskt g\u00e4rna ha med filosofen\u00a0 John Leslie, som skrivit boken The end of the world – The science and ethics of human extinction<\/em>.<\/p>\n

Titeln passar mig, men sen – n\u00e4r jag l\u00e4ser jag p\u00e5 och\u00a0 ser John Leslie p\u00e5 n\u00e4tet – s\u00e5 framst\u00e5r han ju som\u00a0 en typisk v\u00e4ns\u00e4ll, empatisk medm\u00e4nniska. Han tycker synd om oss! Det\u00a0 k\u00e4nns\u00a0 n\u00e4stan taskigt att ta med honom. Fr\u00e5getecknen kring hans kandidatur \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga. Dessutom har han i en bok\u00a0 filosofiskt utrett konsekvenserna av att vi lever i ett multiversum, allts\u00e5 inte bara ett universum utan flera universa. Vad betyder det f\u00f6r oss h\u00e4r och nu?<\/p>\n

Men professor\u00b4n\u00a0 f\u00e5r finna sig i sitt bittra \u00f6de, f\u00f6r ger man sig in i den eskatologiska sf\u00e4ren s\u00e5 kan vad som helst h\u00e4nda. Senaste Weekend Avisen<\/em> har en rolig tecknad helsida av bladtegneren\u00a0 Niels Roland p\u00e5 temat Enden p\u00e5 alting – L\u00e6s f\u00f8rst om jordens undergang her\u00a0 i avsisen!!!<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>Framf\u00f6r allt s\u00e5 introduceras h\u00e4r fenomenet “bekymringsbarometer”, som m\u00e4ter i vilken m\u00e5n vi b\u00f6r bli oroade och bekymrade \u00f6ver olika katastrofala larmrapporter och underg\u00e5ngsscenarior. Vi kan sova lugnt vidare, f\u00f6r vi tackar f\u00f6r det lugnande beskedet:<\/p>\n

Dinosaurierna var h\u00e4r i 200 miljoner \u00e5r – Homo Sapiens har bara varit h\u00e4r i kanske\u00a0 n\u00e5gra hundra tusen \u00e5r. S\u00e5 det finns en del prutm\u00e5n p\u00e5 underg\u00e5ngsel\u00e4ndet!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e4rkontakt med Lutetia Det \u00e4r mycket asteroider nu. I kv\u00e4ll (l\u00f6rdag 10 juli) skrevs astronomi- och rymdfartshistoria igen (grattis ESA!) och det finns ingen anledning f\u00f6r oss europ\u00e9er att inte skryta med det: D\u00e5 b\u00f6rjade n\u00e4mligen ESA:s kometjagare Rosetta s\u00e4nda bilder fr\u00e5n asteroiden Lutetia p\u00e5 allvar! Passagen f\u00f6rbi\u00a0 Lutetita p\u00e5 drygt 3100 km:s avst\u00e5nd skedde… L\u00e4s mer »Nr 102 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4895"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4895"}],"version-history":[{"count":67,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4895\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4959,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4895\/revisions\/4959"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4895"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4895"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4895"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}