{"id":48996,"date":"2014-02-28T22:50:46","date_gmt":"2014-02-28T21:50:46","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=48996"},"modified":"2014-03-02T14:36:03","modified_gmt":"2014-03-02T13:36:03","slug":"nr-23-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/02\/28\/nr-23-2014\/","title":{"rendered":"Nr 23 2014"},"content":{"rendered":"

Välkommen till världen:
\n\t<\/u><\/h3>\n

En ny Mars-krater<\/h2>\n

Det händer oftare än vi tror att nya Marskratrar skapas (några hundra per år) men sällan så vackra och så i alla avseenden STRÅLANDE exempel som den som NASA släppte bildbeviset<\/a> på för några veckor sedan:<\/p>\n

\u261b <\/a>Bilden härrör från<\/strong> HIRISE-kameran (= High Resolution Imaging Science Experiment) ombord på sonden MRO = Mars Reconnaissance Orbiter, och kratern har skapats någon gång mellan juli 2010 och maj 2012. <\/p>\n

\u261b Smällen var rejäl. <\/strong>Kratermaterial har kastats ut 15 km och själva kratern, med ett litet centralberg, är bara 30 m tvärsöver. Den totala energin vid smällen går att räkna ut.<\/p>\n

\t\"\"<\/a><\/p>\n

\t\u261b Jag har överhuvud taget<\/strong> de senaste dagarna lockats att läsa en hel del om kratrar, både på vår hemplanet och hos våra rymdgrannar. Bl a har jag undrat hur den största icke-nukleära, människoskapade kratern egentligen ser ut. Var finns den och vad skapade den?
\n\t\u261b Jag är av födsel <\/strong>och ohejdad vana en krigsnostalgiker och fick korn på den så  kallade Fauld-kratern i England. Den skapades genom en arbetsplatsolycka 1944:<\/p>\n

\u261b RAF:s underjordiska <\/strong>bombarsenal flög bokstavligen i luften och 70 arbetare, militärer och italienska krigsfångar omkom.<\/p>\n

\u261b Kratern är synlig i t<\/strong>errängen fortfarande och så här såg en tidig flygbild över smällen ut:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u261b Kraterns djup efter <\/strong>explosionen: 120 meter, diametern 1200 meter.<\/p>\n

\u261b Explosionen detekterades<\/strong> av flera seismografer runt om i Europa. Även i Uppsala? Möjligen. (Informativ sajt här.<\/a>)<\/p>\n

\u261b Det som skiljer impact\/nedslags-kratrar <\/strong>och explosionskratrar som denna är att impact-kratern oftast ligger lägre än den omgivande terrängen, men ingen regel utan undantag.<\/p>\n

\u261b Andra nytillkomna<\/strong> kratrar i planetsystemet?<\/p>\n

\u261b Jag har tidigare<\/strong> uppmärksammat denna på månen, men här är den animerade bilden <\/a>igen:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Även genom att jämföra gamla Apollo 15-bilder (1971) med nytagna har nya kratrar kunnat avslöjas:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

PS.
\n\t<\/strong><\/u><\/p>\n

Hur en live impact ser ut på månen, framgår av denna Youtube-snutt<\/a>, hittad på nätet av Lars Olefeldt<\/strong>. Nedslaget skedde 11 september i fjor och den krockande asteroiden tros ha haft en vikt på runt 450-500 kg. Energin som omsattes (så att smällen borde kunnat ses för blotta ögat) motsvarade 15 ton TNT.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Peter P1-intervjuad<\/h2>\n

En tidigare P1-intervju med vår ordförande Peter Linde,<\/strong> som skrivit exoplanet-bibeln Jakten på liv i universum<\/em>, kablades åter ut i dag i Vetandets värld,  detta apropå  de senaste NASA-fynden av exoplaneter: 715 nya planeter där ute i den interstellära världen har upptäckts, vilket raskt gör antalet kända "exos" till nästan 1700.<\/p>\n

Programmet går att ladda ner här.
\n\t<\/a><\/p>\n

Vårresan går till Ängelholm och Halmstad<\/h2>\n

Söndagen  8 juni är det dags för årets vårutflykt som går till Ängelholms flygmuseum, där vi blir guidade, och till Tönnersaobservatoriet i södra Halland, där vi hälsar på Hallands Astronomiska Sällskap. Priset för denna
\n\theldagsutflykt med buss är preliminärt 300 kr per person.<\/p>\n

Mer information följer för ASTB:s hemsida.<\/p>\n

– Boka in dagen redan nu!, tipsar ASTB:s vice ordf Anders Nyholm<\/strong>.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Musikkvällen på Åkersberg<\/h2>\n

När Höörs musikskola gästade Stiftsgården Åkersberg och vår rymdkonstutställning i torsdags (27.2), var det liv i luckan:<\/p>\n

\"\"<\/a>Med barnen på scenen och alla föräldrar, syskon, mormor\/morfar- och farmor\/farfar-generationer, var det runt 200 pers på plats. Kapellets flyttbara väggar utnyttjades till fullo och på progammet stod Star Wars-<\/em>msuik i piano- och blåsarvarianter, Niccolò Paganinis <\/strong>häxdanser för fiol, Sagan om ringen<\/em> m m  PLUS en avslutande rymdig marimbaseans.<\/p>\n

TREVLIGT!!! Och stort tack till Annika Eriksson,<\/strong> rektorn på kommunens musik(hög)skola, och som vanligt servade Åkersberg-teamet oss på alla upptänkliga vis.<\/p>\n

Tyst supernova-föregångare<\/h2>\n

Mellan 1961 och 2013 har tyska Tautenberg-observatoriets 1,34-meters Schmidtteleskop observerat M82 vid 173 tillfällen och området där SN 2014J upptäckts. Inga spår har säkrats av stjärnan<\/a> som orsakade smällen.<\/p>\n

Helgen är räddad<\/h2>\n

– Ett himmelskt rödvin!, tipsar Christian Vestergaard<\/strong>.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

En flaska kostar 168 kr och beställningsnumret är 73022.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Välkommen till världen: En ny Mars-krater Det händer oftare än vi tror att nya Marskratrar skapas (några hundra per år) men sällan så vackra och så i alla avseenden STRÅLANDE exempel som den som NASA släppte bildbeviset på för några veckor sedan: \u261b Bilden härrör från HIRISE-kameran (= High Resolution Imaging Science Experiment) ombord på… L\u00e4s mer »Nr 23 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48996"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=48996"}],"version-history":[{"count":48,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48996\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":49072,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48996\/revisions\/49072"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=48996"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=48996"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=48996"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}