{"id":4908,"date":"2010-07-11T10:42:19","date_gmt":"2010-07-11T09:42:19","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=4908"},"modified":"2010-07-11T10:44:24","modified_gmt":"2010-07-11T09:44:24","slug":"nr-103-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/07\/11\/nr-103-2010\/","title":{"rendered":"Nr 103 2010"},"content":{"rendered":"

Unik planetbild fr\u00e5n jorden<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Foto: Gemini Observatory<\/figcaption><\/figure>\n

Nyligen offentliggjordes denna <\/a>m\u00e4rkliga bild fr\u00e5n 2008, tagen\u00a0 vid\u00a0 markbaserade Gemini Observatory<\/a>. Slutligen har det bekr\u00e4ftats: Det vi ses \u00e4r en exoplanet \u00e5tta g\u00e5nger maffigare \u00e4n Jupiters massa. Den solp\u00e5minnande moderstj\u00e4rnan har beteckningen <\/span>1RXS J1609 och ing\u00e5r\u00a0 i en stj\u00e4rnassociation i Skorpionens stj\u00e4rnbild, cirka 500 ljus\u00e5r fr\u00e5n oss.<\/p>\n

Detta\u00a0 \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen som en exoplanet fotograferats direkt fr\u00e5n ett observatorium p\u00e5 jordytan!<\/p>\n

Med hj\u00e4lp av adaptiv optik har jordatmosf\u00e4rens inverkan kunnat minimeras s\u00e5 att\u00a0 planeten kan framtr\u00e4da. Lite hj\u00e4lp vid uppt\u00e4ckten har astronomerna haft av det faktum att exoplaneten snurrar runt sin stj\u00e4rna p\u00e5 ett avst\u00e5nd av 300 AU.<\/p>\n

Gemini Observatory best\u00e5r av tv\u00e5 samverkande j\u00e4tteteleskop med speglar p\u00e5 drygt 8 meters diametrar. Det ena av dessa dubbelteleskop st\u00e5r p\u00e5 ett berg p\u00e5 Hawaii, det andra finns i Chile.<\/p>\n

(Tack till min bisittare Bertil Falk f\u00f6r tipset!)<\/p>\n

T S Eliot var r\u00e4tt svar!<\/h2>\n

Just det, det var Cats <\/em>ursprunglige skapare T S Ellit som diktade om v\u00e4rldens underg\u00e5ng. Det skedde i samlingen De ih\u00e5liga m\u00e4nnen<\/em>, och det var geniale Erik Lindegren som \u00f6versatte engelsmannen.<\/p>\n

Samtidigt vid Sydpolen…<\/h2>\n

Tempen vid j\u00e4nkarnas South Pole Station, d\u00e4r \u00e4ven astrofysik s\u00e4gs ing\u00e5 i forskningsprogrammet,\u00a0 ligger just nu runt minus 62 grader Celsius. \"\"<\/a>Vilket erinrar mig om vad \u00e5lafiskaren “Honsa” i Yngsj\u00f6 sa n\u00e4r jag tyckte att det var kallt i vattnet h\u00e4rom \u00e5ret.<\/p>\n

– Kallt? N\u00e4 men det \u00e4r m\u00f6jligen friskt, l\u00f6d argumentet.<\/p>\n

Vid ryssarnas Vostok-station i antarktis uppm\u00e4ttes minus 89 gr C en dag 1983.<\/p>\n

Stj\u00e4rnorna betyder mycket f\u00f6r Lilly<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Foto: Mycket privat<\/figcaption><\/figure>\n

Lilly Hoang \u00e4r, s\u00e5 ung hon \u00e4r, en gammal kompis fr\u00e5n livet vid M\u00f6llan, och nu ska tjejen gifta sig. Ett kalas f\u00f6r de n\u00e4rmaste 300 v\u00e4nnerna och sl\u00e4ktingarna p\u00e5 Limhamns Folkets hus!<\/p>\n

Lilly kom en g\u00e5ng hit med syster och f\u00f6r\u00e4ldrar som b\u00e5tflyktingar fr\u00e5n Vietnam, och som alla sydasiater jobbar de eller pluggar tjugofyra timmar om dygnet. F\u00f6r\u00e4ldrarna driver den vietnamesiska krogen Lilly (!) vid S\u00f6derv\u00e4rn. Sj\u00e4lv har Lilly bl a datastudier bakom sig vid universitetet i V\u00e4xj\u00f6.<\/p>\n

Lilly ber\u00e4ttar att som vietnames g\u00e5r man inte bara och gifter sig s\u00e5 d\u00e4r oprosaiskt rakt upp och ner. Man tittar mycket noga efter b\u00e5de i stj\u00e4rnorna och i almanackan, s\u00e5 att det blir\u00a0 r\u00e4tt dag och att konstellationerna \u00e4r v\u00e4nligt orienterade. Den vietnamesiska folkloren \u00e4r n\u00e5got man lever med mitt uppe i den krassa svenska vardagen. “Fenechai” heter det p\u00e5 vietnamesiska.<\/p>\n

\u00d6verhuvud taget \u00e4r det sp\u00e4nnande att \u00e4ven f\u00f6lja det sakastronomiska Vietnam. Vid universiteten i Hanoi och Ho Chi Min City (f d Saigon) f\u00e5r astronomin hush\u00e5lla, har jag f\u00f6rst\u00e5tt,\u00a0 inom det \u00f6vergripande fysik\u00e4mnet, men mycket \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng. Vinh City Planetarium finns t ex i norr. Planer p\u00e5 st\u00f6rre observatoriebyggen har ventilerats, f\u00f6rdjupad forskarutbildning diskuteras etc.<\/p>\n

Vid universitetet i Hanoi finns ett 40 cm:s teleskop med CCD-kamera.<\/p>\n

\u00c4r det inte m\u00e4rkligt att Vietnam, som vi kunde s\u00e5 mycket\u00a0 om f\u00f6r bara en generation sedan, mer och mer f\u00f6rsvunnit under svenskens horisont?<\/p>\n

Ch\u00fac may m\u1eafn, Lilly!<\/p>\n

Filmklassiskt<\/h2>\n

Alternativ till den vidriga Mars-filmen med Tom Cruise? En riktig filmp\u00e4rla fr\u00e5n 1964 m\u00e5ste vara Santa Claus Conquers the Martians<\/em>. Storyn \u00e4r inte direkt komplicerad. Marsianerna vill ha fler presenter till sina egna barn, s\u00e5 de kidnappar helt enkelt jultomten. Fult gjort och marsianerna f\u00e5r ocks\u00e5 vad de f\u00f6rtj\u00e4nar.<\/p>\n

Nicholas Webster, regiss\u00f6ren, hade en hel del godk\u00e4nda\u00a0 B-saker p\u00e5 sitt samvete.\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Unik planetbild fr\u00e5n jorden Nyligen offentliggjordes denna m\u00e4rkliga bild fr\u00e5n 2008, tagen\u00a0 vid\u00a0 markbaserade Gemini Observatory. Slutligen har det bekr\u00e4ftats: Det vi ses \u00e4r en exoplanet \u00e5tta g\u00e5nger maffigare \u00e4n Jupiters massa. Den solp\u00e5minnande moderstj\u00e4rnan har beteckningen 1RXS J1609 och ing\u00e5r\u00a0 i en stj\u00e4rnassociation i Skorpionens stj\u00e4rnbild, cirka 500 ljus\u00e5r fr\u00e5n oss. Detta\u00a0 \u00e4r f\u00f6rsta… L\u00e4s mer »Nr 103 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4908"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4908"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4908\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4993,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4908\/revisions\/4993"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4908"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4908"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4908"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}