{"id":49909,"date":"2014-04-10T15:38:26","date_gmt":"2014-04-10T14:38:26","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=49909"},"modified":"2014-04-12T14:23:39","modified_gmt":"2014-04-12T13:23:39","slug":"nr-39-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/04\/10\/nr-39-2014\/","title":{"rendered":"Nr 39 2014"},"content":{"rendered":"<h2>Antikythera-mekanismen synades i Lund<\/h2>\n<p>V&aring;r gamle ASTB-aktivist <strong>Kjell Werner <\/strong>plus 30 andra, d&auml;ribland v&aring;ra ASTB-medlemmar <strong>Dainis Dravins<\/strong> och <strong>Klas Hylt&eacute;n-Cavallius<\/strong>, bevistade ett trevligt f&ouml;redrag 8 april i Lund om Antikythera-mekanismen. <br \/>\n\t<strong>Ingvar Pehrson<\/strong> hade sammanst&auml;llt bilder ur en katalog fr&aring;n utst&auml;llningen i Aten 2012-2013, vilken han bes&ouml;kt. F&ouml;redraget, som tog ca tre kvart, tog upp bakgrunden till fyndet, fyndplatsen, andra f&ouml;rem&aring;l som hittats, och naturligtvis den sp&auml;nnande mekanismen.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/140408_Antikythera01.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-49911\" height=\"310\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/140408_Antikythera01-1024x706.jpg\" title=\"H\u00e4r, s\u00f6der om Peloponnesos, hittades den unika &quot;mekanismen&quot;...\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/140408_Antikythera01-1024x706.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/140408_Antikythera01-300x207.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>\tKjell W ber&auml;ttar:<\/p>\n<p>&#8211; Fyndet gjordes av fridykande svampdykare &aring;r 1900 mellan den lilla &ouml;n Antikytheira (s om Kytherira, som ligger s om Peloponnesos)<br \/>\n\toch Kreta. B&aring;ten med last sj&ouml;nk ca 70 f Kr. <strong>J Y Costeau<\/strong> plockade upp mycket annat 1976. Tack vare att det mesta legat nere i sanden var fynden ganska oskadade.<\/p>\n<p>\t&#8211; L&auml;nge hade man ingen aning om vad den handbollsstora klumpen var f&ouml;r n&aring;got, men professorn vid Yale, <strong>Derek de Solla Price<\/strong>, anade<br \/>\n\t&aring;ldern (ca 130 f Kr) och viss anv&auml;ndning. Det var dock f&ouml;rst med <strong>Michael Wrights<\/strong> skiktr&ouml;ntgen kring 2008, som den komplicerade mekanismen kunde b&ouml;rja analyseras.<br \/>\n\t&#8211; Grekerna v&auml;grade att flytta mekanismen, s&aring; hela den stora datortomografen fick flyttas till museet i Aten.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/140408_Antikythera032.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-49912\" height=\"342\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/140408_Antikythera032-1024x780.jpg\" title=\".. som visar sig d\u00f6lja djupa astrnomiska insikter.\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/140408_Antikythera032-1024x780.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/140408_Antikythera032-300x228.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>\tMan fann att den med sina tv&aring; &#39;displayer&#39; kunde visa:<br \/>\n\t<strong>\u2714 de fem k&auml;nda <\/strong>planeternas l&auml;gen<br \/>\n\t<strong>\u2714 solens g&aring;ng<\/strong> genom zodiaken<br \/>\n\t<strong>\u2714 m&aring;nens g&aring;ng<\/strong> med olika faser<br \/>\n\t<strong>\u2714 olympiadens<\/strong> fyra&aring;rscykel<br \/>\n\t<strong>\u2714 Saroscykelns<\/strong> 223 m&aring;nader f&ouml;r solf&ouml;rm&ouml;rkelser<br \/>\n\t<strong>\u2714 Metoncykelns <\/strong>235 m&aring;nader f&ouml;r m&aring;nfasernas periodicitet<\/p>\n<p>\t&#8211; S&aring;dan finmekanik b&ouml;rjade annars inte dyka upp f&ouml;rr&auml;n p&aring; 1300-talet!<\/p>\n<p>\t&#8211; F&ouml;redragsh&aring;llaren gjorde en kort utvikning f&ouml;r att f&ouml;rklara inneb&ouml;rden av Saros- och Metoncyklerna, men l&auml;mnade i &ouml;vrigt instrumentets<br \/>\n\tmekanik d&auml;rh&auml;n.<\/p>\n<p>\tF&ouml;r en detaljerad filmgenomg&aring;ng h&auml;nvisade Ingvar till:<br \/>\n\t<a href=\"https:\/\/webmail.telia.com\/cp\/ps\/Mail\/ExternalURLProxy?d=pne.telia.com&amp;u=u48702769&amp;url=https:\/\/archive.org\/details\/2000YearOldComputer&amp;urlHash=-2.6129123162842782E-225\" target=\"_BLANK\">https:\/\/archive.org\/details\/2000YearOldComputer<\/a><\/p>\n<p>\t&#8211; Det finns nu en m&auml;ngd fungerande rekonstruktioner av mekanismen, avrundar Kjell sin exklusiva rapport f&ouml;r W-bloggen.<\/p>\n<h2>Hur smart &auml;r Fuglesang?<\/h2>\n<p>V&aring;r ex-astronaut, KTH-professorn <strong>Christer Fuglesang<\/strong>, som numera &auml;ven har en adress p&aring; Limhamn (Travellers Club, d&auml;r han syns och h&ouml;rs titt som t&auml;tt). g&auml;star TV-programmet <em>Smartare &auml;n en 5:e-klassare?<\/em> l&ouml;rdag 12 april kl 20.00 (SVT 1). Tipsar astropedagogen <strong>Peter Hemborg.<\/strong><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/smartarechrister_992.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-49955\" height=\"168\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/smartarechrister_992-300x168.jpg\" title=\"Astronaut och professor - men \u00e4r han smart? Bildk\u00e4lla: SVT\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/smartarechrister_992-300x168.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/smartarechrister_992.jpg 650w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Programmet finns sedan att tanka ner &auml;ven p&aring; SVT Play.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/smartare_logga120.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-49958\" height=\"92\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/smartare_logga120.png\" title=\"\" width=\"134\" \/><\/a><\/p>\n<h3><strong>PS.<br \/>\n\t<\/strong><\/h3>\n<p>Noteras b&ouml;r ocks&aring; att Christer Fuglesang f&ouml;rekommer i nyhetsfl&ouml;det som en passionerad v&auml;n av f&ouml;rslaget att ISS, den internationella rymdstationen, ska premieras med Nobels fredspris. 15 nationer samverkar bakom ISS, inte minst Ryssland och USA.<\/p>\n<p>ISS &auml;r&nbsp; precis som EU &#8211; fredsprojekt.<\/p>\n<h2>Juvelerarens dr&ouml;m: En kosmisk diamantring<\/h2>\n<p class=\"text_intro pr_first\">Dagens ESO-news handlar om den planetariska nebulosan PN A66 33 (<strong>George Abells<\/strong> PN-katalognr), som ESO:s Very Large Telescope i Chile f&aring;ngat p&aring; en f&auml;ngslande bild:<br \/>\n\tDen vackra bl&aring; bubblan bildades n&auml;r en &aring;ldrad stj&auml;rna &ouml;msade sina yttersta lager, och ligger av en tillf&auml;llighet i samma siktlinje som en stj&auml;rna i f&ouml;rgrunden. Den n&auml;stan cirkul&auml;ra formen g&ouml;r att den p&aring;minner om en f&ouml;rlovningsring prydd med en gnistrande diamant &ndash; en riktig kosmisk p&auml;rla.<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/eso1412a.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-49925\" height=\"451\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/eso1412a-1020x1024.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: ESO\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/eso1412a-1020x1024.jpg 1020w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/eso1412a-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/eso1412a-298x300.jpg 298w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/eso1412a.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>* Denna planetariska nebulosa<\/strong> ligger ungef&auml;r 2500 ljus&aring;r fr&aring;n jorden. Det &auml;r mycket ovanligt att s&aring;dana objekt &auml;r alldeles runda. Oftast rubbas symmetrin och den planetariska nebulosan f&aring;r ist&auml;llet en oregelbunden form.<\/p>\n<p dir=\"ltr\"><strong>* Den anm&auml;rkningsv&auml;rt<\/strong> ljusstarka stj&auml;rnan som visar sig l&auml;ngs nebulosans kant skapar den vackra illusionen av en gnistrande diamantring i den h&auml;r VLT-bilden. Det &auml;r en ren tillf&auml;llighet att den ligger d&auml;r. Stj&auml;rnan, som heter HD 83535, &auml;r n&auml;mligen bel&auml;gen framf&ouml;r nebulosan, ungef&auml;r halvv&auml;gs mellan jorden och Abell 33, p&aring; precis r&auml;tt st&auml;lle f&ouml;r att f&aring; till den sk&ouml;na bilden.<\/p>\n<p><strong>* Det som finns kvar<\/strong> av Abell 33:s ursprungsstj&auml;rna &auml;r p&aring; v&auml;g att bli en vit dv&auml;rg.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1412\/\">Hela pressrelisen finns att ta del av h&auml;r.<\/a><\/p>\n<h2>Vad &auml;r ett mirakel?<\/h2>\n<p>N&auml;r vi grillade tilltr&auml;dande &auml;rkebiskopen i Svenska kyrkan, <strong>Antje Jackel&eacute;n<\/strong>, i H&ouml;&ouml;r (enligt hennes man &quot;ett intressant f&ouml;rh&ouml;r&quot;), diskuterades ocks&aring; fenomenet mirakel. Trodde hon p&aring; det &ouml;vernaturliga? Oundvikligt uppkom fr&aring;gan om inte ocks&aring; en vakuumfluktuation, som uppst&aring;r ur intet och som skapar ett gigantiskt universum,kunde klassas som just ett &#8211; mirakel?<\/p>\n<p><strong>Mats Larsson<\/strong> tipsar oss om en enligt honom lika rolig som intressant UR-f&ouml;rel&auml;sning av <strong>Lawrence M Krauss <\/strong>p&aring; temat &quot;Ett universum ur ingenting&quot;, <a href=\"http:\/\/www.ur.se\/Produkter\/175811-UR-Samtiden-Ett-universum-ur-ingenting-Lawrence-Krauss-om-universums-uppkomst\">som finns att spana in p&aring; h&auml;r<\/a>. Mycket n&ouml;je i miraklernas v&auml;rld!<\/p>\n<p>F&ouml;rel&auml;sningen p&aring; &ouml;ver en timma kan l&auml;mpligen kombineras med&nbsp; Krauss bok i &auml;mnet:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/13873239-origpic-e90d25.jpg_0_0_100_100_160_239_70.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-49920\" height=\"239\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/13873239-origpic-e90d25.jpg_0_0_100_100_160_239_70.jpg\" title=\"\" width=\"160\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Frida Palm&eacute;rs grav<\/h2>\n<p>V&aring;r ASTB-medlem <strong>Frida Palm&eacute;r<\/strong>, Sveriges f&ouml;rsta kvinnliga fil dr i &auml;mnet astronomi (Lund, 1939), ligger sen 1966 begraven p&aring; Blentarps kyrkog&aring;rd. Nu kommer prop&aring;er om att graven h&aring;ller p&aring; att g&aring; itu och utg&ouml;r en fara f&ouml;r omgivningen, men ASTB:s egna lokalombud p&aring; orten &#8211;<strong> <\/strong>journalistseniorerna <strong>Gunilla Lindberg <\/strong>och <strong>Bo Bergman &#8211;<\/strong> har varit p&aring; plats och f&ouml;rst&aring;r inte vad rapporterna bygger p&aring;. Graven verkar helt s&auml;krad.<\/p>\n<p>Vi f&aring;r se vad som h&auml;nder fram&ouml;ver. Om n&aring;got &aring;r g&aring;r gravr&auml;tten ut.<\/p>\n<h2>Nova Cyg 2014 r&auml;ttar in sig i ledet<\/h2>\n<p>Allt pekar p&aring;, att Nova Cyg 2014 &auml;r en klassisk &quot;slow&quot; P Cygni-p&aring;minnande nova med karakteristiska inslag av Fe II i spektrumet. <a href=\"http:\/\/www.astronomerstelegram.org\/?read=6060\">Polska och bulgariska astronomer ha senaste tid haft &ouml;gat p&aring; sm&auml;llen<\/a>.<\/p>\n<h2>Ljus prick p&aring; Mars<\/h2>\n<p>Vad &auml;r det f&ouml;r en ljus prick som syns vid den m&ouml;rka horisonten n&aring;got till v&auml;nster sedd fr&aring;n en av&nbsp; NASA:s Curiosity-kameror? KLICKA UPP BILDEN s&aring; ser du den.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/PIA18077_modest.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-49929\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/PIA18077_modest-300x300.jpg\" title=\"PIA18077_modest\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/PIA18077_modest-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/PIA18077_modest-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/PIA18077_modest.jpg 1000w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>F&ouml;rklaringen? Det kan vara solen som speglar sig via en klippa men det kan ocks&aring; handlar om kosmisk str&aring;lning som tr&auml;ffat kameran i r&auml;t vinkel. <a href=\"http:\/\/photojournal.jpl.nasa.gov\/catalog\/PIA18077\">Rapport h&auml;r.<\/a><\/p>\n<p>Bilden s&auml;ndes &ouml;ver 4 april i &aring;r.<\/p>\n<h2>Det var roligare f&ouml;rr&#8230;<\/h2>\n<p>F&ouml;rr kunde tidningar p&aring;stod vad som helst, t ex n&auml;r det g&auml;llde Mars. Stackars <strong>W W Campbell<\/strong>, chef p&aring; Lick-obsevatoriet, drabbades av denna skr&ouml;na om den r&ouml;da planeten 1912 och dess t&auml;nkande gr&ouml;nsak med j&auml;tte&ouml;gat. Han var tvungen att skriva en dementi till tidningarna.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/marslife-thumb-615x744-115362.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-49932\" height=\"708\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/marslife-thumb-615x744-115362.jpg\" title=\"\" width=\"585\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/marslife-thumb-615x744-115362.jpg 585w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/marslife-thumb-615x744-115362-247x300.jpg 247w\" sizes=\"(max-width: 585px) 100vw, 585px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/mammoth_eye_of_mars_salt_lake_tribune_1912-10-13.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-49933\" height=\"190\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/mammoth_eye_of_mars_salt_lake_tribune_1912-10-13.jpg\" title=\"\" width=\"400\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/mammoth_eye_of_mars_salt_lake_tribune_1912-10-13.jpg 400w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/mammoth_eye_of_mars_salt_lake_tribune_1912-10-13-300x142.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 400px) 100vw, 400px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Redan p&aring; 1800-talet utsattes <strong>John Herschel<\/strong> f&ouml;r ett liknande p&aring;hopp n&auml;r han p&aring;stods ha sett varelser och liv p&aring; m&aring;nen. Herschel svarade aldrig p&aring; artiklarna.<\/p>\n<p>Sant &auml;r d&auml;remot, att Mars, som syns b&auml;ttre och b&auml;ttre p&aring; kv&auml;llarna, precis passerat &aring;rets opposition.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Antikythera-mekanismen synades i Lund V&aring;r gamle ASTB-aktivist Kjell Werner plus 30 andra, d&auml;ribland v&aring;ra ASTB-medlemmar Dainis Dravins och Klas Hylt&eacute;n-Cavallius, bevistade ett trevligt f&ouml;redrag 8 april i Lund om Antikythera-mekanismen. Ingvar Pehrson hade sammanst&auml;llt bilder ur en katalog fr&aring;n utst&auml;llningen i Aten 2012-2013, vilken han bes&ouml;kt. F&ouml;redraget, som tog ca tre kvart, tog upp bakgrunden&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/04\/10\/nr-39-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 39 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/49909"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=49909"}],"version-history":[{"count":38,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/49909\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":49982,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/49909\/revisions\/49982"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=49909"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=49909"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=49909"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}