{"id":49961,"date":"2014-04-13T11:39:19","date_gmt":"2014-04-13T10:39:19","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=49961"},"modified":"2014-04-13T22:30:13","modified_gmt":"2014-04-13T21:30:13","slug":"nr-40-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/04\/13\/nr-40-2014\/","title":{"rendered":"Nr 40 2014"},"content":{"rendered":"<h3><u>Bengt Rosengren p&aring; gener&ouml;st givarhum&ouml;r:<br \/>\n\t<\/u><\/h3>\n<h2>TBO f&aring;r eget &quot;hemmaplanetarium&quot;?<\/h2>\n<p>ASTB-kompisen<strong> Bengt Rosengren <\/strong>tipsar om hanterbara hemmaplanetarier, en uppfinning av <strong>Paul Bourke<\/strong>, professor vid&nbsp; Western University i Australien.<\/p>\n<div>&#8211; Jag har k&auml;nt till honom l&auml;nge, och sj&auml;lv byggt ett par planetarier av hans modell och&nbsp; sparat det st&ouml;rsta som &auml;r ca 2 meter i diameter. F&ouml;rvarar det demonterat i min verkstad, noterar Bengt.<\/div>\n<div>Och jag vet precis vad Bengt t&auml;nker p&aring;:<\/div>\n<div>Att han vill sk&auml;nka sitt planetarium till oss ute p&aring; TBO!<br \/>\n\tBengt har dessutom byggt om det med b&auml;ttre material och b&auml;ttre str&aring;lg&aring;ng sen en grupp inom tidigare ASTB-styrelse en g&aring;ng bes&ouml;kte honom. Uppgraderat och finjusterat!<\/div>\n<div>&#8211; Man skall betrakta det h&auml;r lite grann som ett utvecklingsprojekt, f&ouml;r man kan f&ouml;rb&auml;ttra str&aring;lg&aring;ngen ytterligare, s&auml;rskilt om man har en videoprojektor med vidvinkligt objektiv, g&auml;rna ett fisk&ouml;ga.<\/div>\n<div>\n<div><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/IMG_2868-840x630.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-50020\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/IMG_2868-840x630-225x300.jpg\" title=\"Planetariet i  mysig hemmilj\u00f6. Foto: Bengt Rosengren\" width=\"225\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/IMG_2868-840x630-225x300.jpg 225w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/IMG_2868-840x630.jpg 630w\" sizes=\"(max-width: 225px) 100vw, 225px\" \/><\/a><\/div>\n<\/div>\n<div>&#8211; Det finns ocks&aring; program f&ouml;r koordinattransformationer s&aring; att en plan bild kan projiceras r&auml;tt p&aring; den sf&auml;riska ytan. Jag kan f&ouml;rs&auml;kra att det &auml;r r&auml;tt fascinerande att sitta framf&ouml;r sk&auml;rmen och f&ouml;rs&ouml;ka f&ouml;lja med i sv&auml;ngarna.<\/div>\n<div>&#8211; Man k&auml;nner sig lite som en pilot p&aring; ett rymdskepp. En barngrupp hade nog tyckt att det &auml;r h&auml;ftigt.<\/div>\n<div>\n<div>\n<div>\n<div><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/IMG_2870-840x630.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-50022\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/IMG_2870-840x630-225x300.jpg\" title=\"\u00d6nskedr\u00f6m f\u00f6r en astropedagog? Foto: Bengt Rosengren\" width=\"225\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/IMG_2870-840x630-225x300.jpg 225w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/IMG_2870-840x630.jpg 630w\" sizes=\"(max-width: 225px) 100vw, 225px\" \/><\/a><\/div>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n<div>&nbsp;<\/div>\n<div>Som ett inslag i den allt mera strategiskt viktiga&nbsp; astropedagogiska arsenalen ute i Oxie&nbsp; &auml;r ju detta outstanding. Eller hur,<strong>&nbsp; Peter Hemborg<\/strong>?<\/div>\n<div>D&aring; och d&aring; har vi ju &quot;dr&ouml;mt&quot; om ett planetarium och h&auml;r &auml;r l&ouml;sningen.&nbsp; Problemet &#8211; om det &auml;r ett problem &#8211; &auml;r var n&aring;nstans i lokalerna det ska placeras. I gamla salen? I den nya &quot;Lindesalen&quot; (jag menar f&ouml;rst&aring;s den stora salen)?<\/div>\n<div>F&aring;r se vad det nya ASTB-styret tycker och t&auml;nker.<\/div>\n<div>Bengt rekommenderar s&auml;rskilt denna sajt hos Paul Bourke:<\/div>\n<div>\n<div><a href=\"https:\/\/webmail.telia.com\/cp\/ps\/Mail\/ExternalURLProxy?d=pne.telia.com&amp;u=u48702769&amp;url=http:\/\/paulbourke.net\/exhibition\/domeinstall\/&amp;urlHash=-1.5714575719450068E-254\" target=\"_BLANK\">http:\/\/paulbourke.net\/exhibition\/domeinstall\/<\/a><\/div>\n<div>Planetarier har en l&aring;ng och sp&auml;nnande historia, och vi har ju inom ASTB d&aring; och d&aring; l&aring;tit oss informeras om historiken. Senast p&aring; ett ASTB-m&ouml;te i fjor av v&aring;r lundaprofessor <strong>Dainis Dravins.<\/strong><\/div>\n<h2 style=\"text-align: center;\"><strong>*&nbsp; *&nbsp; *<br \/>\n\t\t<\/strong><\/h2>\n<div><strong>&spades;&nbsp; I tidernas begynnelse,<\/strong> det vill s&auml;ga inte f&ouml;r s&aring; l&auml;nge sedan, funderades det &auml;ven inom ASTB p&aring; ett rej&auml;lt planetariebygge i Malm&ouml;.<\/div>\n<div><strong>&spades;&nbsp; Det var Per-&Aring;ke Bj&ouml;rklund,<\/strong> v&aring;r tidigare ordf&ouml;rande, som hade en id&eacute; om att vattentornet i Pildammsparken skulle kunna byggas om till ett planetarium. D&aring;varande kommunala regim tog till sig projektet och la det i en byr&aring;l&aring;da.<\/div>\n<div><strong>&spades;&nbsp; Det var kanske tur<\/strong> det, f&ouml;r sen dess har tornet p&aring; somrarna f&ouml;rvandlats till ett f&ouml;rn&auml;mligt galleri f&ouml;r konst, och de utst&auml;llda konstfulla bilderna och den lika konstfulla keramiken tycks trivas i innanm&auml;tet av tegel.<\/div>\n<div><strong>&spades; Dessutom har vi nu<\/strong> ett interaktivt v&auml;ggplanetarium p&aring; Malm&ouml; museum, plus ett planetarium i Lund, Vattenhallen, som verkligen fungerar efter v&aring;ra astronomiska &ouml;nskem&aring;l, och dessutom ett planetarium i K&ouml;penhamn, det senare som g&aring;tt den kommersiella v&auml;gen. Det &auml;r ingenting att s&auml;ga om det, men det vore kul n&aring;n g&aring;ng om k&ouml;penhamnarna &auml;ven fick plats med lite gammaldags astronomi. Men det &auml;r f&ouml;rmodligen som expertisen s&auml;ger:<\/div>\n<div><strong>&spades; N&ouml;rdarna &aring;terkommer <\/strong>g&auml;rna till planetarierna, men den stora publiken &#8211; har den en g&aring;ng varit p&aring; ett planetarium s&aring; r&auml;cker det.<\/div>\n<div>&nbsp;<\/div>\n<div>\n<div>\n<div>\n<div><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/IMG_2865-840x630-1.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"630\" height=\"840\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-50015\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/IMG_2865-840x630-1.jpg\" style=\"width: 496px; height: 660px;\" title=\"Bengts planetarium. Foto: Bengt Rosengren\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/IMG_2865-840x630-1.jpg 630w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/IMG_2865-840x630-1-225x300.jpg 225w\" sizes=\"(max-width: 630px) 100vw, 630px\" \/><\/a><\/div>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<div>\n<h2>&Ouml;ppet hus p&aring; TBO<\/h2>\n<p>23 april med start kl 19 &auml;r det premi&auml;r f&ouml;r f&ouml;rsta Klubbtr&auml;ffen p&aring; TBO.<\/p>\n<p>Det &auml;r helt enkelt &quot;&ouml;ppet hus&quot; p&aring; obsis, f&ouml;r snack, reflektion, botaniserande i biblioteket, ja, vad de n&auml;rvarande &ouml;verhuvud taget vill. Inga spikade programpunkter, med andra ord.&nbsp;<\/p>\n<p>Fram&ouml;ver &auml;ger dessa klubbkv&auml;llar rum onsdagar i udda veckor.<\/p>\n<p>F&ouml;r detta trevliga initiativ svarar v&aring;r alerta marknadsf&ouml;ringsgrupp, ledd av nyvalde vice ordf&ouml;randen <strong>Jorge de Sousa Pires<\/strong>.<\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n<h2>Radioastronomins &quot;ABC&quot;-historia<\/h2>\n<p>F&ouml;r oss som kan danska, s&aring; &auml;r det <a href=\"http:\/\/videnskab.dk\/miljo-naturvidenskab\/store-opdagelser-radiobolger-fra-rummet\">ett n&ouml;je att l&auml;sa den danska sajtrn ForskerZonen p&aring; <em>Videnskab.dk<\/em>,<\/a> i vilken radioastronomins historia f&ouml;rklaras i korta men faktasp&auml;ckade ordalag.<\/p>\n<p>Tack till Onsala-radioastronomen <strong>Kirsten Kraiberg Knudsen<\/strong> som tipsat via <strong>Robert Cumming<\/strong>.<\/p>\n<p>Viktiga genombrott att notera:<\/p>\n<p><strong>* Idoga f&ouml;rs&ouml;k<\/strong> att tidigt (= slutet av 1800-talet) hitta radiostr&aring;lning fr&aring;n solen misslyckades. Dessa &quot;no find&quot;-f&ouml;rs&ouml;k borde astrohistorikerna gr&auml;va mer i.<\/p>\n<p><strong>* B&ouml;rjan av 1930-talet.<\/strong> <strong>Karl Jansky <\/strong>p&aring; Bell-labbet identifierar radiov&aring;gor fr&aring;n Vintergatans centrum.<\/p>\n<p>* <strong>Grote Reber <\/strong>identifierade p&aring; 30- och 40-talen tack vare sina hemmabyggen flera radiok&auml;llor i Vintergatan liksom svag str&aring;lning fr&aring;n solen.<\/p>\n<p><strong>* Tack vare andra<\/strong> v&auml;rldskriget med dess tekniska innovationer (radar) kunde efter kriget astronomer med surplus-material b&ouml;rja utforska v&aring;rt radiouniversum p&aring; allvar.<\/p>\n<p><strong>* Och sen har det<\/strong> rullat p&aring; med det ena genombrottet efter det andra, t ex pulsar-uppt&auml;ckten p&aring; 60-talet, kullkastandet av steady state-teorin (<strong>Martin Ryle <\/strong>i Cambridge), de svarta h&aring;len m m.<\/p>\n<p>Artikeln p&aring; Videnskab.dk har f&ouml;rfattats av prof <strong>Helge Kragh, <\/strong>astronom vid universitet i &Aring;rhus.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/JanskyatAntenna.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"550\" height=\"418\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-49972\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/JanskyatAntenna.jpg\" style=\"width: 495px; height: 376px;\" title=\"Karl Jansky med sina antenner, uppsatta azimut. Hjulen h\u00e4rr\u00f6rde fr\u00e5n en skrotad T Ford. Bildk\u00e4lla: National Radio Astronomy Observatory, USA\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/JanskyatAntenna.jpg 550w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/JanskyatAntenna-300x227.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 550px) 100vw, 550px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Exom&aring;ne nr 1&#8230;<\/h2>\n<p>Den f&ouml;rsta exom&aring;nen kan ha uppt&auml;ckts!<a href=\"http:\/\/iopscience.iop.org\/0004-637X\/785\/2\/155\/\"> Rapport h&auml;r.<\/a><\/p>\n<p>Tekniken som anv&auml;nts: mikrolinsning!<\/p>\n<h2>Lavaf&auml;lt p&aring; Mars<\/h2>\n<p>Ett p&auml;rlband av kratrar och tydliga tecken p&aring;&nbsp; lavafl&ouml;den&nbsp; fr&aring;n Marsvulkanen Ascraeus Mons, kommer i dagen i denna bild fr&aring;n NASA:s Odyssey-sond och dess THEMIS-system (Thermal Emission Imaging System).<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/PIA18192_modest.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-50000\" height=\"936\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/PIA18192_modest-492x1024.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: NASA\/JPL-Caltech\/ASU\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/PIA18192_modest-492x1024.jpg 492w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/PIA18192_modest-144x300.jpg 144w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/PIA18192_modest.jpg 693w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>ALMA-astronomerna grep in<\/h2>\n<p>&Auml;mnet djur &amp; natur, det senare d&aring; inkluderat astronomiska observatorier, fascinerar oss. Som <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/images\/potw\/\">detta bildbevis nyligen fr&aring;n ESO:s &quot;picture of the week&quot;<\/a> i Chile:<\/p>\n<p>H&ouml;gt upp p&aring; Chajnantorplat&aring;n i de chilenska Anderna ligger Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array (ALMA), ett observatorium som omges av stora torra vidder. I det karga omr&aring;det finns, m&auml;rkligt nog, ocks&aring; ett antal olika vilda djur, som d&aring; och d&aring; dyker upp n&auml;ra observatoriet.<\/p>\n<p>\tDen senaste gulliga bes&ouml;karen vid ALMA &auml;r det h&auml;r vikunjakidet som hittades av ALMA-personal den 16 februari 2014. Kidet var bara n&aring;gra veckor gammalt och alldeles utmattat efter att ha jagats av r&auml;var tills den inte l&auml;ngre kunde hitta sin hjord.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/potw1409a.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"122\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-49984\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/potw1409a-300x122.jpg\" style=\"width: 531px; height: 218px;\" title=\"Bildk\u00e4lla: ESO\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/potw1409a-300x122.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/potw1409a.jpg 733w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>\tEfter n&aring;gra misslyckade f&ouml;rs&ouml;k att l&auml;mna tillbaka kidet till sin hjord &ouml;verf&ouml;rde personalen det till ett r&auml;ddningscenter f&ouml;r vilda djur vid Universitetet i Antofagasta, d&auml;r det nu behandlas s&aring; att det till sist ska kunna sl&auml;ppas ut p&aring; Andernas h&ouml;gplat&aring; om cirka ett &aring;r.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Bengt Rosengren p&aring; gener&ouml;st givarhum&ouml;r: TBO f&aring;r eget &quot;hemmaplanetarium&quot;? ASTB-kompisen Bengt Rosengren tipsar om hanterbara hemmaplanetarier, en uppfinning av Paul Bourke, professor vid&nbsp; Western University i Australien. &#8211; Jag har k&auml;nt till honom l&auml;nge, och sj&auml;lv byggt ett par planetarier av hans modell och&nbsp; sparat det st&ouml;rsta som &auml;r ca 2 meter i diameter. F&ouml;rvarar&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/04\/13\/nr-40-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 40 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/49961"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=49961"}],"version-history":[{"count":53,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/49961\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":50033,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/49961\/revisions\/50033"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=49961"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=49961"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=49961"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}