{"id":5015,"date":"2010-07-14T08:40:42","date_gmt":"2010-07-14T07:40:42","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=5015"},"modified":"2010-07-14T08:48:23","modified_gmt":"2010-07-14T07:48:23","slug":"nr-105-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/07\/14\/nr-105-2010\/","title":{"rendered":"Nr 105 2010"},"content":{"rendered":"

Ansiktena p\u00e5 Mars<\/h2>\n

Mars \u00e4r en fantastisk planet. Det finns ingen himlakropp som satt m\u00e4nniskors fantasi s\u00e5 mycket i r\u00f6relse som “den r\u00f6da planeten”. Var det inte kanaler s\u00e5 var det – ansikten! Och d\u00e5 d\u00f6k omedelbart fr\u00e5gan upp vid en tr\u00e4ff h\u00e4rom kv\u00e4llen: Hur \u00e4r det med dessa Mars ber\u00f6mda ansiktsgrimaser?<\/p>\n

Tv\u00e5 saker \u00e4r viktiga att s\u00e4ga, och jag tror aldrig de har st\u00e5tt p\u00e5 pr\u00e4nt:<\/p>\n

1. Vi ska vara glada<\/strong><\/span> \u00f6ver att Giovanni Schiaparelli aldrig s\u00e5g “The face of Mars”.<\/p>\n

2. Vi ska vara minst lika glada<\/strong><\/span> \u00f6ver att Percival Lovell heller inte s\u00e5g dessa Mars-figurer.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Foto: Viking 1\/NASA<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6r: Om det hade skett, hade de f\u00f6rsinkat\u00a0 den seri\u00f6sa utforskningen av Mars med minst 100 \u00e5r! Det \u00e4r min fasta \u00f6vertygelse. Citera det g\u00e4rna.<\/p>\n

Den klassiska bilden 1976 togs av Viking 1 och visar\u00a0 den h\u00f6gst normala formationen\u00a0 Cydonia p\u00e5 v\u00e5r grannplanet, men genom h\u00f6jdskillnader, en och annan f\u00f6rdjupning, skuggeffekter och annat fick pl\u00f6tsligt Mars-h\u00f6jderna liv\u00a0 och en amerikansk f\u00f6rfattare var ju inte dummare \u00e4n att han\u00a0 fattade pennan f\u00f6r att skriva en totalt m\u00e4rklig\u00a0 bok om gamla Mars-civilisationer etc etc.<\/p>\n

Redan d\u00e5, 1976, visste vi b\u00e4ttre – och i dag vet vi \u00e4nnu b\u00e4ttre. H\u00e4r \u00e4r en n\u00e5gra \u00e4r gammal bild av Cydonia tagen i vinkel:<\/p>\n

\"\"<\/a>
Foto: Mars Express\/ESA<\/figcaption><\/figure>\n

\n

\n

Ett sinistert och allvarligt – naturligtvis manligt – budskap fr\u00e5n gamla Mars-civilisationer? Njae, n\u00e5n kul Marsian var det ju inte som syntes, men det ordnade ju upp sig – andra Mars-sonder tog andra bilder av ansiktet – kolla t ex ESA:s 3D-animation –<\/a> och\u00a0 s\u00e5 fick Mars-ansiktet pl\u00f6tsligt en\u00a0 dag en betydligt gladlyntare konkurrent i Marskratern Galle. Den s\u00e5g och ser ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

\"\"<\/a>
Foto:Mars Express\/ESA<\/figcaption><\/figure>\n

\n

Fr\u00e5n sidan blev resultatet detta:<\/p>\n

\"\"<\/a>
Foto:Mars Express\/ESA<\/figcaption><\/figure>\n

\n

Allts\u00e5: Vad vi r\u00f6r oss med \u00e4r helt vanliga Mars-geologiska\u00a0 skapelser, men beroende p\u00e5 vilka vinklar jordens Mars-sonder fotograferar, desto m\u00e4rkligare skuggresultat kan det bli. Och sen jobbar v\u00e5ra hj\u00e4rnhalvor p\u00e5!<\/p>\n

Testa dig sj\u00e4lv och din trov\u00e4rdighet genom denna\u00a0 bild. \u00c4r Mars-hj\u00e4rtat “sant” eller \u00e4r det en fake? Svar i n\u00e4sta blogg!<\/p>\n

\"\"<\/a>
Foto: ?<\/figcaption><\/figure>\n

\n

R\u00e4tt svar<\/h2>\n

Citatet “Mera ljus!” – Mehr Licht! – i f\u00f6rra bloggen anses vara\u00a0 J W Goethes sista ord p\u00e5 d\u00f6dsb\u00e4dden.<\/p>\n

Poeten Goethe hade mer att g\u00f6ra med astronomi och \u00f6vrigt naturvetenskap \u00e4n vad vi kanske tror och \u00e4mnet \u00e4r v\u00e4l utrett, bl a av astronomihistorikern\u00a0 Aeka Ishihara<\/a>. Till sina m\u00e5nga titlar kunde Goethe dessutom l\u00e4gga “Oberaufseher der Sternwarte zu\u00a0 Jena”.<\/p>\n

Stj\u00e4rnkollisioner – h\u00e4nder de?<\/h2>\n

\"\"<\/a>En teori i svang f\u00f6r en drygt hundra sedan var att novor berodde p\u00e5 stj\u00e4rnor som kolliderar. Teorin har \u00f6vergetts, men vi skriver g\u00e4rna och mycket om asteroidkrockar och galaxkollisioner – men direkta stj\u00e4rnsm\u00e4llar i den inregalaktiska trafiken m\u00e5ste ju OCKS\u00c5\u00a0 intr\u00e4ffa n\u00e5n g\u00e5ng n\u00e5nstans. 100 miljarder stj\u00e4rnor i 100 miljarder galaxer… det blir m\u00e5nga “pocent”.<\/p>\n

Har stj\u00e4rnkollisioner\u00a0 \u00f6verhuvud taget observerats?<\/p>\n

Det finns en del daterad info p\u00e5 n\u00e4tet om neutronstj\u00e4rnor som krockar och skapar svarta h\u00e5l och en supernova 2006 \u00e4r en misst\u00e4nkt kandidat, men mycket \u00e4r teori, lite observerbara fakta. Am I right or am I right?<\/p>\n

\u00c4nnu mer vietnamesisk stj\u00e4rn-folklore<\/h2>\n

\"\"<\/a>Lite kompletterande info om den vietnamesiska folkloren om stj\u00e4rnor och planeter. Viktigt begrepp \u00e4r fengshui<\/strong><\/span> (jag stavade fel i f\u00f6rrf\u00f6rra bloggen). Ordet till Lilly Hoang:<\/p>\n

– <\/strong><\/em>Vietnam har f\u00f6r l\u00e4nge l\u00e4nge sedan tillh\u00f6rt Kina och d\u00e4rf\u00f6r har vi tagit med oss bl.a. buddhismen som religion och d\u00e4rmed –\u00a0 \u00e4ven den kinesiska astrologin. Kanske har du n\u00e5n g\u00e5ng h\u00f6rt om det asiatiska ny\u00e5ret som firas n\u00e5n g\u00e5ng mellan januari och februari varje \u00e5r?\u00a0 I st\u00e4llet f\u00f6r att g\u00e5 efter solen och stj\u00e4rnorna g\u00e5r vi efter m\u00e5nen, och d\u00e4rf\u00f6r har vi en annan kalender.<\/p>\n

– V\u00e5rt horoskop baseras p\u00e5 vilket \u00e5r man \u00e4r f\u00f6dd i, d\u00e4r finns det 12 olika djur. Jag f\u00f6ddes under “hundens \u00e5r”, alla som f\u00f6ds under det \u00e5ret har n\u00e5n egenskap som en hund b\u00e4r p\u00e5-\u00a0 t.ex. lojalitet.<\/div>\n
– N\u00e4r jag och min f\u00e4stman skulle hitta ett datum f\u00f6r br\u00f6llopet fick f\u00f6r\u00e4ldrarna kolla v\u00e5r zodiak f\u00f6r\u00a0 att d\u00e4refter hitta ett datum som \u00e4r bra f\u00f6r oss b\u00e5da.<\/div>\n
Jag tycker fortfarande det \u00e4r intressant med\u00a0 v\u00e5r multikulturella invandring, som g\u00f6r att m\u00e5nga har med sig den tidigare kulturens astrologi i bakhuvudet samtidigt som de och\u00a0 vi “Ur-svenskar” lever i ett upplyst och modernt Sverige.<\/div>\n
Vill du veta mer, tipsar Lilly om dessa sajter:<\/div>\n
http:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Kinesisk_astrologi<\/a>
\nhttp:\/\/www.kinas.se\/helger\/nyar\/<\/a>
\nhttp:\/\/www.euroasiasoftware.com\/chinazodiaksw.htm<\/a><\/strong><\/em><\/div>\n
\n

http:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Fengshui<\/a>
\nhttp:\/\/fengshui.ifokus.se\/<\/a>
\nhttp:\/\/www.nordic-fengshui.com\/fengshui.html<\/a><\/strong><\/em><\/p>\n

<\/strong><\/em><\/p>\n<\/div>\n

\u00c5skmolnen p\u00e5 Jupiter!<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Rej\u00e4la \u00e5skmoln... Foto: NASA\/IRTF\/Zac Pujic)<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 norra halvan av jorden har vi inget emot just nu korta, sm\u00e5n\u00e4tta och svalkande,\u00a0 intensiva men sen uppeh\u00e5llande \u00e5skmoln. Hur ser de ut p\u00e5 Jupiter, grannj\u00e4tten? H\u00e4rom \u00e5ret noterades \u00e5skmolnen ovan, och med tanke p\u00e5 storleken\u00a0 (ett antal ggr jordklotets) och intensiteten drar jag\u00a0 mig \u00f6dmjukt tillbaka som jordbo.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ansiktena p\u00e5 Mars Mars \u00e4r en fantastisk planet. Det finns ingen himlakropp som satt m\u00e4nniskors fantasi s\u00e5 mycket i r\u00f6relse som “den r\u00f6da planeten”. Var det inte kanaler s\u00e5 var det – ansikten! Och d\u00e5 d\u00f6k omedelbart fr\u00e5gan upp vid en tr\u00e4ff h\u00e4rom kv\u00e4llen: Hur \u00e4r det med dessa Mars ber\u00f6mda ansiktsgrimaser? Tv\u00e5 saker \u00e4r… L\u00e4s mer »Nr 105 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5015"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5015"}],"version-history":[{"count":30,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5015\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5067,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5015\/revisions\/5067"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5015"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5015"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5015"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}