{"id":50163,"date":"2014-04-24T11:48:03","date_gmt":"2014-04-24T10:48:03","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=50163"},"modified":"2014-04-24T13:09:59","modified_gmt":"2014-04-24T12:09:59","slug":"nr-43-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/04\/24\/nr-43-2014\/","title":{"rendered":"Nr 43 2014"},"content":{"rendered":"<h3><u>Lyft f&ouml;r svensk &quot;flygplansastronomi&quot;:<\/u><\/h3>\n<h2>Supernova-Sofia bordar SOFIA<\/h2>\n<p>En och annan g&aring;ng har flygplan spelat en roll f&ouml;r v&aring;r inhemska astronomi, framf&ouml;r allt under de totala solf&ouml;rm&ouml;rkelserna 1945 och 1954. Nu &quot;lyfter&quot; vi p&aring; allvar, f&ouml;r s&aring; h&auml;r lyder rubriken p&aring; ett <a href=\"http:\/\/www.chalmers.se\/sv\/forskning\/chalmersforskning\/Sidor\/Sofia-ska-titta-pa-supernovarester-hos-Nasa.aspx\">pressmess fr&aring;n Chalmers:<\/a><\/p>\n<h3>&quot;Sofia ska titta p&aring; supernovarester hos Nasa&quot;<\/h3>\n<div class=\"ms-rtestate-field ingress\">\n<p>Jag k&ouml;r pressmesset in extenso.<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\"><span style=\"font-size: 16px;\">* * *<br \/>\n\t\t<\/span><\/p>\n<p><strong>&quot;Sofia Wallstr&ouml;m<\/strong> &auml;r doktorand inom astronomi. Hon anv&auml;nder stora teleskop f&ouml;r att studera stoft (som damm- eller sotpartiklar) och molekyler i supernovarester &ndash; det som blir kvar n&auml;r en stj&auml;rna har exploderat. I slutet av april har hon f&aring;tt observationstid med Nasas flygplansteleskop Sofia f&ouml;r att titta p&aring; en supernovarest som heter Cassiopea A.<\/p>\n<\/div>\n<p>En supernova &auml;r d&ouml;dsexplosionen av en stor stj&auml;rna som v&auml;ger mer &auml;n &aring;tta g&aring;nger s&aring; mycket som solen, eller cirka 10<sup>31 <\/sup>kilo (det vill s&auml;ga 10 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 kilo). N&auml;r stj&auml;rnan exploderar kastar den av sig det mesta av dessa 10<sup>31<\/sup> kilo av materia, som formar ett stort expanderande skal. Detta &auml;r en supernovarest. <\/p>\n<p>\t&ndash; Jag vill veta hur en supernova p&aring;verkar sin omgivning, och vad den tillf&ouml;r sin galax. I en supernova formas tunga &auml;mnen, molekyler, stoft, med mera, men om allt detta lyckas spridas ut i galaxen beror p&aring; hur supernovaresten beter sig. Supernovans enorma explosionsenergi skapar chockv&aring;gor, som senare kan f&ouml;r&auml;ndra eller f&ouml;rst&ouml;ra stoft och molekyler som finns i supernovaresten.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/sofia_wallstrom_690x330px.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-50201\" height=\"143\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/sofia_wallstrom_690x330px-300x143.jpg\" title=\"Doktorand med... h\u00f6gtflygande planer! Fotyo: Robert Cumming\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/sofia_wallstrom_690x330px-300x143.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/sofia_wallstrom_690x330px.jpg 690w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>\tMed Sofiateleskopet ska hon titta p&aring; n&aring;gra olika atomlinjer som ber&auml;ttar om f&ouml;rh&aring;llanden i gasen &ndash; som till exempel t&auml;thet och temperatur &ndash; som &auml;r framf&ouml;r och bakom en chockv&aring;g som r&ouml;r sig igenom supernovaresten. <\/p>\n<p>\t&ndash; Genom att studera chockv&aring;gens p&aring;verkan kan vi ta reda p&aring; hur mycket av supernovans material som kommer att spridas vidare ut i galaxen. <\/p>\n<p>\tF&ouml;lj med p&aring; Sofias resa till Nasa h&auml;r i <em>Forskning p&aring;g&aring;r<\/em>.&quot;<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\"><span style=\"font-size: 16px;\">* * *<br \/>\n\t<\/span><\/p>\n<p>S&aring; l&aring;ngt pressmesset.<\/p>\n<p>Det tysk-amerikanska SOFIA-projektet (Stratospheric Observatory for Infrared Astronomy) har vi d&aring; och d&aring; haft anledning att syna h&auml;r p&aring; W-bloggen, och intresset blir ju inte mindre nu.<\/p>\n<p>Lycka till Sofia ombord p&aring; SOFIA!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/ed10-0080-06_466.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-50204\" height=\"248\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/ed10-0080-06_466.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: NASA\" width=\"466\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/ed10-0080-06_466.jpg 466w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/ed10-0080-06_466-300x159.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 466px) 100vw, 466px\" \/><\/a><\/p>\n<p>\tDet &auml;r ingen hemlighet att NASA har problem att finansiera sin del av SOFIA och jakten p&aring; nya sponsorer och intressenter &auml;r intensiv. Risken att Boeing-k&auml;rran med det exklusiva infrar&ouml;d-k&auml;nsliga teleskopet ombord ska stallas 2015 har tidigare funnits. Hur det &auml;r i dagsl&auml;get vet jag inte, men USA har den budgetbeviljande kongress landet f&ouml;rtj&auml;nar&#8230; tyv&auml;rr!<\/p>\n<p>Senast har SOFIA bl a studerat supernovan i M82 och ISON-kometen.<\/p>\n<h2>Daily Mail dummar sig<\/h2>\n<p>Efter en snedvinklad och elak kr&ouml;nika i <em>Daily Mail<\/em> har <a href=\"http:\/\/www.ras.org.uk\/news-and-press\/news-archive\/254-news-2014\/2424-ras-statement-on-hiranya-peiris-and-maggie-aderin-pocock\">Royal Astronomical Society, RAS,&nbsp; tvingats g&aring; ut&nbsp;<\/a> och f&ouml;rsvara tv&aring; av Storbritanniens ledande kvinnliga astronomer, kosmologen <strong>Hiranya Peiris <\/strong>och <em>Sky at Night<\/em>-presentat&ouml;ren <strong>Maggie Aderin-Pocock<\/strong>. B&auml;gge med akademiska meriter.<\/p>\n<p>Enligt Londonblaskan fick de kommentera de uppsendev&auml;ckande gravitationsv&aring;gs-nyheterna och framtr&auml;da i ett av BBC:s nyhetsprogram enkom av politiskt korrekta sk&auml;l, av etniska sk&auml;l och genussk&auml;l. Samtidigt p&aring;stod Daily Mail att det &auml;r bara vita amerikanska m&auml;n som sysslar med BICEP-2. Fel p&aring; alla punkter!<\/p>\n<p>RAS framh&aring;ller i sitt uttalande de b&auml;gge astronomernas betydande forskarroll inom kosmologi och popul&auml;rvetenskap.<\/p>\n<h2>Ett grodyngel i kosmos<\/h2>\n<p>P&aring; 4700 ljus&aring;rs avst&aring;nd fr&aring;n oss ligger i Cygnus\/Svanen denna &quot;grodyngelsnebulosa&quot;, ber&auml;ttas p&aring; <a href=\"http:\/\/NASA\/JPL-Caltech\/ESA, the Hubble Heritage Team (STScI\/AURA) and IPHAS\">HST\/ESA\/NASA-sajten.<br \/>\n\t<\/a><\/p>\n<p>Stj&auml;rnor &auml;r p&aring; v&auml;g att skapas och deras UV-str&aring;lning skapar en kometlik svans i sl&auml;pt&aring;get.<\/p>\n<p>Nere t v syns nebulosan &quot;The Wriggler ( &quot;&quot;Masken&quot;).<\/p>\n<p>KLICKA upp bilden!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/PIA18168_modest1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-50212\" height=\"193\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/PIA18168_modest1-300x193.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: NASA\/JPL-Caltech\/ESA, the Hubble Heritage Team (STScI\/AURA) and IPHAS\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/PIA18168_modest1-300x193.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/PIA18168_modest1.jpg 719w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Astronomianknytningar till KZ-l&auml;gret Theresienstadt<\/h2>\n<p>I samband med <a href=\"http:\/\/jewmus.dk\/hjem\/\">det judiska museets i K&ouml;penhamn utst&auml;llning p&aring; temat &quot;Hjem&quot;<\/a>, som visar f&ouml;rem&aring;l fr&aring;n &ouml;verlevande och &aring;terv&auml;ndande fr&aring;n det tyska KZ-l&auml;gret Theresienstadt i d&aring;varande Tjeckoslovakien, sl&aring;r det mig att med detta fasansfulla &quot;PR-l&auml;ger&quot; f&ouml;r Hitler-Tyskland &auml;ven &auml;r f&ouml;renat n&aring;gra astronomiska anknytningar.<\/p>\n<div class=\"right\">\n<div class=\"right\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/PeterGinzStamp1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"alignleft size-full wp-image-50171\" height=\"291\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/PeterGinzStamp1.jpg\" title=\"\" width=\"200\" \/><\/a><\/div>\n<div class=\"right\"><strong>\u261b Tv&aring; kopplingar:<br \/>\n\t\t<\/strong><\/div>\n<p>\t<strong>\u261b Hustrun Alice och dottern Hilde&nbsp; till Friedrich Simon Archenhold<\/strong>, som skapade det popul&auml;rvetenskapliga observatoriet i Treptow-parken i Berlin (finns fortfarande kvar med refraktorkanonen p&aring; taket), dog h&auml;r. Hustrun var judinna. Archenhold sj&auml;lv hade g&aring;tt ur tiden 1939. S&ouml;nerna G&uuml;nter och Horst lyckades emigrera till England.<\/div>\n<div class=\"right\"><strong>\u261b Till Theresienstadt f&ouml;rdes den unge judiske pojken Peter Ginz<\/strong>, som f&aring;tt en asteroid uppkallad efter sig &#8211; asteroiden 50413.<\/div>\n<div class=\"right\">Peter Ginz l&auml;mnade efter sig flera teckningar, bl a en som visade jordklotet fr&aring;n m&aring;nens kraterlandskap (t v) &#8211; med meridianen sedd fr&aring;n m&aring;nen l&ouml;pande rakt &ouml;ver Theresienstadt.<\/div>\n<div class=\"right\"><strong>\u261b En kopia av denna<\/strong> bild tog den israeliske ISS-astronauten<strong> Ilon Ramon<\/strong> med sig, astronauten som var en av de som omkom under Columbia-katastrofen samma dag som Peter skulle ha fyllt 75, om han levt. &Aring;ret var 2003.<\/div>\n<p><strong>\u261b Bilden har &auml;ven<\/strong> blivit ett tjeckiskt frim&auml;rke.<\/p>\n<p><strong>\u261b Peter f&ouml;rdes till utrotningsl&auml;gret Auschwitz,<\/strong> d&auml;r han m&ouml;rdades bland miljoner andra judar.<\/p>\n<h3><u>Spekulation 1:<br \/>\n\t<\/u><\/h3>\n<h2>Aboriginerna s&aring;g Betelgeuses ljusstyrka variera?<\/h2>\n<p class=\"first\"><span class=\"slug\">V&aring;r korresponderande W-bloggsmedarbetare i Stockholm, <strong>Anders Nyholm,<\/strong> riktar v&aring;ra blickar mot <a href=\"http:\/\/cds.cern.ch\/record\/1692550\">en sp&auml;nnande astronomihistorisk teori<\/a>:<\/span><\/p>\n<p class=\"first\"><span class=\"slug\">Att aboriginerna, den australiska urbefolkningen, hade bra koll p&aring; Orion och Betelgeuses ljusstyrkef&ouml;r&auml;ndring.<br \/>\n\t<\/span><\/p>\n<p class=\"first\"><span class=\"slug\">J&auml;garfolket i de centrala delarna av Australien var st&auml;ndigt i fokus f&ouml;r antropologen <strong>Daisy Bates<\/strong> t&auml;nkande, Bates som intresserade sig f&ouml;r aboriginerna och deras uppfattning om stj&auml;rnhimlen. &Auml;ven de s&aring;g Orion som en j&auml;gare efter de kvinnliga sk&ouml;nheterna i Plejaderna och deras v&auml;ktarsystrar i Hyaderna. Orion hotar v&auml;ktarsystrarna med sin klubba (= Betelgeuse), men n&auml;r Hyaderna s&auml;tter ner foten s&aring; f&ouml;rlorar Betelegeuse ocks&aring; sin lyster.<\/span><\/p>\n<p class=\"first\"><span class=\"slug\">Ungef&auml;r s&aring; vill jag l&auml;sa myten, vilket skulle tyda p&aring; att urbefolkningen hade grepp om att Betelgeuses ljusstyrka varierade (perioden runt 400 dagar.)<\/span><\/p>\n<p class=\"first\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/Orion_panelNov.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-50185\" height=\"290\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/Orion_panelNov.jpg\" title=\"Orion h\u00e4r och d\u00e4r. Bildk\u00e4lla: Stellarium\" width=\"500\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/Orion_panelNov.jpg 500w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/Orion_panelNov-300x174.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 500px) 100vw, 500px\" \/><\/a><\/p>\n<p class=\"first\">F&ouml;rst 1836 anser ju vi att <strong>John Herschel<\/strong> &#8211; under sin vistelse i Sydafrika &#8211; bevisade att Betelgeuse verkligen var en variabel stj&auml;rna.<\/p>\n<h3><u>Spekulation 2:<br \/>\n\t<\/u><\/h3>\n<h2>Magnetst&ouml;rningar fr&aring;n Ales stenar?<\/h2>\n<p class=\"first\">I nyaste utg&aring;van av <em>Piraten Posten <\/em>erinrar <strong>Leif H Hj&auml;rre <\/strong>om alla teorier om Ales stenar. &Auml;ven en viss <strong>Bob G Lind<\/strong> f&ouml;rekommer i &ouml;versikten, en artikel vars mest &#8211; f&ouml;r mig &#8211; sv&aring;rsm&auml;lta rader handlar om de p&aring;st&aring;dda magnetst&ouml;rningarna som utg&aring;r fr&aring;n skeppss&auml;ttningen och som gjort att n&aring;gra fartyg r&auml;nt rakt in i K&aring;sebergas backafall.<\/p>\n<h2>Blekingarna bjuder in<\/h2>\n<p>V&aring;ra v&auml;nner i Karlskrona flaggar via sin KAF-ordf&ouml;rande <strong>Bernth Svensson<\/strong> f&ouml;r en astrokonferens 2-3 maj 2014 i Karlskrona sk&auml;rg&aring;rd p&aring; &ouml;arna Sturk&ouml; och Tjurk&ouml;.<\/p>\n<div><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/Frontsida_6171_14.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-50188\" height=\"280\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/Frontsida_6171_14.jpg\" title=\"\" width=\"400\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/Frontsida_6171_14.jpg 400w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/Frontsida_6171_14-300x210.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 400px) 100vw, 400px\" \/><\/a><\/div>\n<div>Bland f&ouml;rel&auml;sarna <strong>Robert Cumming<\/strong> och <strong>Hans Bengtsson.<\/strong><\/div>\n<p><a href=\"http:\/\/www.astronomi-kaf.se\/pages\/6171_Uttorp_2014.html\">Mer info h&auml;r.<\/a><\/p>\n<h2>Allt b&ouml;r ifr&aring;gas&auml;ttas!<\/h2>\n<p class=\"first\">Ett klokt fynd p&aring; internet av <strong>Lars Olefeldt:<\/strong><\/p>\n<p class=\"first\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/Quotes-300x195.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-50192\" height=\"195\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/Quotes-300x195.jpg\" title=\"\" width=\"300\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Lyft f&ouml;r svensk &quot;flygplansastronomi&quot;: Supernova-Sofia bordar SOFIA En och annan g&aring;ng har flygplan spelat en roll f&ouml;r v&aring;r inhemska astronomi, framf&ouml;r allt under de totala solf&ouml;rm&ouml;rkelserna 1945 och 1954. Nu &quot;lyfter&quot; vi p&aring; allvar, f&ouml;r s&aring; h&auml;r lyder rubriken p&aring; ett pressmess fr&aring;n Chalmers: &quot;Sofia ska titta p&aring; supernovarester hos Nasa&quot; Jag k&ouml;r pressmesset in&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/04\/24\/nr-43-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 43 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50163"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=50163"}],"version-history":[{"count":47,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50163\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":50219,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50163\/revisions\/50219"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=50163"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=50163"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=50163"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}