{"id":50224,"date":"2014-04-27T22:43:22","date_gmt":"2014-04-27T21:43:22","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=50224"},"modified":"2014-04-27T22:43:22","modified_gmt":"2014-04-27T21:43:22","slug":"nr-44-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/04\/27\/nr-44-2014\/","title":{"rendered":"Nr 44 2014"},"content":{"rendered":"<h2>Gaia finjusteras<\/h2>\n<p>Gaia-sondens instrumentering forts&auml;tter att finslipas inf&ouml;r sina kommande gigantiska astrometriska uppdrag. &quot;Senaste nytt&quot; vet jag inte om det &auml;r, men <a href=\"http:\/\/blogs.esa.int\/gaia\/\">p&aring; projektets olika sajter och bloggar <\/a>framg&aring;r att teknikerna f&ouml;r tillf&auml;llet finjusterar t ex sondens rotation genom &quot;mikroNewton-utbl&aring;s&quot; f&ouml;r att kompensera f&ouml;r solstr&aring;lningstrycket, kollar att antennerna &auml;r r&auml;tt inst&auml;llda och att atomklockan ombord (rubidium) fungerar som den ska. Ombord finns ocks&aring; 106 CCD-detektorer som styrs via sju datorer. Allt fintrimmas. Nyligen justerades ocks&aring; en av de sekund&auml;ra speglarna HELA 3 mikrometer.<\/p>\n<p><strong>\u2740 Problem saknas dock inte<\/strong>. Bl a &auml;r Gaia-sonden betydligt ljussvagare sedd fr&aring;n jorden &auml;n v&auml;ntat (21<sup>m<\/sup> i st&auml;llet f&ouml;r 18<sup>m<\/sup>), vilket &aring;tg&auml;rdats genom att st&ouml;rre jordbaserade teleskop och antenner tagits i bruk, och &auml;ven irriterande ispartiklar p&aring; optiken har&nbsp; liksom ov&auml;ntat &quot;str&ouml;ljus&quot; hittat in i systemet, vilket kan p&aring;verka m&auml;tningarna av Vintergatans ljussvagaste objekt.<\/p>\n<p><strong>\u2740 Under senvinter och v&aring;r<\/strong> har ramlat in en del pedagogiska bilder fr&aring;n ESA. Som denna som visar hur ljussvagare allt Gaia blir n&auml;r sondens solpaneler v&auml;nds bort fr&aring;n jorden:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/Gaia-brightness.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-50230\" height=\"351\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/Gaia-brightness.gif\" title=\"Bildk\u00e4lla. ESA\/GAIA\" width=\"438\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/Gaia-brightness.gif 438w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/Gaia-brightness-300x240.gif 300w\" sizes=\"(max-width: 438px) 100vw, 438px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u2740 Bilden kommer fr&aring;n&nbsp; <\/strong>2,24-meters teleskopet p&aring; Mauna Kea,&nbsp; Hawaii, och demonstrerar hur Gaia v&auml;nder i en 45-gradig vinkel 27 februari.<\/p>\n<p><strong>\u2740 I realtid tog <\/strong>bildsvepet en halvtimma.<\/p>\n<p><strong>\u2740 P&aring; den unika bilden <\/strong>kan vi ocks&aring; se en liten svag ljuspunkt i toppen av bilden r&ouml;ra sig &aring;t h&ouml;ger &#8211; asteroiden 2002 RS34!<\/p>\n<p><strong>\u2740 Tester med The Gaia Sky Mapper <\/strong>har gett oss dessa j&auml;mf&ouml;rande bilder fr&aring;n Vintergatsplanet: t h ser vi utv&auml;rderingen, r&ouml;tt markerar stj&auml;rna G&lt;13<sup>m<\/sup>, gult markerar 13&lt;G&lt;16, det cyanbl&aring;gr&ouml;na 16&lt;G&lt;20<sup>m <\/sup><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/20140403ab-1.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-50228\" height=\"167\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/20140403ab-1-1024x381.png\" title=\"Bildk\u00e4lla: ESA\/GAIA\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/20140403ab-1-1024x381.png 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/20140403ab-1-300x111.png 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/20140403ab-1.png 1512w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u2740 17 januari kom stj&auml;rnan Sadalemlik<\/strong>, Alpha Aquarii, i blickf&aring;nget och Gaia-teamen fick denna saturerade bild att njuta &aring;t.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/FirstStarShinesForGaia_625.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-50226\" height=\"299\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/FirstStarShinesForGaia_625-300x299.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: ESA, Airbus DS\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/FirstStarShinesForGaia_625-300x299.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/FirstStarShinesForGaia_625-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/FirstStarShinesForGaia_625.jpg 625w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u2740 Stj&auml;rnan bed&ouml;ms enligt <\/strong>Hipparchus-satelliten ha parallaxv&auml;rdet 6.23 &plusmn; 0.19 mas, vilket motsvarar ett avst&aring;nd av 161 &plusmn; 5 pc. Gaia kommer att f&ouml;rb&auml;ttra m&auml;tningarna 30-falt!<\/p>\n<p>&nbsp;<strong>\u2740 &Auml;ven klassiska nebulosor<\/strong> har kommit i fokus, mest av en slump. H&auml;r &auml;r det Cat&acute;s eye\/Katt&ouml;gon-nebulosan som fick allt mera sk&auml;rpt utseende mellan tv&aring; tagningar i januari 2014:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/cats-eye_2.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-50256\" height=\"110\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/cats-eye_2-300x110.png\" title=\"Testbilder p\u00e5 Cats eye-nebulosan s\u00e5g ut s\u00e5 h\u00e4r i januari. Bildk\u00e4lla: ESA\/GAIA\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/cats-eye_2-300x110.png 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/cats-eye_2.png 942w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Filmpris till Hepp &amp; Hepp<\/h2>\n<p>Det &auml;r alltid roligt n&auml;r det g&aring;r bra f&ouml;r v&aring;ra medlemmar. <strong>Nicola Balhuizen Hepp<\/strong> &#8211; ASTB-medlemmen <strong>Rolf Hepps&nbsp; <\/strong>koreograferande dotter, verksam i Amsterdam &#8211; fick idag&nbsp; s&ouml;ndag 27.4 det s&aring; kallade publikpriset vid &quot;60-sekunds-dansfilms-festivalen&quot; i K&ouml;penhamn. Rolf var p&aring; plats och tog emot hedersutm&auml;rkelsen. Stort jubel!<\/p>\n<p>T&auml;vlingen gick ut p&aring; att p&aring; en minut skapa&nbsp; ett filmiskt dansverk. Runt 100 bidrag kom in fr&aring;n hela v&auml;rlden, tio gick till&nbsp; finalen och Nicolas kortkortfilm med titeln <em>echo<\/em> (med Rolf i rollen som en gammal dansare,&nbsp; <strong>Stijn van der Plas<\/strong> som pojken) fick allts&aring; publikpriset. Fint som snus, tycker vi, och grattar Rolf och Nicola.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/images2.jpeg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-50253\" height=\"84\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/images2.jpeg\" title=\"Bild p\u00e5 Rolf ur kortkortfilmen.\" width=\"150\" \/><\/a><\/p>\n<p>Filmen p&aring; drygt 60 sekunder <a href=\"http:\/\/www.youtube.com\/watch?v=wvi7fEPfdPI\">finns h&auml;r p&aring; Youtube.<\/a><\/p>\n<p>Rolf Hepp kan dessa dagar &auml;ven ses i en roll i <strong>Richard Strauss<\/strong>-operan <em>Rosenkavaljeren<\/em> p&aring; Malm&ouml; Opera.<\/p>\n<h2>En annorlunda astronaut-selfie&#8230;<\/h2>\n<p>&#8230; fr&aring;n ISS&nbsp; <a href=\"https:\/\/twitter.com\/AstroRM\/status\/459049770049236992\">har uppf&aring;ngats av <strong>Lars Olefeldt <\/strong>h&auml;r.<\/a><\/p>\n<h2>&Auml;nnu en 3 D-bild<\/h2>\n<p>Om du inte redan f&ouml;rlagt dina 3 D-glas&ouml;gon sen vi f&ouml;r en tid sen inspekterade Mars-ytan, s&aring; kommer h&auml;r ett nytt tillf&auml;lle att g&aring; i clinch med en planet, denna g&aring;ng <a href=\"http:\/\/photojournal.jpl.nasa.gov\/catalog\/PIA18216\">en m&auml;rklig krater p&aring; Merkurius.<\/a><\/p>\n<p>Centralberget &auml;r &ouml;ver en kilometer h&ouml;gt och t&auml;cker en procentuellt ovanligt stor roll av kraterns innand&ouml;me. S&aring;nt &auml;r vi inte vana vid &#8211; och vad betyder det i geologiska termer?<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/PIA18216_modest.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"577\" height=\"576\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-50266\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/PIA18216_modest.jpg\" style=\"width: 502px; height: 501px;\" title=\"Bildk\u00e4lla: NASA\/Johns Hopkins University Applied Physics Laboratory\/Carnegie Institution of Washington\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/PIA18216_modest.jpg 577w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/PIA18216_modest-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/PIA18216_modest-300x299.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 577px) 100vw, 577px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Dessutom funderar Merkurius-astronomerna &ouml;ver kraterns r&ouml;da f&auml;rg.<\/p>\n<h2>Tr&auml;ffande akronym<\/h2>\n<p>Ohio State University-astronomernas s&ouml;kprogram<u> All Sky Automated Survey for SuperNovae<\/u> kan bara f&ouml;rkortas ASAS-SN&nbsp; och f&ouml;rvandlas till den p&aring; engelska tr&auml;ffande akronymen &quot;Assassin&quot; (&quot;M&ouml;rdare&quot;).<\/p>\n<p>Ohio-astronomerna har bl a tillg&aring;ng till fyra 14-centimeters (!) teleskop p&aring; Hawaii och i Chile. Systemen kallas Brutus respektive Cassius.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.astronomy.ohio-state.edu\/~assassin\/index.shtml\">Info h&auml;r.<br \/>\n\t<\/a><\/p>\n<h2>Komet ISON:s d&ouml;dsattest<\/h2>\n<p>Kometforskarna vet nu, att ISON-kometen upph&ouml;rde att existera som &quot;aktiv komet&quot; 3,5 timmar innan sitt perihelium p&aring; ett avst&aring;nd av 5,2 solradier.<\/p>\n<p>D&ouml;dsattesten i sin helhet finns h&auml;r<span style=\"font-weight: bold;\">:<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: bold;\"><a href=\"http:\/\/Disintegration of Comet C\/2012 S1 (ISON) Shortly Before Perihelion: Evidence from Independent Data Sets Authors: Zdenek Sekanina, Rainer Kracht (Submitted on 23 Apr 2014)      Abstract: As an Oort Cloud object with a record small perihelion distance of 2.7 Rsun and discovered more than a year before its encounter with the Sun, comet C\/2012 S1 is a subject of considerable scientific interest. Its activity along the orbit's inbound leg evolved through a series of cycles. Two remarkable events preserved in SOHO's and\/or STEREO's near-perihelion images of its tail were an early massive production of gravel at heliocentric distances of up to ~100 AU(!), evidently by the annealing of amorphous water ice on and near the nucleus' surface; and, about a week before perihelion, a rapid series of powerful explosions, from the comet's interior, of water with dust at extremely high rates, causing precipitous fragmentation of the nucleus, shattering it into a vast number of sublimating boulders, and ending up, a few days later, with a major, sudden drop in gas emission. The disintegration of the comet was completed by about 3.5 hours before perihelion, at a heliocentric distance of 5.2 Rsun, when C\/2012 S1 ceased to exist as an active comet. The orbital motion in this period of time was subjected to progressively increasing outgassing-driven perturbations. A comprehensive orbital analysis results in successfully fitting the comet's observed motion from 2011 to ~7 hours before perihelion. \">&quot;<\/a><\/span><a href=\"http:\/\/Disintegration of Comet C\/2012 S1 (ISON) Shortly Before Perihelion: Evidence from Independent Data Sets Authors: Zdenek Sekanina, Rainer Kracht (Submitted on 23 Apr 2014)      Abstract: As an Oort Cloud object with a record small perihelion distance of 2.7 Rsun and discovered more than a year before its encounter with the Sun, comet C\/2012 S1 is a subject of considerable scientific interest. Its activity along the orbit's inbound leg evolved through a series of cycles. Two remarkable events preserved in SOHO's and\/or STEREO's near-perihelion images of its tail were an early massive production of gravel at heliocentric distances of up to ~100 AU(!), evidently by the annealing of amorphous water ice on and near the nucleus' surface; and, about a week before perihelion, a rapid series of powerful explosions, from the comet's interior, of water with dust at extremely high rates, causing precipitous fragmentation of the nucleus, shattering it into a vast number of sublimating boulders, and ending up, a few days later, with a major, sudden drop in gas emission. The disintegration of the comet was completed by about 3.5 hours before perihelion, at a heliocentric distance of 5.2 Rsun, when C\/2012 S1 ceased to exist as an active comet. The orbital motion in this period of time was subjected to progressively increasing outgassing-driven perturbations. A comprehensive orbital analysis results in successfully fitting the comet's observed motion from 2011 to ~7 hours before perihelion. \">Disintegration of Comet C\/2012 S1 (ISON) Shortly Before Perihelion: Evidence from Independent Data Sets&quot;.<\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/rip-1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-thumbnail wp-image-50268\" height=\"150\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/rip-1-150x150.jpg\" title=\"\" width=\"150\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Fint bes&ouml;k p&aring; gamla obsis<\/h2>\n<p>Sedan l&auml;nge &auml;r University of Michigan-observatoriet i Sydafrika stallat, men byggnaden &auml;r kvar och nu har h&auml;r dessutom skapats <a href=\"http:\/\/www.lsa.umich.edu\/astro\/news\/ci.formerumobservatorybecomesfirstdigitalplanetariuminsubsaharanafricamon10feb2014_ci.detail\">s&ouml;dra Afrikas f&ouml;rsta digitala planetarium<\/a> &#8211; det f&ouml;rsta i sitt slag inuti en nationalpark.<\/p>\n<p>Observatoriet\/planetariet g&auml;stas titt som t&auml;tt av mycket h&ouml;gtst&aring;ende varelser.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/LHO2008.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-50272\" height=\"408\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/LHO2008.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: Sajten M\/Michigan Astronomy\" width=\"544\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/LHO2008.jpg 544w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/04\/LHO2008-300x225.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 544px) 100vw, 544px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Gaia finjusteras Gaia-sondens instrumentering forts&auml;tter att finslipas inf&ouml;r sina kommande gigantiska astrometriska uppdrag. &quot;Senaste nytt&quot; vet jag inte om det &auml;r, men p&aring; projektets olika sajter och bloggar framg&aring;r att teknikerna f&ouml;r tillf&auml;llet finjusterar t ex sondens rotation genom &quot;mikroNewton-utbl&aring;s&quot; f&ouml;r att kompensera f&ouml;r solstr&aring;lningstrycket, kollar att antennerna &auml;r r&auml;tt inst&auml;llda och att atomklockan ombord&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/04\/27\/nr-44-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 44 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50224"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=50224"}],"version-history":[{"count":40,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50224\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":50278,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50224\/revisions\/50278"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=50224"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=50224"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=50224"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}