{"id":50319,"date":"2014-05-03T17:02:42","date_gmt":"2014-05-03T16:02:42","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=50319"},"modified":"2014-05-13T14:54:32","modified_gmt":"2014-05-13T13:54:32","slug":"nr-46-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/05\/03\/nr-46-2014\/","title":{"rendered":"Nr 46 2014"},"content":{"rendered":"<h3><u>Rapport fr&aring;n HST-verkstaden:<\/u><\/h3>\n<h2>Gravitationslinser avsl&ouml;jar supernovor<\/h2>\n<p>Detta &auml;r riktigt sp&auml;nnande och dramatiskt: Att v&aring;ra jordbundna astronomer lyckats identifiera enormt avl&auml;gsna bin&auml;ra (vit dv&auml;rg) Typ Ia-supernovor tack vare&nbsp; de gravitationslinser som massiva galaxhopar skapar i &quot;Albert Einsteins rymdtidskosmos&quot; &#8211; jag kallar det s&aring; &#8211; och som avsl&ouml;jar skeendena BAKOM galaxhoparna. T ex dessa enorma supernovaexplosioner.<\/p>\n<p><strong>\u2735 Detta &auml;r ju forskning,<\/strong> det f&ouml;rst&aring;r v&auml;l alla, i den absoluta framkanten, inte helt l&auml;ttf&ouml;rst&aring;elig f&ouml;r oss lekm&auml;n, och det handlar mycket om att begripa sig p&aring; gravitationslinsernas anatomi, t ex hur mycket dessa linser genom sin massa och andra parametrar f&ouml;rst&auml;rker de bakomliggande supernovornas egentliga&nbsp; ljusstyrkor. Det &auml;r mycket teori men faktiskt ocks&aring; mycket &#8211; VERKSTAD! Bevisat av att ESA\/NASA:s <a href=\"http:\/\/www.spacetelescope.org\/news\/heic1409\/\">Hubble Space Telescope har gett forskarna helt unika bilder och infomationer<\/a>, och nedan f&ouml;ljer en trio belysande bilder.<\/p>\n<p><strong>\u2735 Tv&aring; forskarg&auml;ng<\/strong> knutna till&nbsp; <a href=\"http:\/\/supernova.lbl.gov\/\">Supernova Cosmology Project<\/a> respektive <a href=\"http:\/\/www.stsci.edu\/%7Epostman\/CLASH\/Home.html\">Cluster Lensing And Supernova survey with Hubble (CLASH)<\/a> har lyckats gr&auml;va fram tre SN-sm&auml;llar (kalladeTiberius, Didius och Caracalla<span>) som &quot;linsats&quot; &#8211; ett nytt verb??? &#8211; av&nbsp; galaxhoparna&nbsp;<\/span> Abell 383, RXJ1532.9+3021 samt MACS J1720.2+3536.<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">&nbsp;* * *<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/heic1409a.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-50331\" height=\"337\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/heic1409a-1024x768.jpg\" title=\"\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/heic1409a-1024x768.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/heic1409a-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/heic1409a.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/heic1409b.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-50332\" height=\"315\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/heic1409b-1024x719.jpg\" title=\"\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/heic1409b-1024x719.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/heic1409b-300x210.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/heic1409b.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u2735 Dessa bilder p&aring; galaxhopen<\/strong> kallad MACSJ1720+35 &auml;r tagen i visuellt och n&auml;ra infrar&ouml;tt ljus och visar supernovan &quot;Caracalla&quot; &#8211; bilden visar hur SN-objektet s&aring;g ut f&ouml;r 7,7 miljarder &aring;r sedan.<\/p>\n<p><strong>\u2735 F&ouml;r uppt&auml;ckten <\/strong>svarar bl a Nobelpristagaren<strong> Saul Perlmutter.<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u2735 Bildk&auml;lla:<a href=\"http:\/\/www.nasa.gov\/\"> NASA<\/a>, <a href=\"http:\/\/www.spacetelescope.org\/\">ESA<\/a>, S. Perlmutter <\/strong>(UC Berkeley, LBNL), <strong>A. Koekemoer <\/strong>(STScI),<strong> M. Postman<\/strong> (STScI), A. Riess (STScI\/JHU), <strong>J. Nordin <\/strong>(LBNL, UC Berkeley),<strong> D. Rubin<\/strong> (Florida State), och <strong>C. McCully<\/strong> (Rutgers University)<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">* * *<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/heic1409c.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-50333\" height=\"325\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/heic1409c-1024x740.jpg\" title=\"\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/heic1409c-1024x740.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/heic1409c-300x217.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/heic1409c.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u2735 Och h&auml;r ser <\/strong>vi SN-sm&auml;llen Tiberius f&ouml;r 8 miljarder &aring;r sen, synlig i dag tack vare den gravitationslins som skapas av galaxhopen Abell 383.<\/p>\n<p><strong>\u2735 Bildk&auml;lla h&auml;r:<a href=\"http:\/\/www.nasa.gov\/\"> NASA<\/a>, <a href=\"http:\/\/www.spacetelescope.org\/\">ESA<\/a><\/strong>, <strong>C. McCully <\/strong>(Rutgers University), <strong>A. Koekemoer <\/strong>(STScI), <strong>M. Postman<\/strong> (STScI),<strong> A. Riess<\/strong> (STScI\/JHU), <strong>S. Perlmutter<\/strong> (UC Berkeley, LBNL), <strong>J. Nordin<\/strong> (NBNL, UC Berkeley), och <strong>D. Rubin<\/strong> (Florida State)<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">* * *<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/heic1409d.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-50334\" height=\"325\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/heic1409d-1024x740.jpg\" title=\"\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/heic1409d-1024x740.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/heic1409d-300x217.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/heic1409d.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u2735 Sist ser vi hur galaxhopen <\/strong>RXJ1532.9+3021 lockat fram supernovan Didius,&nbsp; s&aring; som den s&aring;g ut f&ouml;r 7 miljarder &aring;r sen.<\/p>\n<p><strong>\u2735 Bildk&auml;lla:<a href=\"http:\/\/www.nasa.gov\/\"> NASA<\/a>, <a href=\"http:\/\/www.spacetelescope.org\/\">ESA<\/a>, C. McCully <\/strong>(Rutgers University), <strong>A. Koekemoer <\/strong>(STScI), M. Postman (STScI), <strong>A. Riess <\/strong>(STScI\/JHU), <strong>S. Perlmutter<\/strong> (UC Berkeley, LBNL), <strong>J. Nordin<\/strong> (NBNL, UC Berkeley), <span style=\"font-weight: bold;\">och <\/span><strong>D. Rubin<\/strong> (Florida State)<\/p>\n<div id=\"maincolumn\">\n<h2>G2-molnet och dess stj&auml;rna intakt<\/h2>\n<p>&Ouml;verlever G2? F&ouml;r kort tid sedan s&auml;krade astronomer med hj&auml;lp av W M Keck-j&auml;tten p&aring; Hawaii och dess laserstyrningssystem observationer av G2 och SgrA* &#8211; molnet G2 som snurrar allt farligt n&auml;rmare Vintergatans svarta h&aring;l SgrA* och som ett tag f&ouml;rmodades helt skulle trasas itu och kanske delvis slukas. F&ouml;rv&auml;ntningen att G2 under periheliumpassagen nyligen skulle ligga f&ouml;r n&auml;ra det svarta h&aring;let f&ouml;r att kunna observeras visade sig vara fel, objekten kunde faktiskt separeras.<\/p>\n<p>Resultat:<\/p>\n<p>G2 &auml;r fortfarande intakt vilket styrker en tidigare teori om att det finns en centalstj&auml;rna inb&auml;ddad i molnet.<\/p>\n<p>Keck-monstret forts&auml;tter f&ouml;lja dramat d&auml;r inne i Vintergatans centralaste del. Rapporten, som har&nbsp; Crafoord-vinnaren 2012 <strong>Andrea Ghez <\/strong>som f&ouml;rstanamn, <a href=\"http:\/\/www.astronomerstelegram.org\/?read=6110\">finns h&auml;r p&aring; Astronomers Telegram-sajt.<\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/6a00d8341bf7f753ef01a3fce924bd970b-800wi.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-50323\" height=\"187\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/6a00d8341bf7f753ef01a3fce924bd970b-800wi-300x187.jpg\" title=\"En numera klassisk ill av vad som h\u00e4nder. Bildk\u00e4lla: ESO\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/6a00d8341bf7f753ef01a3fce924bd970b-800wi-300x187.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/6a00d8341bf7f753ef01a3fce924bd970b-800wi.jpg 630w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Snart &auml;r alla identifierade!<\/h2>\n<p>Work in progress: Stort tack till <strong>Dainis Dravins,<\/strong> v&aring;r professor p&aring; Astronomicum i Lund, som med hj&auml;lp av <strong>Kristina Hallind <\/strong>och <strong>Arvid Gunnarsson<\/strong>&nbsp; hj&auml;lpt till att identifiera de allra flesta p&aring; bilden fr&aring;n ett m&ouml;te med LF3 (&quot;Lunds Fantasty-Fan-F&ouml;rening&quot;), LF3 som startades av <strong>Leif Andersson, <\/strong>Leif som i sin tur blev en ytterligt professionell astronom i USA.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Identifierade_680424_LF3_KW232.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-50344\" height=\"231\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Identifierade_680424_LF3_KW232-300x231.jpg\" title=\"Foto: Leif Andersson (?)\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Identifierade_680424_LF3_KW232-300x231.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Identifierade_680424_LF3_KW232.jpg 963w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Vi tror att bilden &#8211; KLICKA UPP P&Aring; DIN SK&Auml;RM! &#8211; togs av Leif Andersson hemma i <strong>Kjell Werners<\/strong> kyffe 1968.<\/p>\n<p>Om bilden kan l&auml;sas i en tidigare utg&aring;va av W-bloggen (nr 32 2014).<\/p>\n<p>N&auml;r s&auml;llskapet p&aring; bilden v&auml;l l&auml;mnat studerkammaren, blev de filosofer, f&ouml;rfattare, astronomer, professorer, svenskl&auml;rare, civilingenj&ouml;rer m m. Hederligt folk, med andra ord.<\/p>\n<h2>Brun dv&auml;rgnykomling i solens n&auml;rhet<\/h2>\n<p>Runt 7 ljus&aring;r fr&aring;n oss ligger den nyuppt&auml;ckta bruna dv&auml;rgen<u> WISE J085510.83&ndash;071442.5,<\/u> uppt&auml;ckt tack vare WISE och Spitzer Space Telescope.<\/p>\n<p>Objektet har den tredje k&auml;nda h&ouml;gsta egenr&ouml;relsen och den fj&auml;rde k&auml;nda st&ouml;rsta parallaxen i v&aring;r stj&auml;rnv&auml;rld (om det nu &auml;r en stj&auml;rna med en effektiv temp p&aring; 225-260 K?).<\/p>\n<p>Uppskattad massa: 3-10 Jupitermassor.<\/p>\n<p>Uppskattad &aring;lder: 1-10 miljarder &aring;r.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/PIA18002-Cold-BD-640.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-50350\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/PIA18002-Cold-BD-640.gif\" title=\"Bildk\u00e4llor; NASA\/WISE\/Spitzer\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/PIA18002-Cold-BD-640.gif 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/PIA18002-Cold-BD-640-150x150.gif 150w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/iopscience.iop.org\/2041-8205\/786\/2\/L18\/\">Rapporten &aring;terfinns h&auml;r&nbsp; <\/a>och den har f&ouml;rfattats av Penn State U-astronomen <strong>Kevin L Luhman<\/strong>.<\/p>\n<h2>Nu g&ouml;r jag slag i saken!<\/h2>\n<p>Jag vet inte vems t-shirt jag ska k&ouml;pa? <strong>Maria Mitchells<\/strong> eller en med&nbsp; <strong>Caroline Herschel<\/strong> p&aring;? Eller varf&ouml;r inte en t-shirt som hedrar <strong>Jocelyn Bell Burnell<\/strong>, pulsarernas egentliga uppt&auml;ckare p&aring; 60-talet och den som enligt m&aring;nga inklusive<strong> Fred Hoyle<\/strong> borde f&aring;tt dela Nobelpriset f&ouml;r prestationen?<\/p>\n<p>Endera f&aring;r det bli, detta beslut taget sedan jag suttit p&aring; mitt &ouml;lcaf&eacute; i dag och p&aring; distans lyssnat p&aring; <strong>Gudrun Schymans <\/strong>appell vid M&ouml;llev&aring;ngstorget i Malm&ouml;.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/il_570xN.524585428_7a8n.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-50363\" height=\"239\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/il_570xN.524585428_7a8n-300x239.jpg\" title=\"\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/il_570xN.524585428_7a8n-300x239.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/il_570xN.524585428_7a8n.jpg 563w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Rapport fr&aring;n HST-verkstaden: Gravitationslinser avsl&ouml;jar supernovor Detta &auml;r riktigt sp&auml;nnande och dramatiskt: Att v&aring;ra jordbundna astronomer lyckats identifiera enormt avl&auml;gsna bin&auml;ra (vit dv&auml;rg) Typ Ia-supernovor tack vare&nbsp; de gravitationslinser som massiva galaxhopar skapar i &quot;Albert Einsteins rymdtidskosmos&quot; &#8211; jag kallar det s&aring; &#8211; och som avsl&ouml;jar skeendena BAKOM galaxhoparna. T ex dessa enorma supernovaexplosioner. \u2735&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/05\/03\/nr-46-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 46 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50319"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=50319"}],"version-history":[{"count":34,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50319\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":50564,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50319\/revisions\/50564"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=50319"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=50319"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=50319"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}