{"id":50380,"date":"2014-05-06T21:17:38","date_gmt":"2014-05-06T20:17:38","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=50380"},"modified":"2014-05-08T03:29:20","modified_gmt":"2014-05-08T02:29:20","slug":"nr-47-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/05\/06\/nr-47-2014\/","title":{"rendered":"Nr 47 2014"},"content":{"rendered":"<h2>G&aring;tan Alphonsus &#8211; var det en g&aring;ta?<\/h2>\n<p>Jag satt och l&auml;ste om astronomlegenden<strong> Otto Struves<\/strong> och <strong>Velta Zebergs<\/strong> oerh&ouml;rt l&auml;sv&auml;rda bok <em>Astronomy of the 20th century<\/em> &#8211; boken kom redan 1962 &#8211; och hittade n&aring;gra rader om m&aring;nkratern Alphonsus med dess v&auml;lk&auml;nda m&ouml;rka fl&auml;ckar, en krater i vilken Griffith Observatory-astronomen <strong>Dinsmore Alter <\/strong>tyckte sig&nbsp; ha sett bevis p&aring; gasutsl&auml;pp i mitten av 50-talet. Efter en vulkan? Han dokumenterade med hj&auml;lp av ett av Mt Wilson-observatoriets teleskop m&aring;nkratern b&aring;de i violett och infrar&ouml;tt ljus &#8211; en del av m&aring;nkratern tycktes inh&ouml;ljd i n&aring;n sorts gasmoln i den violetta delen av spektrumet.<\/p>\n<p><strong>\u2714 Detta var 1956.<br \/>\n\t<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u2714 Alters ASP-rapport var <\/strong>dock f&ouml;rsedd med en rad fr&aring;getecken typ&quot;&#8230; leakage of gas from some of the small craters on the moon would&nbsp; explain the effect that has been observed. Such a leakage, however, would not be expected on the lunar surface and, therefore,&nbsp; its existence cannot be accepted as proved until all other possible explanations of the photographic effect have been examined.&quot;<\/p>\n<p><strong>\u2714 Tv&aring; &aring;r senare iakttog<\/strong> Sovjetastronomen <strong>Nikolai A Kozyrev<\/strong> dock n&aring;got liknande och tyckte sig ha identifierat C<sub>2<\/sub>-gas i ett spektrum.<\/p>\n<p><strong>\u2714 &Auml;ven den framst&aring;ende<\/strong> atomfysikern, planetforskaren och Nobelpristagaren<strong> H C Urey <\/strong><a href=\"http:\/\/www.nature.com\/nature\/journal\/v201\/n4923\/abs\/2011015a0.html\">f&ouml;rekommer i en Alphonsus-rapport 1964<\/a>. Urey k&ouml;pte dock inte vulkanteorin utan hade helt andra f&ouml;rklaringar.<\/p>\n<p><strong>\u2714 Likas&aring; diskuteras<\/strong> fenomenet i <strong>H P Wilkins<\/strong> och <strong>Patrick Moores<\/strong> stora m&aring;natlas, men skarp&ouml;gde Patrick Moore kunde aldrig konfirmera n&aring;got extraordin&auml;rt.<\/p>\n<p><strong>\u2714 Sen slutet av 60-talet <\/strong>har vi varit p&aring; m&aring;nen flera g&aring;nger. Ranger 9-sonden st&ouml;rtade t o m rakt ner i Alphonsus, som numera mer och mer verkar ha tystnat i det lun&auml;ra nyhetsfl&ouml;det.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/iv_108_h2.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-50389\" height=\"581\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/iv_108_h2-793x1024.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: www.lpi.usra.edu\/resources\/lunar_orbiter\/bin\/lst_nam.shtml?A\u200e\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/iv_108_h2-793x1024.jpg 793w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/iv_108_h2-232x300.jpg 232w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/iv_108_h2.jpg 910w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u2714 S&aring; kallade TLP:s, <\/strong>Transient Lunar Phenomenons, upptog m&aring;nga av amat&ouml;rastronomernas tankar f&ouml;r en 30-40 &aring;r sen (jag var sj&auml;lv en av dem), och Alphonsus f&ouml;rekom ofta i diskussionen.<\/p>\n<h2>OK att linsa!<\/h2>\n<p>Det &auml;r fritt fram f&ouml;r oss att anv&auml;nda verbet &quot;linsa&quot; t ex i fr&aring;ga om massiva galaxhopar som agerar som gravitationslinser f&ouml;r bakomliggande himlakroppar. <strong>Anna Antonsson<\/strong>, spr&aring;kv&aring;rdare p&aring; Spr&aring;kr&aring;det, s&auml;ger s&aring; h&auml;r:<\/p>\n<p>&#8211; Om man tycker att ordet beh&ouml;vs och fyller en funktion, kan man som spr&aring;kbrukare anv&auml;nda det och hoppas att det sprider sig. Det &auml;r ju inget etablerat ord, men det finns inga hinder f&ouml;r att man anv&auml;nder det bland insatta.<\/p>\n<p>Allts&aring;:<\/p>\n<p><u>Linsa, linsade, linsat.<br \/>\n\t<\/u><\/p>\n<p>V&auml;l bekomme!<\/p>\n<h2><strong><strong>&Aring;rets Tycho Brahe-pris<\/strong><\/strong><\/h2>\n<p>I all tysthet &#8211; massmedial tysthet f&aring;r jag f&ouml;rtydliga &#8211; har den europeiska astronomisammanslutningen EAS delat ut sitt <strong>Tycho Brahe<\/strong>-pris.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/2014_labeyrie_icon1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-thumbnail wp-image-50399\" height=\"150\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/2014_labeyrie_icon1-149x150.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: EAS\" width=\"149\" \/><\/a>Enligt statuterna ska detta pris g&aring; till en forskare med inriktning p&aring; den tekniska och optiska sidan av v&aring;r vetenskap. I Tychos anda!<\/p>\n<p>Mottagare denna g&aring;ng blev den franske professorn<strong> <\/strong><strong><a title=\"Read more on the prize winner\">Antoine <\/a><\/strong><strong><a title=\"Read more on the prize winner\">Labeyrie<\/a><\/strong><a title=\"Read more on the prize winner\"> som f&ouml;rfinat &#8211; extremt! &#8211; interferometertekniken f&ouml;r samverkande optiska teleskop typ VLT i Paranal och Keck-interferometern p&aring; Hawaii med makal&ouml;sa uppl&ouml;sningar som resultat och som &ouml;verhuvud taget gjort en massa revolutionerande&nbsp; <\/a>uppfinningar f&ouml;r v&aring;r vetenskaps fromma.<\/p>\n<p>P&aring; Labeyries ritbord finns sen&nbsp; l&auml;nge n&aring;got som f&aring;r dagens unga yrkesastronomer att sagla:<\/p>\n<p>Hyperteleskop varav E-ELT f&aring;r anses vara en minsting.<\/p>\n<p>&quot;Speckle interferometry&quot; &auml;r le professeurs specialitet, redan 1970 lyckades han med diverse grepp 50-falt &ouml;ka uppl&ouml;sningsf&ouml;rm&aring;gan f&ouml;r&nbsp; Mt Palomars 5-metersspegel.<\/p>\n<p>Tycho &auml;r s&auml;kert mycket n&ouml;jd i sin Prag-grav &ouml;ver Labeyries uppfinnande av den laserfokuserade artificiella stj&auml;rnan som m&aring;nga adaptivoptiska&nbsp; superteleskop i dag arbetar med.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/eas_logo.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-50436\" height=\"150\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/eas_logo.png\" title=\"\" width=\"150\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/eas.unige.ch\/tycho_brahe_prize.jsp\">Hela motiveringen finns h&auml;r.<br \/>\n\t<\/a><\/p>\n<h2>LF3-g&aring;tan l&ouml;st!<\/h2>\n<p>Aprop&aring; den glada bilden fr&aring;n ett m&ouml;te med entusiasterna 1968&nbsp; i Lunds Fantasy-Fan-F&ouml;rening, LF3, i f&ouml;rra W-bloggen, s&aring; kan vi nu l&auml;gga detektivarbetet bakom oss.<\/p>\n<p>Tjejen t h (scrolla ner till f&ouml;rra bloggen), som vi inte kunnat identifiera tidigare, heter <strong>Anna-Maria Pettersson<\/strong>.<\/p>\n<p>Detektiverna bakom identifikationen lystrar till namnen <strong>Arvid Gunnarsson<\/strong> och <strong>Kristina&nbsp; Hallind<\/strong>.<\/p>\n<p class=\"MsoPlainText\"><span lang=\"SV\">&#8211; S&aring; nu har &auml;ven den sista personen identifierats p&aring; det gamla fotot, noterar <\/span><strong><span lang=\"SV\">Dainis Dravins<\/span><\/strong> &#8211; fotot som d&ouml;k upp fr&aring;n <strong>Kjell Werner<\/strong> n&auml;r vi kom att prata om<strong> Leif Andersson<\/strong>.<\/p>\n<p class=\"MsoPlainText\">Det ena gav det andra.<\/p>\n<h2>Sofia hemma igen<\/h2>\n<div class=\"ms-rtestate-field ingress\">\n<p><strong>Sofia Wallstr&ouml;m<\/strong> har nu avslutat sitt unika astronomiska flyg&auml;ventyr och &auml;r hemma i Svedala igen. Hur det gick med hennes och flygplansteleskopet&nbsp; SOFIA:s observationer av syrelinjerna i supernovaresten Cassiopeia&nbsp; &aring;terst&aring;r att se. <a href=\"http:\/\/www.chalmers.se\/sv\/forskning\/chalmersforskning\/Sidor\/Nasa-hemma-igen.aspx\">Av hennes blogg att d&ouml;ma<\/a>&nbsp; blir hon inte f&ouml;rv&aring;nad &ouml;ver ett negativt resultat. Det mest positiva kan mycket v&auml;l bli, som hon skriver i senaste bloggen, att teamet iaf kan analysera hur deras instrument fungerar och hur k&auml;nsligt det &auml;r.<\/p>\n<p>\t\t<u>&quot;Allt som allt har jag haft en kul vecka i Palmdale, och det var h&auml;ftigt att f&aring; flyga med Sofia. Jag hoppas att jag kan f&aring; ut n&aring;got intressant ur datan, n&auml;r jag s&aring; sm&aring;ningom f&aring;r den. Nu ser jag fram emot att f&aring; vara hemma ett tag och f&aring; sova som vanligt!&quot;<\/u><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Nasa_me-cockpit_690x330px.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-50426\" height=\"143\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Nasa_me-cockpit_690x330px-300x143.jpg\" title=\"Wallstr\u00f6m ombord p\u00e5 SOFIA, i planets cockpit. Bildk\u00e4lla: Chalmers\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Nasa_me-cockpit_690x330px-300x143.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Nasa_me-cockpit_690x330px.jpg 690w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Niema problema: Vi f&aring;r plats i Grand Canyon<\/h2>\n<p>W-bloggsl&auml;sande<strong> Bertil Falk <\/strong>tipsar om<a href=\"http:\/\/www.huffingtonpost.com\/2014\/05\/05\/humans-fit-into-grand-canyon_n_5255076.html\"> en Huffington-sajt<\/a> som f&ouml;rs&ouml;ker f&ouml;rklara hur liten del av Grand Canyon som v&auml;rldens befolkning p&aring; 7,2 miljarder skulle uppta om vi placerades i en h&ouml;g. Inte ens de drygt 100 miljarder m&auml;nniskor vi varit sen tidernas begynnelse utg&ouml;r n&aring;got utrymmesproblem.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/images-1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-50431\" height=\"123\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/images-1.jpg\" title=\"Niema problema...\" width=\"98\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Satelliter varnar f&ouml;r jordb&auml;vningar<\/h2>\n<\/div>\n<p class=\"MsoPlainText\">Det finns fortfarande folk som ifr&aring;gas&auml;tter nyttan av rymdfarten. De borde bes&ouml;ka London 9 maj, d&aring; <a href=\"https:\/\/www.ras.org.uk\/events-and-meetings\/ras-meetings\">Royal Astronomical Society arrangerar ett specialistm&ouml;te<\/a> p&aring; temat &quot;Seismology from space: Geodetic observations and early warning of earthquakes&quot;.<\/p>\n<h2>Sk&auml;lderviken by night<\/h2>\n<p>Tack till <strong>Lars Olefeldt <\/strong>som h&auml;rom kv&auml;llen fotade denna st&auml;mningsfulla solnedg&aring;ng och m&aring;ne sedd fr&aring;n Stora Hult vid Sk&auml;lderviken:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/M\u00e5ne-Stora-Hult51.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-50409\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/M\u00e5ne-Stora-Hult51-225x300.jpg\" title=\"Foto: Lars Olefeldt\" width=\"225\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/M\u00e5ne-Stora-Hult51-225x300.jpg 225w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/M\u00e5ne-Stora-Hult51.jpg 735w\" sizes=\"(max-width: 225px) 100vw, 225px\" \/><\/a><\/p>\n<p class=\"MsoPlainText\"><span lang=\"SV\">Bl&aring;s g&auml;rna upp bilden genom att KLICKA p&aring; den.<br \/>\n\t<\/span><\/p>\n<h2>Solforskningen f&aring;r nya krafter<\/h2>\n<p>Hoppsan! P&aring; kort tid har Institutet f&ouml;r solfysik, som driver 1-meters solteleskopet p&aring; La Palma, <a href=\"http:\/\/www.isf.astro.su.se\/\">anst&auml;llt nytt folk.<\/a><\/p>\n<h2>En klassiker<\/h2>\n<p>Avslutningsvis ett klokt ord sagt av en av astronomins visselbl&aring;sare:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Fred-Hoyle-Quotes-3.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-50419\" height=\"165\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Fred-Hoyle-Quotes-3-300x165.jpg\" title=\"Fred-Hoyle-Quotes-3\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Fred-Hoyle-Quotes-3-300x165.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Fred-Hoyle-Quotes-3.jpg 592w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>G&aring;tan Alphonsus &#8211; var det en g&aring;ta? Jag satt och l&auml;ste om astronomlegenden Otto Struves och Velta Zebergs oerh&ouml;rt l&auml;sv&auml;rda bok Astronomy of the 20th century &#8211; boken kom redan 1962 &#8211; och hittade n&aring;gra rader om m&aring;nkratern Alphonsus med dess v&auml;lk&auml;nda m&ouml;rka fl&auml;ckar, en krater i vilken Griffith Observatory-astronomen Dinsmore Alter tyckte sig&nbsp; ha&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/05\/06\/nr-47-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 47 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50380"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=50380"}],"version-history":[{"count":54,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50380\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":50445,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50380\/revisions\/50445"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=50380"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=50380"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=50380"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}