{"id":50448,"date":"2014-05-09T23:38:44","date_gmt":"2014-05-09T22:38:44","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=50448"},"modified":"2014-05-10T20:41:48","modified_gmt":"2014-05-10T19:41:48","slug":"nr-48-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/05\/09\/nr-48-2014\/","title":{"rendered":"Nr 48 2014"},"content":{"rendered":"<h2>Vintergatan har fyra bl&auml;ckfiskarmar<\/h2>\n<p>I vintras fick vi veta att v&aring;r hemmagalax, Vintergatan, har fyra spiralarmar. L&auml;nge handlade det ju om tv&aring;. Men <a href=\"http:\/\/mnras.oxfordjournals.org\/content\/437\/2\/1791\">nu vet vi tack vare ett team Leeds-astronomer<\/a> ledda av den Bonn-baserade radioastronomen <strong>James Urquhart <\/strong>att bilden av Vintergatan &#8211; sedd ovanifr&aring;n &#8211; ter sig s&aring; h&auml;r:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/image_1649-Milky-Way-Arms1.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"580\" height=\"532\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-50459\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/image_1649-Milky-Way-Arms1.jpg\" style=\"width: 497px; height: 456px;\" title=\"Bildk\u00e4lla: Urquhart JS et al \/ Robert Hurt, the Spitzer Science Center \/ Robert Benjamin.\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/image_1649-Milky-Way-Arms1.jpg 580w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/image_1649-Milky-Way-Arms1-300x275.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 580px) 100vw, 580px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u2714 Det ligger minst tolv<\/strong> &aring;rs arbete och pulande med data bakom fastst&auml;llandet, som skett genom observationer av radioteleskop i USA, Australien och Kina. Utg&aring;ngspunkten har varit f&ouml;rdelningen i Vintergatan av massiva unga stj&auml;rnor och kompakta HII-regioner med absoluta ljusstyrkor\/lumonisiteter 10<sup>4<\/sup> st&ouml;rre &auml;n solens. Storlekarna p&aring; bildens r&ouml;da och bl&aring; cirklar ovan indikerar lumonisiteterna. Omr&aring;det som begr&auml;nsas av de raka strecken fr&aring;n solen mot Vintergatans mitt &auml;r enormt sv&aring;ra att tr&auml;nga igenom och &quot;se&quot; bakom. D&auml;r g&aring;r det inte att loda &#8211; &auml;nnu &#8211; efter dessa objekt. Det &auml;r f&ouml;r mycket interstell&auml;rt skr&auml;p i v&auml;gen.<\/p>\n<p><strong>\u2714 Den &ouml;vergripande po&auml;ngen<\/strong>&nbsp; i s&ouml;kprogrammet kallat RMS (Red MSX Source) &auml;r att&nbsp; massiva stj&auml;rnor &auml;r mindre vanliga &auml;n sina motsatser och att deras livstider &auml;r korta, kanske tio miljoner &aring;r, men ocks&aring; att de h&aring;ller sig till de gas- och stoftfyllda spiralarmarna. De &auml;r goda mark&ouml;rer av dessa armar, kort och gott.<\/p>\n<p><strong>\u2714 2008 lyckades NASA:s <\/strong>infrar&ouml;da Spitzer-teleskop uppt&auml;cka 110 miljoner stj&auml;rnor, men fortfarande pekade allt p&aring; att v&aring;r hemmagalax bara hade tv&aring; spiralarmar. Vinterns offentliggjorda uppt&auml;ckt baserades p&aring; ett antal radioteleskops studier av 1650 massiva stj&auml;rnor, deras avst&aring;nd och lumonisiteter fastst&auml;lldes och bilden av en fyrarmig &quot;galaxbl&auml;ckfisk&quot; tr&auml;dde fram.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/images-11.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"124\" height=\"86\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-50484\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/images-11.jpg\" style=\"width: 92px; height: 64px;\" title=\"\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u2714 Id&eacute;n om Vintergatan <\/strong>som ett exempel p&aring; en spiralgalax &auml;r faktiskt v&auml;ldigt gammal. Jag har egentligen alltid trott att det var en 1900-talsuppt&auml;ckt, men i en rapport fr&aring;n 1927 p&aring;pekar<strong> Knut Lundmark,<\/strong> v&aring;r ASTB-grundare och galaxpionj&auml;r,&nbsp; att den betydande amerikanske 1800-talsastronomen <strong>Stephen Alexander <\/strong>redan 1852 var inne p&aring; &auml;mnet. I en artikel i <em>Astronomical Journal <\/em>betitlad &quot;On the origin of the forms and the present condition of some of the clusters of stars, and several of the nebulae&quot; spekulerade han om Vintergatans spiralarmar.<\/p>\n<p><strong>\u2714 Kul nog g&aring;r<\/strong> det att<a href=\"http:\/\/adsabs.harvard.edu\/abs\/1852AJ......2...97A\"> p&aring; n&auml;tet hitta fram till Alexanders originella funderingar<\/a>, som ju inte fick substans i verkligheten f&ouml;rr&auml;n hundra &aring;r senare. En &auml;kta pionj&auml;r och vision&auml;r r&ouml;r det sig tvivelsutan om.<\/p>\n<h2>Skr&auml;mmande exoplaneter<\/h2>\n<p>N&aring;gra av de mest og&auml;stv&auml;nliga exoplaneterna <a href=\"http:\/\/www.planet-virall.com\/2014\/05\/some-of-scariest-exoplanets-ever.html\">tipsar <strong>Lars Olefeldt<\/strong> om h&auml;r.&nbsp; <\/a>Till och med Dj&auml;vuls&ouml;n och Nordkorea framst&aring;r som paradis.<\/p>\n<p>Worst in show? TrES-2b, enligt min mening. &Auml;ven v&aring;ra svarta begravningskostymer lyser upp i detta planetm&ouml;rker.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/3.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"300\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-50500\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/3-300x300.jpg\" style=\"width: 139px; height: 139px;\" title=\"M\u00f6rkrets hemmaplanet.. Ill: David Aguilar\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/3-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/3-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/3.jpg 585w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Exoplaneten &aring;terreflekterar en procent av det infallande ljuset fr&aring;n sin centralsol (drygt 700 ljus&aring;r fr&aring;n oss).<\/p>\n<h2>Nova Cyg 2014 flimrar<\/h2>\n<p>Korta <a href=\"http:\/\/www.astronomerstelegram.org\/?read=6128\">ljusstyrkevariationer p&aring; 0,1<sup>m<\/sup> noteras hos Nova Cyg 2014<\/a>, som fortfarande har en visuell magnitud p&aring; knappt 11<sup>m<\/sup>.<\/p>\n<h2>Ljungbyheds &quot;gravitationsbek&auml;mpare&quot;<\/h2>\n<p>En ganska m&auml;rklig associationskedja kanske i en astronomiblogg, men en av mina v&auml;nner inom Idrottsgillet i Lund &auml;r gamle hedersmannen och medicinprofessorn emeritus <strong>Lars Malm.<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u272a Innan Lars b&ouml;rjade<\/strong> sina medicinstudier var han en av landets stridspiloter, bl a fl&ouml;g han den alltf&ouml;r ofta olycksdrabbade &quot;Flygande tunnan&quot;, J 29:an. N&aring;gra av Lars n&auml;ra v&auml;nner p&aring; den tiden omkom i dramatiska krascher.<\/p>\n<p><strong>\u272a En av tidens,<\/strong> vi pratar om 50-talet, ledande flygpsykologer var <strong>Martin Johnson<\/strong>. Just det! <strong>Knut Lundmarks<\/strong> unge v&auml;n (fr&aring;n Norrland) och medarbetare och sedermera &auml;ven han professor. Den f&ouml;rste akademiprofessorn &ouml;verhuvud taget, vid universitetet i Utrecht, i parapsykologi. Och, ja, god v&auml;n till mig&nbsp; med tiden och den som testamenterat s&aring; mycket Lundmark-material, som jag i min tur sk&auml;nkt till UB i Lund och till det matematiska Mittag-Leffler-institutet p&aring; Djursholm.<\/p>\n<p><strong>\u272a V&auml;rlden &auml;r liten.<\/strong> P&aring; en punkt var Lars och Martin samma andas barn: De &auml;r och var stora idrottsv&auml;nner.<\/p>\n<p><strong>\u272a F&ouml;r 60 &aring;r sen utexaminerades<\/strong> Lars och ett g&auml;ng andra piloter fr&aring;n F5 i Ljungbyhed. D&aring; s&aring;g Top Gun-grabbarna, som bek&auml;mpade gravitationen, ut s&aring; h&auml;r:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/F51954x034.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-50471\" height=\"324\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/F51954x034-1023x737.jpg\" title=\"\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/F51954x034-1023x737.jpg 1023w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/F51954x034-300x216.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/F51954x034.jpg 2004w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u272a N&auml;r 29:an var som b&auml;st<\/strong> &#8211; den var ett tag b&auml;stast i v&auml;rlden! &#8211; hade k&auml;rran en topphastighet p&aring; 1000 km\/t och kunde n&aring; upp n&auml;stan 16 000 m. En hygglig bit upp i stratosf&auml;ren.<\/p>\n<h2>Jorduppg&aring;ng<\/h2>\n<p>D&aring; och d&aring; pausar NASA:s m&aring;nsnurrare LRO (Lunar Reconnaissance Orbiter) fr&aring;n att bevaka m&aring;nytan och ser annat &#8211; som en jorduppg&aring;ng &ouml;ver v&aring;r grannes horisont.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.gizmodo.com.au\/2014\/05\/rare-view-of-earth-rising-on-the-moon-taken-by-lunar-orbiter\/\">Denna sekvens <\/a>f&aring;ngades 1 februari 2014, och vi ser jorden g&aring; upp &ouml;ver (engelsk skrivning) Rozhdestvenskiy-kratern som &auml;r 180 km i diameter.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/m1145896768c.gif\"><img decoding=\"async\" width=\"704\" height=\"114\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-50475\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/m1145896768c.gif\" style=\"width: 505px; height: 85px;\" title=\"Bildk\u00e4lla: NASA\/LRO\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/m1145896768c.gif 704w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/m1145896768c-300x48.gif 300w\" sizes=\"(max-width: 704px) 100vw, 704px\" \/><\/a><\/p>\n<p>De v&aring;gr&auml;ta &quot;persiennstrecken&quot; markerar olika filter, och vi kan ju faktiskt se att ju mer jorden med dess bl&aring; oceaner&nbsp; stiger, desto ljusare blir jordklotet ocks&aring; i det &ouml;vre bl&aring; filtret.<\/p>\n<p>Med lite f&auml;rgf&ouml;rst&auml;rkning blir ett stillbildsresultat detta:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/713170195357004071.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-50482\" height=\"207\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/713170195357004071.png\" title=\"\" width=\"700\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/713170195357004071.png 700w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/713170195357004071-300x88.png 300w\" sizes=\"(max-width: 700px) 100vw, 700px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Avslutningsvis<\/h2>\n<p>Food for thought eller p&aring; ren svenska &quot;tankef&ouml;da&quot; inf&ouml;r &auml;ndan p&aring; veckan:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/eddington-quote.png\"><img decoding=\"async\" width=\"604\" height=\"313\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-50488\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/eddington-quote.png\" style=\"width: 430px; height: 223px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/eddington-quote.png 604w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/eddington-quote-300x155.png 300w\" sizes=\"(max-width: 604px) 100vw, 604px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Vintergatan har fyra bl&auml;ckfiskarmar I vintras fick vi veta att v&aring;r hemmagalax, Vintergatan, har fyra spiralarmar. L&auml;nge handlade det ju om tv&aring;. Men nu vet vi tack vare ett team Leeds-astronomer ledda av den Bonn-baserade radioastronomen James Urquhart att bilden av Vintergatan &#8211; sedd ovanifr&aring;n &#8211; ter sig s&aring; h&auml;r: \u2714 Det ligger minst tolv&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/05\/09\/nr-48-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 48 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50448"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=50448"}],"version-history":[{"count":55,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50448\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":50511,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50448\/revisions\/50511"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=50448"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=50448"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=50448"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}