{"id":50522,"date":"2014-05-14T19:57:03","date_gmt":"2014-05-14T18:57:03","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=50522"},"modified":"2014-05-15T10:28:16","modified_gmt":"2014-05-15T09:28:16","slug":"nr-49-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/05\/14\/nr-49-2014\/","title":{"rendered":"Nr 49 2014"},"content":{"rendered":"<h2>Fantastiska filmaffischer<\/h2>\n<p>W-bloggsvicen i Stora Hult,&nbsp; <strong>Lars Olefeldt <\/strong>har hittat en sajt med&nbsp; svenska filmaffischer, och det &auml;r ju <a href=\"http:\/\/io9.com\/classic-movie-posters-prove-that-everything-is-better-i-1574983268\">rena nostalgiska gottebordet f&ouml;r oss gamla cineaster.<\/a> En film kan jag definitivt ber&auml;tta lite om, n&auml;mligen&nbsp; <strong>Fritz Langs<\/strong> stumfilm<em> Frau im Mond\/M&aring;nraketen. <\/em>Den kom 1929.<\/p>\n<p>Jag s&aring;g faktiskt filmen n&aring;n g&aring;ng p&aring; 1970\/80-talen i V&auml;st-Berlin, p&aring; en biograf p&aring; Hardenbergstrasse kallad Urania (tror jag), allts&aring; mitt i den delade stan, en kino som specialiserade sig p&aring; filmklassiker. Jag kommer inte ih&aring;g vad jag tyckte om filmen, men det som fascinerade mig var att den tyske raketpionj&auml;ren och Hitler-beundraren <strong>Hermann Oberth<\/strong> hade varit teknisk medhj&auml;lpare.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/oy5skpyon4jdfyrzjspa.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"636\" height=\"901\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-50565\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/oy5skpyon4jdfyrzjspa.jpg\" style=\"width: 509px; height: 720px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/oy5skpyon4jdfyrzjspa.jpg 636w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/oy5skpyon4jdfyrzjspa-211x300.jpg 211w\" sizes=\"(max-width: 636px) 100vw, 636px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u25d7 I <em>Frau im Mond<\/em> var med<\/strong> flera av tidens stora tyska akt&ouml;rer och aktriser &#8211; alla med tidstypiska teatrala stumfilsgester. Storyn &auml;r f&ouml;rst&aring;s t&ouml;ntig, den handlar om guldjakt p&aring; m&aring;nen, och en del av det vetenskapliga &auml;r det si och s&aring; med, &auml;ven sett med tidens kunskaper. Det finns t ex&nbsp; syre p&aring; m&aring;nen (bevisat genom att filmens professor t&auml;nder t&auml;ndstickor n&auml;r han g&aring;r ut p&aring; m&aring;nytan i sin m&aring;ndr&auml;kt), och atmosf&auml;rtrycket &auml;r dr&auml;gligt. M&aring;nytan best&aring;r av ett fint lager stoft, som l&auml;mnar tydliga fotavtryck &#8211; h&auml;r n&aring;dde filmen bulls eye!<\/p>\n<p><strong>\u25d7 Oberths inflytande m&auml;rks <\/strong>inte minst p&aring; att raketen var byggd som en tv&aring;stegsraket, och att tyngdl&ouml;shet uppn&aring;ddes.&nbsp;<\/p>\n<p><strong>\u25d7 P&aring; en punkt var filmen<\/strong> fram&aring;tsyftande: Inf&ouml;randet av systemet med nedr&auml;kning fr&aring;n 10 till 0 n&auml;r raketen skulle lyfta.<\/p>\n<p><strong>\u25d7 Filmen p&aring;verkade de <\/strong>unga raketvurmarna i Berlin, av vilka tv&aring; lystrade till namnen&nbsp; <strong>Werner von Braun<\/strong> och <strong>Willy Ley<\/strong>. Filmens logga klistrades p&aring; Hitlers Peenem&uuml;nde-raketer, och UFA-studions raketmodeller var av den klassen att de f&ouml;rst&ouml;rdes av nazisterna eftersom de ans&aring;gs avsl&ouml;ja f&ouml;r mycket om det verkliga tyska raketprojektet.<\/p>\n<p><strong>\u25d7 Filmen finns numera <\/strong>som dvd men ocks&aring;<a href=\"https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=d5iepdXGAsA\"> i olika delar p&aring; Youtube<\/a>. N&aring;got f&ouml;r klubbkv&auml;llarna p&aring; TBO?<\/p>\n<p><strong>\u25d7 N&aring;gra andra prov <\/strong>p&aring;&nbsp; tidens tidstypiska svenska filmaffischer:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/clbubnqzhhndchaxgl2n.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-50592\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/clbubnqzhhndchaxgl2n-212x300.jpg\" title=\"\" width=\"212\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/clbubnqzhhndchaxgl2n-212x300.jpg 212w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/clbubnqzhhndchaxgl2n.jpg 636w\" sizes=\"(max-width: 212px) 100vw, 212px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/jqm0z3gttwsf8tsxshoz.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-50593\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/jqm0z3gttwsf8tsxshoz-207x300.jpg\" title=\"\" width=\"207\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/jqm0z3gttwsf8tsxshoz-207x300.jpg 207w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/jqm0z3gttwsf8tsxshoz.jpg 636w\" sizes=\"(max-width: 207px) 100vw, 207px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Mycket folk lockades till Vetenskapsfestivalen<\/h2>\n<p>Det var mycket folk i r&ouml;relse i G&ouml;teborg under Vetenskapsfestivalen i helgen. B&aring;de Slottsskogsobservatoriet och Onsala rymdobservatorium bj&ouml;d in allm&auml;nheten, det var fritt fram f&ouml;r projekt som &quot;Kl&auml;m p&aring; teleskop&quot;, &quot;Rymden genom din kamera&quot;, &quot;V&aring;r n&auml;rmaste stj&auml;rna &#8211; solen&quot;, &quot;Klimat och astronomi&quot;, fj&auml;rrstyrning av radioteleskop m m.<\/p>\n<p><strong>Robert Cumming <\/strong>bidrog med sitt kunnande p&aring; temat &quot;Hitta pulsarer &amp; navigera i galaxen&quot;.<\/p>\n<p>Hur det gick? Kolla<a href=\"https:\/\/www.facebook.com\/media\/set\/?set=a.892942187389612.1073741827.148142485202923&amp;type=1\"> t ex Facebook h&auml;r.<\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/1507120_892942277389603_7477534467995071780_n4.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-50598\" height=\"105\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/1507120_892942277389603_7477534467995071780_n4-300x105.jpg\" title=\"Stilstudie av Cathy Horellou under en f\u00f6rel\u00e4sning om skruvade magnetf\u00e4lt i Vintergatan. Foto: Robert Cumming\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/1507120_892942277389603_7477534467995071780_n4-300x105.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/1507120_892942277389603_7477534467995071780_n4.jpg 960w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Bilden ovan t&aring;l att KLICKAS upp!!!<\/p>\n<p>Om Slottsskogsobsis visning <a href=\"https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=AiFCkxrsdN0\">finns en Youtube-film h&auml;r.<\/a><\/p>\n<h2>ESO synar magnetarers uppkomst<\/h2>\n<p class=\"text_intro pr_first\">Ett team europeiska astronomer som har anv&auml;nt ESO:s Very Large Telescope (VLT) tror nu att de f&ouml;r f&ouml;rsta g&aring;ngen hittat en magnetars partnerstj&auml;rna.<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">Uppt&auml;ckten hj&auml;lper forskare att f&ouml;rst&aring; hur magnetarer bildas, n&aring;got som varit ett mysterium de senaste 35 &aring;ren. Det f&ouml;rklarar ocks&aring; varf&ouml;r just den h&auml;r stj&auml;rnan inte st&ouml;rtade samman till ett svart h&aring;l s&aring; som astronomer annars hade f&ouml;rv&auml;ntat sig.<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/eso1415a.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-50625\" height=\"187\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/eso1415a-300x187.jpg\" title=\"Kan det se ut s\u00e5 h\u00e4r? Bildk\u00e4lla: ESO\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/eso1415a-300x187.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/eso1415a-1024x640.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/eso1415a.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p dir=\"ltr\">Den unders&ouml;kta magnetaren ligger i den unga tunga stj&auml;rnhopen Westerlund 1, p&aring; 16 000 ljus&aring;rs avst&aring;nd.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1415\/\">Hela ESO-rapporten h&auml;r.<\/a><\/p>\n<h2>Klothopar i M87<\/h2>\n<p>De innersta 110 klotformiga stj&auml;rnhoparna i galaxen M87 har kartlagts med hj&auml;lp av VLT och Hubble Soace Telescope. Vad jag f&ouml;rst&aring;r av <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1405.2920\">rapportens abstract <\/a>bekr&auml;ftas i stort sett g&auml;ngse teorier kring hopars &aring;lder, metallinneh&aring;ll och annat.<\/p>\n<h2>Kuggfr&aring;ga<\/h2>\n<p>Vem var den f&ouml;rsta mamman i rymden? Svaret &auml;r <strong>Anna Lee Fischer,<\/strong> som fick illustrera omslaget p&aring; <em>Life Magazine <\/em>1985. Alla pratade om hur stj&auml;rnorna riktigt str&aring;lade fr&aring;n hennes &ouml;gon:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/931-934x.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-50524\" height=\"525\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/931-934x-877x1024.jpg\" title=\"\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/931-934x-877x1024.jpg 877w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/931-934x-257x300.jpg 257w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/931-934x.jpg 934w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Anna &auml;r New York-f&ouml;dd (1949) och &auml;r i dag verksam inom NASA:s Orion-projekt.<\/p>\n<p>(Bilden ovan fr&aring;n NASA snokade <strong>L Olefeldt<\/strong> fram.)<\/p>\n<h2>Fader Hagens moln &#8211; bara fantasifoster?<\/h2>\n<p>Vad var det f&ouml;r ljussvaga &quot;moln&quot; Vatikanastronomen,<strong> Fader J G Hagen<\/strong>, tyckte sig se visuellt p&aring; h&ouml;ga galaktiska latituder?<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/11292-004-D275C40B.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"240\" height=\"300\" alt=\"\" class=\"alignleft size-full wp-image-50610\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/11292-004-D275C40B.jpg\" style=\"width: 90px; height: 113px;\" title=\"S\u00e5g i syne?\" \/><\/a><strong>\u2746 I kamp mot de stora<\/strong> teleskopen i Caifornien fortsatte Fader Hagen fr&aring;n sitt italienska observatorium att med en halvmetersrefraktor kartl&auml;gga obskyra interstell&auml;ra gr&aring; moln med &ouml;gat fram p&aring; 1930-talet, och hans observationer pekade p&aring; att Vintergatan omgavs av en halo av gr&aring; moln som kamerorna aldrig kunde detektera.<\/p>\n<p><strong>\u2746 &quot;Hagen&acute;s Clouds&quot; var<\/strong> ett begrepp, <strong>Knut Lundmark<\/strong> var v&auml;nligt skeptisk redan 1922, <strong>Otto Struve <\/strong>och <strong>Velta Zeberg <\/strong>diskuterar dem ganska &ouml;ppet i sin bok om 1900-talets astronomi och 1956, i <em>Vistas in Astronomy<\/em>, summerar Hagen-kollegan <strong>Friedrich Becker<\/strong> och hans medf&ouml;rfattare saken. Mycket kunde skrivas p&aring; kontot f&ouml;r &quot;optical illusion&quot;. Det som sp&ouml;kar &auml;r bl a hur &ouml;gat uppfattar bakgrunden mellan stj&auml;rnrika och stj&auml;rnfattiga omr&aring;den i ett teleskop.<\/p>\n<p><strong>\u2746 I v&aring;r tid har <\/strong>Hagens moln avf&ouml;rts helt fr&aring;n dagordningen, vilket inte inneb&auml;r att det skulle vara ointressant att f&aring; se t ex hur hans &quot;moln&quot; ligger visavi moderna infrar&ouml;dupptagningar.<\/p>\n<p><strong>\u2746 Men f&ouml;rmodligen<\/strong> &auml;r det en &aring;terv&auml;ndsgr&auml;nd. Molnen &auml;r lika obskyra som kanalerna p&aring; Mars!<\/p>\n<p><strong>\u2746 Fader Hagen var <\/strong>skarp&ouml;gd, det erk&auml;nner alla, och hans variabelobservationer &auml;r legendariska.<\/p>\n<h2>Tychos hovnarr<\/h2>\n<p>Det skulle&nbsp; vara intressant att veta SANNINGEN om <strong>Tycho Brahes <\/strong>hovnarr, dv&auml;rgen <strong>Jeppe<\/strong>, som han l&auml;t handmata som en hund n&auml;r dv&auml;rgen satt vid hans f&ouml;tter under m&aring;ltiderna p&aring; Ven.<\/p>\n<p><strong>\u27a8&nbsp; Var kom Jeppe<\/strong> ifr&aring;n? Hur gammal var han? Var han anst&auml;lld? Stod han ut med Tycho?<\/p>\n<p><strong>\u27a8 Att Tycho var <\/strong>beroende av Jeppe vet vi ganska v&auml;l. Jeppe hade siarf&ouml;rm&aring;ga, han kunde ber&auml;tta f&ouml;r folk p&aring; Ven om de skulle d&ouml; av eller &ouml;verleva sina sjukdomar. En g&aring;ng hade han r&auml;ddat Tychos amanuenser fr&aring;n husbondens vrede n&auml;r denne&nbsp; ov&auml;ntat &aring;terkommit till &ouml;n och amanuenserna hade n&aring;tt fuffens f&ouml;r sig. Jeppe &quot;s&aring;g&quot; vad som var &aring; f&auml;rde.&nbsp; Likas&aring; ska&nbsp; Jeppe ha anat hur n&aring;gra av Tychos assistenter&nbsp; h&ouml;ll p&aring; att g&aring; under n&auml;r de skulle landa p&aring; Ven och hade f&aring;tt vada i land.<\/p>\n<p><strong>\u27a8 Till ren&auml;ssansfurstarnas<\/strong> s&auml;msta sidor h&ouml;rde deras totalt oempatiska syn p&aring; m&auml;nniskor i omv&auml;rlden, och Tycho excellerade i tidens maktut&ouml;vande. N&auml;r han inte fick hovets &ouml;gon p&aring; sig. B&ouml;nderna p&aring; Ven var ju inte hans egendom som han kunde hunsa med som han ville, de var m&ouml;jligtvis kungens egendom.<\/p>\n<p><strong>\u27a8 Men Jeppe? <\/strong>Hur s&aring;g hans liv ut &#8211; och hur s&aring;g han ut?<\/p>\n<p><strong>\u27a8 1645 m&aring;lade Diego Vel&aacute;squez <\/strong>detta port&auml;tt av hovnarren och dv&auml;rgen <strong>Sebastian de Morra.<\/strong> Ett klassiskt portr&auml;tt. Kan en Jeppe anas om vi skalar bort de spanska dragen?<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/220px-Velazquez-Jester1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-50621\" height=\"289\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/220px-Velazquez-Jester1.jpg\" title=\"\" width=\"220\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u27a8 Om jag uppt&auml;cker<\/strong> en asteroid ska jag ge den namnet Jeppe.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Fantastiska filmaffischer W-bloggsvicen i Stora Hult,&nbsp; Lars Olefeldt har hittat en sajt med&nbsp; svenska filmaffischer, och det &auml;r ju rena nostalgiska gottebordet f&ouml;r oss gamla cineaster. En film kan jag definitivt ber&auml;tta lite om, n&auml;mligen&nbsp; Fritz Langs stumfilm Frau im Mond\/M&aring;nraketen. Den kom 1929. Jag s&aring;g faktiskt filmen n&aring;n g&aring;ng p&aring; 1970\/80-talen i V&auml;st-Berlin, p&aring;&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/05\/14\/nr-49-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 49 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50522"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=50522"}],"version-history":[{"count":61,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50522\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":50629,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50522\/revisions\/50629"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=50522"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=50522"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=50522"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}