{"id":50846,"date":"2014-05-25T17:57:09","date_gmt":"2014-05-25T16:57:09","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=50846"},"modified":"2014-05-26T05:33:35","modified_gmt":"2014-05-26T04:33:35","slug":"nr-54-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/05\/25\/nr-54-2014\/","title":{"rendered":"Nr 54 2014"},"content":{"rendered":"<h2>Ny krater p&aring; Mars &#8211; igen!<\/h2>\n<p>&Auml;nnu en g&aring;ng har den r&ouml;da planeten f&aring;tt en fet kyss, en riktig asteroidsm&auml;ll. <a href=\"http:\/\/www.jpl.nasa.gov\/news\/news.php?release=2014-162\">NASA rapporterar<\/a> att astronomerna med hj&auml;lp av v&auml;derkameran Mars Color Imager (MARCI) ombord p&aring; den kringsnurrande sonden Mars Reconnaissance Orbiter f&aring;ngat en ny krater. Bilden t v &auml;r fr&aring;n eftermiddan (Marstid) 27mars 2012, bilden t h visar ett dramatiskt &auml;rr p&aring; Mars yta&nbsp; &#8211; 24,7 timmar senare!!!<\/p>\n<p>Det m&ouml;rka omr&aring;det&nbsp; har en diameter p&aring; cirka 8 km &#8211; detaljstudie av sj&auml;lva kratern nedan visar att den &auml;r ca 50 m tv&auml;rs&ouml;ver.<\/p>\n<p>Cirka 400 nya Mars-kratrar har faktiskt identifierats av NASA:s olika sonder genom &aring;ren, vilket s&auml;ger en del om vad fr&aring;nvaron av en skyddande tjock atmosf&auml;r betyder.<\/p>\n<p>N&auml;rstudier av MRO-kamerorna ger ytterligare bevis p&aring; dramatiken med nybildade mindre kratrar, landr&ouml;relser m m.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/PIA18381_ip.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"600\" height=\"156\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-50871\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/PIA18381_ip.jpg\" style=\"width: 503px; height: 132px;\" title=\"Bildk\u00e4lla: NASA\/JPL-Caltech\/MSSS\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/PIA18381_ip.jpg 600w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/PIA18381_ip-300x78.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 600px) 100vw, 600px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/PIA18383.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"550\" height=\"256\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-50863\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/PIA18383.jpg\" style=\"width: 484px; height: 226px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/PIA18383.jpg 550w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/PIA18383-300x139.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 550px) 100vw, 550px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/PIA18384.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-50865\" height=\"256\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/PIA18384.jpg\" title=\"\" width=\"380\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/PIA18384.jpg 380w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/PIA18384-300x202.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 380px) 100vw, 380px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Meteorflopp<\/h2>\n<p>F&ouml;rhoppningarna om en spektakul&auml;r Camelopardalis-sv&auml;rm grusades rej&auml;lt.<\/p>\n<h2>Smith-molnet vr&auml;ker sig in mot Vintergatan<\/h2>\n<p>Det s&aring; kallade Smith-molnet (&quot;Smith Cloud&quot;) i konstellationen Aquilae\/&Ouml;rnen har ofta de amerikanska radioastronomernas &quot;&ouml;ron&quot; p&aring; sig. Molnet ligger ganska n&auml;ra, cirka 8000 ljus&aring;r, och &auml;r skenbart mycket stort p&aring; himlavalvet: Det har n&auml;stan Orions storlek!<\/p>\n<p>Molnet r&ouml;r sig <a href=\"https:\/\/public.nrao.edu\/news\/pressreleases\/smith-cloud-dark-matter\">enligt senaste rapporten <\/a>in mot Vintergatsskivan med en hastighet runt 200km\/s och kommer att g&auml;nga sig med&nbsp; v&aring;r hemmagalax om bara 30 miljoner &aring;r. Det &auml;r inte f&ouml;rsta g&aring;ngen en s&aring;n kollision eller snarare passage sker, och att det snabba molnet &ouml;verlevt tidigare trafikolyckor och inte uppl&ouml;sts&nbsp; anses ha med dess stora massa att g&ouml;ra &#8211; att den best&aring;r av enorma m&auml;ngder osynlig m&ouml;rk materia i en halo runt molnet. D&auml;rf&ouml;r kallas molnet ocks&aring; en &quot;misslyckas dv&auml;rggalax&quot;.<\/p>\n<p>F&ouml;r n&aring;gra &aring;r sedan fick vi denna f&auml;rgf&ouml;rst&auml;rkta bild av molnet:<\/p>\n<h2><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/smithcloud_nrao.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-50849\" height=\"331\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/smithcloud_nrao-1024x754.jpg\" title=\"Eftert lite f\u00e4rgtrixningar f\u00e5r Smith-molnet detta utseende. Bildk\u00e4lla: NRAO\/AUI\/NSF\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/smithcloud_nrao-1024x754.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/smithcloud_nrao-300x221.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/smithcloud_nrao.jpg 1200w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/h2>\n<h2>Tycho i farten<\/h2>\n<p>Vi har saknat en bild p&aring; Sk&aring;netrafikens nya version av sitt supermoderna p&aring;gat&aring;g namnat efter&nbsp; <strong>Tycho Brahe<\/strong>. H&auml;r &auml;r ett bildbevis &aacute; la <strong>Peter Hemborg<\/strong>!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/DSC_0009.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-50894\" height=\"337\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/DSC_0009-1024x768.jpg\" title=\"Foto: Peter Hemborg\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/DSC_0009-1024x768.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/DSC_0009-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/DSC_0009.jpg 2048w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Sn&auml;ll konspirationsteoretiker<\/h2>\n<p>En v&auml;nlig<a href=\"http:\/\/Collins is not sure if men went to the moon. but he is sure they could not have faked it.     https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=sGXTF6bs1IU\"> konspirationsteoretiker vad g&auml;ller Apollo-programmet och m&aring;nbes&ouml;ken, finns h&auml;r <\/a>&#8211; upphittad p&aring; Youtube av <strong>Lars Olefeldt!<\/strong><\/p>\n<h2>Rysk syn p&aring; saken<\/h2>\n<p>Det finns en f&ouml;rn&auml;mlig tidningstecknartradition i gamla &Ouml;st, som alla vet. Ryssen <strong>Sergei Yolkin<\/strong>, som jobbar f&ouml;r RIA-Novosti, gjorde i fjor denna cartoon p&aring; temat Samh&auml;llets fiender och behovet av asteroidf&ouml;rvarningar &#8211; meteoritsm&auml;llen ovan Ural f&ouml;r drygt ett &aring;r sen spelade s&auml;kert ocks&aring; in i hans t&auml;nk.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/00-sergei-yolkin-the-threat-from-space-2013.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-50877\" height=\"382\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/00-sergei-yolkin-the-threat-from-space-2013-1024x870.jpg\" title=\"\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/00-sergei-yolkin-the-threat-from-space-2013-1024x870.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/00-sergei-yolkin-the-threat-from-space-2013-300x255.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/00-sergei-yolkin-the-threat-from-space-2013.jpg 1200w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Med originaltexten h&auml;r:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/970773101.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-50882\" height=\"247\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/970773101-300x247.jpg\" title=\"\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/970773101-300x247.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/970773101.jpg 765w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Bra sajt h&auml;r: <a href=\"http:\/\/ http:\/\/ria.ru\/caricature\/20131017\/970773945.html\"><br \/>\n\thttp:\/\/ria.ru\/caricature\/20131017\/970773945.html<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ny krater p&aring; Mars &#8211; igen! &Auml;nnu en g&aring;ng har den r&ouml;da planeten f&aring;tt en fet kyss, en riktig asteroidsm&auml;ll. NASA rapporterar att astronomerna med hj&auml;lp av v&auml;derkameran Mars Color Imager (MARCI) ombord p&aring; den kringsnurrande sonden Mars Reconnaissance Orbiter f&aring;ngat en ny krater. Bilden t v &auml;r fr&aring;n eftermiddan (Marstid) 27mars 2012, bilden t&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/05\/25\/nr-54-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 54 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50846"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=50846"}],"version-history":[{"count":47,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50846\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":50903,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50846\/revisions\/50903"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=50846"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=50846"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=50846"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}