{"id":50905,"date":"2014-05-26T15:03:49","date_gmt":"2014-05-26T14:03:49","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=50905"},"modified":"2014-05-27T21:36:45","modified_gmt":"2014-05-27T20:36:45","slug":"nr-55-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/05\/26\/nr-55-2014\/","title":{"rendered":"Nr 55 2014"},"content":{"rendered":"<h3><u>Blixtspektroskopins lovande teknik:<br \/>\n\t<\/u><\/h3>\n<h2>Supernovor avsl&ouml;jas innan de totalbriserar<\/h2>\n<p>Ur ett <a href=\"http:\/\/www.su.se\/om-oss\/press-media-nyheter\/pressrum\/superstj%C3%A4rnor-i-blixtbelysning-ny-metod-visar-stj%C3%A4rnors-d%C3%B6dskamp-1.178262\">pressmess fr&aring;n Stockholms universitet <\/a>framg&aring;r bl a:<\/p>\n<div class=\"pre\">\n<p><strong>\u2749 Att astronomer vet mycket <\/strong>om hur stj&auml;rnor f&ouml;ds och utvecklas. D&auml;remot &auml;r det sv&aring;rare att f&ouml;ruts&auml;ga n&auml;r och hur en stj&auml;rna ska sluta sina dagar.<\/p>\n<p><strong>\u2749 I en artikel i tidskriften <em>Nature<\/em><\/strong> beskriver nu ett internationellt forskarlag observationer av en supernova, som f&aring;ngats strax efter explosionen. Denna tidiga uppt&auml;ckt m&ouml;jliggjorde en studie av den exploderade stj&auml;rnan innan den fullst&auml;ndigt slitits i stycken av explosionen.<\/p>\n<\/div>\n<p>&#8211; Att snabbt uppt&auml;cka exploderande supernovor &ouml;ppnar nya d&ouml;rrar f&ouml;r att unders&ouml;ka de massiva stj&auml;rnornas d&ouml;d. Den h&auml;r nya metoden utnyttjar supernovans blixtbelysning f&ouml;r att visa hur riktigt massiva stj&auml;rnor spenderar sina sista dagar, s&auml;ger <strong>Jesper Sollerman<\/strong>, professor vid institutionen f&ouml;r astronomi vid Stockholms universitet och en av medf&ouml;rfattarna till artikeln i Nature.<br \/>\n\t&nbsp;<br \/>\n\t<strong>\u2749 Supernovautbrott &auml;r ober&auml;kneliga<\/strong> och kunskap saknas om slutfaserna f&ouml;r de mycket tunga stj&auml;rnor som g&aring;r detta &ouml;de till m&ouml;tes. N&auml;r massiva stj&auml;rnor d&ouml;r slungas materien ut i den omkringliggande rymden. Supernovan skiner ibland lika starkt som hela den galax den ligger i.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/SN2013cu.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-50907\" height=\"358\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/SN2013cu.jpg\" title=\"SN-sm\u00e4llen 2013. Courtesy: Jesper Sollerman\" width=\"499\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/SN2013cu.jpg 499w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/SN2013cu-300x215.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 499px) 100vw, 499px\" \/><\/a><\/p>\n<p>\t<strong>\u2749 Supernovan hittades<\/strong> av <u>Palomar Transient Factory<\/u> &#8211; ett s&ouml;kteleskop i Kalifornien som forskare vid Oskar Kleincentret i Stockholm numera anv&auml;nder sig av.&nbsp;<strong> Avishay Gal-Yam<\/strong> vid Weizmann-institutet i Israel, huvudf&ouml;rfattare till artikeln, menar att denna nya teknik &ndash; blixtspektroskopi &ndash; visar att den exploderande stj&auml;rnan liknar de mycket massiva Wolf-Rayet stj&auml;rnorna vi k&auml;nner fr&aring;n v&aring;r egen Vintergata, men med en mycket kraftigare stj&auml;rnvind.<\/p>\n<p>\t&#8211; Vi fick &auml;ven tidiga observationer av supernovan med det<u> Nordiska Optiska Teleskopet<\/u> p&aring; La Palma. De visar hur snabbt utvecklingen sker under den f&ouml;rsta tiden f&ouml;r supernovan. Hittar man dem inte tillr&auml;ckligt snabbt g&aring;r man helt enkelt miste om den information om ursprungsstj&auml;rnan som finns d&auml;r, s&auml;ger Jesper Sollerman.<\/p>\n<p>\t<strong>\u2749 Forskarna i Stockholm v&auml;drar<\/strong> fler uppt&auml;ckter och har nu etablerat ett uppf&ouml;ljningsprogram med Very Large Telescope i Chile f&ouml;r att mer systematiskt kunna f&aring;nga supernovor i blixtbelysning.<\/p>\n<p>\t&#8211; Observationer av exploderande stj&auml;rnor har verkligen lett till en rad genombrott under de senaste &aring;ren, l&auml;gger Jesper Sollerman till.<\/p>\n<p>&#8211; F&ouml;r min del var detta den tionde artikeln i <em>Nature<\/em> som jag medf&ouml;rfattat under en tio&aring;rsperiod. Med v&aring;rt nya ZTF-program, som vi just f&aring;tt finansierat med hj&auml;lp av <u>Knut och Alice Wallenbergs stiftelse<\/u>, &auml;r jag &ouml;vertygad om att det kommer &auml;nnu mer.<strong><\/p>\n<p>\t\u2749 I studien medverkade &auml;ven <u>Francesco Taddia<\/u><\/strong> fr&aring;n Oskar Kleincentret vid Stockholms universitet.<\/p>\n<h3><strong>PS.<br \/>\n\t<\/strong><\/h3>\n<p>Lite ytterligare facts fr&aring;n andra fora:<\/p>\n<p><strong>* SN 2013cu small<\/strong> i galaxen kallad UGC 9379 i Bootes\/Bj&ouml;nvaktaren cirka 360 miljoner ljus&aring;r bort. <a href=\"http:\/\/www.sci-news.com\/astronomy\/science-wolf-rayet-star-sn2013cu-supernova-01937.html\">Ber&auml;ttas h&auml;r.<\/a><\/p>\n<p><strong>* Supernovan klassas<\/strong> som av typen SN Type IIb.<\/p>\n<p><strong>* Huvudrapporten med <\/strong>alla &quot;ifs&quot; om stj&auml;rnvindar som &ouml;verspelas m m&nbsp; h&auml;r:<span style=\"color: rgb(128, 128, 128);\"> <\/span><a href=\"http:\/\/www.nature.com\/nature\/journal\/v509\/n7501\/full\/nature13304.html\"><span style=\"color: rgb(128, 128, 128);\">Avishay Gal-Yam<em> et al<\/em>. 2014. A Wolf&ndash;Rayet-like progenitor of SN&thinsp;2013cu from spectral observations of a stellar wind. <em>Nature<\/em> 509, 471&ndash;474; doi: 10.1038\/nature13304<\/span><\/a><\/p>\n<h2>Ett stort steg f&ouml;r en r&ouml;d liten stuga&#8230;<\/h2>\n<p>N&auml;r kommer Sk&aring;nel&auml;ngan p&aring; plats? Alla ASTB:are kommer ih&aring;g det roliga f&ouml;redraget h&auml;rom &aring;ret om konstprojektet att skicka en r&ouml;d liten stuga till m&aring;nen. Nu tas ett kliv fram i f&ouml;rverkligandet, f&ouml;r nu p&aring; onsdag &#8211; 28 maj &#8211; &auml;r det presskonf i vid Falu gruva d&auml;r projektet n&auml;rmare ska konkretiseras:<\/p>\n<p>P&aring; presskonferensen avsl&ouml;jas, utlovas det, vilken akt&ouml;r som kommer att ta huset till m&aring;nen och n&auml;r uppskjutningen &auml;r planerad att ske. Denna akt&ouml;r &auml;r med p&aring; videol&auml;nk under presskonferensen.<\/p>\n<p>Presskonfen kan f&ouml;ljas p&aring; sajten www.manhuset.se.<\/p>\n<p>N&auml;rvarande m&aring;ngalningar i Falun: Konstn&auml;ren <strong>Mikael Genberg<\/strong>, pappa till M&aring;nhuset, <strong>Emil Vinterhav,<\/strong> rymdfarkostkunnig expert och v&aring;r ASTB-f&ouml;rel&auml;sare, <strong>Sven Grahn,<\/strong> en av landets rymdpionj&auml;rer, och s&aring; <strong>Johan Molin<\/strong>, som &auml;r vd p&aring; Falu R&ouml;df&auml;rg.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/IMG_0182.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-50910\" height=\"335\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/IMG_0182-1024x764.jpg\" title=\"Projektet b\u00f6rjar ta form.. Bildk\u00e4lla: Sajten &quot;H\u00e5llbar utveckling&quot;\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/IMG_0182-1024x764.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/IMG_0182-300x224.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/IMG_0182.jpg 1600w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>N&auml;sta steg m&aring;ste ju rent logiskt vara att placera en Sk&aring;nel&auml;nga p&aring; v&aring;r drabant!<\/p>\n<h2>Giv mig 15 minuter!<\/h2>\n<p>&Auml;ldre kommer ih&aring;g slogan &quot;Giv mig 15 minuter av dagen&quot;, av kroppsbyggaren och motionsentusiasten <strong>Arne Tammer<\/strong>. H&auml;r finns svaret inom den kosmologiska sf&auml;ren:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/41gp4Cu6UrL._SY344_BO1204203200_1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-50922\" height=\"346\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/41gp4Cu6UrL._SY344_BO1204203200_1.jpg\" title=\"\" width=\"231\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/41gp4Cu6UrL._SY344_BO1204203200_1.jpg 231w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/41gp4Cu6UrL._SY344_BO1204203200_1-200x300.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 231px) 100vw, 231px\" \/><\/a><\/p>\n<p>En trevlig bok om allt vi inte v&aring;gat fr&aring;ga en partikel- och astrofysikprofessor om (n&auml;stan)&nbsp; &#8211; svarta h&aring;l, str&auml;ngar, pulsarer.. you name it &#8211; finns s&aring;ledes i tryck, f&ouml;rfattad av luleprofessorn <strong>Johan Hansson<\/strong>.<\/p>\n<p>Boken rekommenderas av <strong>Jesper Solleman<\/strong>. Him!<\/p>\n<h2>Mark Twains astronomi<\/h2>\n<p>N&aring;nstans har&nbsp; <strong>Mark Twain<\/strong> ber&auml;ttat att han hade fler sotade glas i sin byr&aring;l&aring;da &auml;n kostymer i sin garderob &#8211; han gillade n&auml;mligen solf&ouml;rm&ouml;rkelser!<\/p>\n<p>Att Mark Tawin var intresserad av astronomi vet jag, ja, &auml;ven andra naturvetenskaper. Det finns dock inte m&aring;nga &quot;bildbevis&quot;, men p&aring; n&auml;tet hittade jag denna exklusiva sak pl&aring;tad i <strong>Nikola Teslas<\/strong> labb p&aring; 35 South Fifth Avenue, New York. &Aring;ret var 1895.<\/p>\n<p>Erk&auml;nn att det sprakar om bilden!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Photo-16-Mark-Twain-in-Tesla-Lab.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-50917\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Photo-16-Mark-Twain-in-Tesla-Lab-237x300.jpg\" title=\"\" width=\"237\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Photo-16-Mark-Twain-in-Tesla-Lab-237x300.jpg 237w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Photo-16-Mark-Twain-in-Tesla-Lab.jpg 727w\" sizes=\"(max-width: 237px) 100vw, 237px\" \/><\/a><\/p>\n<p>I ett av sina brev till jorden p&aring;pekade Mark Twain aprop&aring; m&auml;nniskans egenk&auml;ra h&aring;llning i de kosmiska sammanhangen:<\/p>\n<p><u>&rdquo;Om Eiffeltornet representerar universums &aring;lder, utg&ouml;r det tunna f&auml;rgskiktet p&aring; toppen av mastknoppen m&auml;nniskans del av denna &aring;lder. Och alla tror att det &auml;r f&ouml;r detta tunna f&auml;rgskikts skull som tornet byggdes.&rdquo;<\/u><br \/>\n\tMark Twain har en krater p&aring; Merkurius och &auml;ven en asteroid uppkallad efter sig.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Blixtspektroskopins lovande teknik: Supernovor avsl&ouml;jas innan de totalbriserar Ur ett pressmess fr&aring;n Stockholms universitet framg&aring;r bl a: \u2749 Att astronomer vet mycket om hur stj&auml;rnor f&ouml;ds och utvecklas. D&auml;remot &auml;r det sv&aring;rare att f&ouml;ruts&auml;ga n&auml;r och hur en stj&auml;rna ska sluta sina dagar. \u2749 I en artikel i tidskriften Nature beskriver nu ett internationellt forskarlag&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/05\/26\/nr-55-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 55 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50905"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=50905"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50905\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":50932,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50905\/revisions\/50932"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=50905"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=50905"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=50905"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}