{"id":50980,"date":"2014-05-31T20:14:18","date_gmt":"2014-05-31T19:14:18","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=50980"},"modified":"2014-05-31T23:32:32","modified_gmt":"2014-05-31T22:32:32","slug":"nr-57-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/05\/31\/nr-57-2014\/","title":{"rendered":"Nr 57 2014"},"content":{"rendered":"<h2>Venus Express sista uppdrag:&nbsp; Kamikaze-djupdykning<\/h2>\n<p>I &aring;tta &aring;r har ESA:s Venus Express-sond gett oss massor av info om v&aring;r grannplanet, men nu &auml;r det skarpt l&auml;ge: Br&auml;nslet som h&aring;llit sonden i en elliptisk bana runt den varma planeten med dessa tjocka ov&auml;nliga atmosf&auml;r, h&aring;ller p&aring; att ta slut. <a href=\"http:\/\/www.esa.int\/Our_Activities\/Space_Science\/Venus_Express\u200e\">Sondens sista uppdrag blir att djupdyka i atmosf&auml;ren<\/a>, kanske &auml;nda ner till 130 km &ouml;ver Venusytan.Och g&auml;rna &auml;nnu l&auml;gre!<\/p>\n<p><strong>\u2756 18 juni-11 juli ska<\/strong> Venus Express testas i tekniken att &quot;luftbromsa&quot; (aerobraking p&aring; engelska), och klarar sonden av dessa man&ouml;vrar blir det en sista spektakul&auml;r dykning i slutet av &aring;ret. ESA:s illustrat&ouml;r t&auml;nker sig att det kan se ut s&aring; h&auml;r:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Venus_Express_aerobraking.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-51032\" height=\"253\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Venus_Express_aerobraking-1024x576.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: ESA\u2013C. Carreau\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Venus_Express_aerobraking-1024x576.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Venus_Express_aerobraking-300x168.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Venus_Express_aerobraking.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u2756 Venus Express skickades <\/strong>upp med en Soyuz-Fregat-raket 2005, n&aring;dde m&aring;let i april 2006 och har sen flugit &ouml;ver Venus i en bana som sp&auml;nt fr&aring;n 66 000 km &ouml;ver sydpolen till 250 km &ouml;ver nordpolen. Ett varv: 24 timmar!<\/p>\n<p><strong>\u2756 Tack vare Venus Express v<\/strong>et vi att Venus har en yttemp p&aring; 450<sup>o<\/sup>C, att atmosf&auml;ren &auml;r tjock och giftig, att Venus en g&aring;ng mycket v&auml;l kan ha haft ett tektoniskt plattsystem liknande jordens samt en ocean med vatten.Fr&aring;n Venus atmosf&auml;r sipprar fler v&auml;teatomer ut i rymden &auml;n syreatomer &#8211; m&auml;ngden vatten p&aring; jordklotet &auml;r cirka 100 000 ggr st&ouml;rre &auml;n p&aring; Venus.<\/p>\n<p><strong>\u2756 Till en av Venus Express<\/strong> bedrifter &auml;r att ha s&auml;krat bildbevis p&aring; en enorm orkan vid sydpolen, snarlik liknande v&auml;derfenomen p&aring; jorden. &Auml;ven &aring;ska f&ouml;rekommer p&aring; Venus, i de svavelrika molnen.<\/p>\n<p><strong>\u2756 Flera svenska forskare <\/strong>och tekniker &auml;r knutna till Venus Express-uppdraget.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Venus_Express_aerobraking_newslist.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-51027\" height=\"170\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Venus_Express_aerobraking_newslist.jpg\" title=\"\" width=\"170\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Venus_Express_aerobraking_newslist.jpg 170w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Venus_Express_aerobraking_newslist-150x150.jpg 150w\" sizes=\"(max-width: 170px) 100vw, 170px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Harestua fyller 60<\/h2>\n<p>I dag firar norrm&auml;nnen ett 60-&aring;rsjubileum, tipsar <strong>Christian Vestergaard<\/strong>: F&ouml;r s&aring; l&auml;nge har den<a href=\"http:\/\/solobservatoriet.no\/index.php?id=26\"> klassiska institutionen p&aring; Harestua varit ig&aring;ng.<\/a><\/p>\n<p>1954 var inte vilket &aring;r som helst. En m&aring;nad efter observatoriets invigning var det total solf&ouml;rm&ouml;rkelse, som ju ocks&aring; kunde ses mellan molntapparna p&aring; den svenska sidan.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/banner.gif\"><img decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"200\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-50996\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/banner.gif\" style=\"width: 499px; height: 157px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/banner.gif 640w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/banner-300x93.gif 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/a><\/p>\n<p>F&ouml;r en tio &aring;r sen b&ouml;rjade diskussionen p&aring; allvar om hur bygget ska kunna bevaras f&ouml;r framtiden. Hotet om nedl&auml;ggning var &ouml;verh&auml;ngande, men en bred folkopinion och&nbsp; Oslos amat&ouml;rastronomer engagerade sig liksom n&aring;got som heter s&aring; fint som &#8211; Tycho Brahe Instituttet! S&aring; nu finns folk anst&auml;llda, och den ut&aring;triktade verksamheten &auml;r sannerligen ber&ouml;mdv&auml;rd.<\/p>\n<h2>Kepler &aring;teruppst&aring;r<\/h2>\n<p>NASA har best&auml;mt sig: Det blir en K2, <a href=\"http:\/\/www.space.com\/25913-nasa-kepler-telescope-new-mission.html\">en uppf&ouml;ljare av den exoplanets&ouml;kande Keplersonden<\/a> som stallades i rymden i fjor efter tekniska fataliteter.<\/p>\n<p>K2 kommer att jaga planeter l&auml;ngs utvalda omr&aring;den i ekliptikan.<\/p>\n<p>Om K2:s betydelse f&ouml;r utforskningen av Vintergatans cepheider och RR Lyr-stj&auml;rnor<a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1405.7690\"> ber&auml;ttas h&auml;r i en dagsaktuell uppsats.<\/a><\/p>\n<h2>Gasj&auml;ttarnas ringar<\/h2>\n<p>Innan NASA:s och tyskarnas flygburna&nbsp; SOFIA-instrumentering kom i luften p&aring; en Boing jumbo sk&ouml;tte NASA:s Kuiper Airborne Observatrory, KAO, bevakningen av himlakroppar i infrar&ouml;tt och lyckades bl a detektera Plutos atmosf&auml;r och att Uranus har ett &#8211; ringsystem! Detta ringsystem, som avsl&ouml;jades 1977, inbjuder till intrikata analyser, och senast i fjor kom <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1307.3230\">en doktorsavhandling<\/a> av den portugisiske astronomen <strong>Rafael Sfair<\/strong> som diskuterar vissa av ringarnas mikrometerstrukturer och hur samspelet sker med Uranus m&aring;nar.<\/p>\n<p>Bovar i det st&auml;ndigt p&aring;g&aring;ende dramat &auml;r trycket fr&aring;n solstr&aring;lningen liksom f&ouml;rekomsten av interplanetariskt meteoidmaterial.<\/p>\n<p>Ringsystem &auml;r en fascinerande specialitet bland dagens planetforskare. 1984 uppt&auml;cktes Neptunus ringar, och Jupiters r&ouml;ktunan ringar kom forskningen p&aring; sp&aring;ren redan 1979 n&auml;r Voyager 1 passerade. H&auml;r tros det mesta i ringarna h&auml;rr&ouml;ra fr&aring;n asteroidnedslag p&aring; m&aring;narna.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/image_full.jpeg\"><img decoding=\"async\" width=\"558\" height=\"360\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-50991\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/image_full.jpeg\" style=\"width: 497px; height: 321px;\" title=\"Underr studium av Neptunus ringar kunde HST i fjor uppt\u00e4cka en ny m\u00e5nen kring planetern, S\/2004 N 1. Bildk\u00e4lla: NASA, ESA, M. Showalter\/SETI Institute\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/image_full.jpeg 558w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/image_full-300x193.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 558px) 100vw, 558px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Apollo-astronauterna tr&auml;nade p&aring; Hawaii<\/h2>\n<p>Hawaiis &quot;m&aring;nlandskap&quot; erbj&ouml;d Apollo-astronauterna goda m&ouml;jligheter att tr&auml;na inf&ouml;r kommande m&aring;nf&auml;rder. I byr&aring;l&aring;derna har legat <a href=\"http:\/\/phys.org\/news\/2014-05-decades-old-photos-emerge-apollo-images.html#nRlv\">massor av bildbevis fr&aring;n dessa &ouml;vningar,<\/a> som nu kommit i dagen. Som denna bild p&aring;&nbsp; fr&aring;n 1970 med Apollo 14-bes&auml;ttningen <strong>Alan Shepard, Edgar Mitchell <\/strong>och&nbsp; <strong>Stuart Roost<\/strong>&nbsp; plus en fj&auml;rde ok&auml;nd man.<\/p>\n<p>Platsen &auml;r Big Island och m&aring;nresen&auml;rerna testar en Modularized Equipment Transporter.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/3-decadesoldph1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-51008\" height=\"362\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/3-decadesoldph1.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: AP Photo\/NASA\" width=\"512\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/3-decadesoldph1.jpg 512w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/3-decadesoldph1-300x212.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 512px) 100vw, 512px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Cas A en kvarknova?<\/h2>\n<p>Jag visste inte att uttrycket fanns, men nu utesluter inte forskare att&nbsp; Cas A-sm&auml;llen f&ouml;r en 300 &aring;r sen var en neutronstj&auml;rna som snabbt exploderade en g&aring;ng till och gav oss Vintergatans f&ouml;rsta kvarknova. En del extremfysik i grund&auml;mnens isotop&ouml;verg&aring;ngar i varandra (j&auml;rn, titium) talar f&ouml;r det plus att Cas A saknar en pulsarvindsnebulosa.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1404.5063\">Rapporten h&auml;r.<\/a><\/p>\n<h2>Alltid n&aring;tt j&auml;velskap p&aring; g&aring;ng!<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/quote-physicists-and-astronomers-see-their-own-implications-in-the-world-being-round-but-to-me-it-means-dean-rusk-1601941.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"850\" height=\"400\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-51016\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/quote-physicists-and-astronomers-see-their-own-implications-in-the-world-being-round-but-to-me-it-means-dean-rusk-1601941.jpg\" style=\"width: 479px; height: 226px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/quote-physicists-and-astronomers-see-their-own-implications-in-the-world-being-round-but-to-me-it-means-dean-rusk-1601941.jpg 850w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/quote-physicists-and-astronomers-see-their-own-implications-in-the-world-being-round-but-to-me-it-means-dean-rusk-1601941-300x141.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 850px) 100vw, 850px\" \/><\/a><\/p>\n<div style=\"position: absolute; left: -99999px;\">This 1970 image provided by NASA shows Apollo 14 astronauts Alan Shepard, Edgar Mitchell and Stuart Roost and an unidentified man training with a Modularized Equipment Transporter on the Big Island of Hawaii. Before many Apollo astronauts went to the moon, they came to Hawaii to train on the Big Island&#39;s lunar landscapes. Now, decades-old photos are surfacing of astronauts scooping up Hawaii&#39;s soil and riding across volcanic fields in a &quot;moon buggy&quot; vehicle. (AP Photo\/NASA) <\/p>\n<p>\tRead more at: <a href=\"http:\/\/phys.org\/news\/2014-05-decades-old-photos-emerge-apollo-images.html#jCp\">http:\/\/phys.org\/news\/2014-05-decades-old-photos-emerge-apollo-images.html#jCp<\/a><\/div>\n<div style=\"position: absolute; left: -99999px;\">This 1970 image provided by NASA shows Apollo 14 astronauts Alan Shepard, Edgar Mitchell and Stuart Roost and an unidentified man training with a Modularized Equipment Transporter on the Big Island of Hawaii. Before many Apollo astronauts went to the moon, they came to Hawaii to train on the Big Island&#39;s lunar landscapes. Now, decades-old photos are surfacing of astronauts scooping up Hawaii&#39;s soil and riding across volcanic fields in a &quot;moon buggy&quot; vehicle. (AP Photo\/NASA)<\/p>\n<p>\tRead more at: <a href=\"http:\/\/phys.org\/news\/2014-05-decades-old-photos-emerge-apollo-images.html#jCp\">http:\/\/phys.org\/news\/2014-05-decades-old-photos-emerge-apollo-images.html#jCp<\/a><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Venus Express sista uppdrag:&nbsp; Kamikaze-djupdykning I &aring;tta &aring;r har ESA:s Venus Express-sond gett oss massor av info om v&aring;r grannplanet, men nu &auml;r det skarpt l&auml;ge: Br&auml;nslet som h&aring;llit sonden i en elliptisk bana runt den varma planeten med dessa tjocka ov&auml;nliga atmosf&auml;r, h&aring;ller p&aring; att ta slut. Sondens sista uppdrag blir att djupdyka i&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/05\/31\/nr-57-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 57 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50980"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=50980"}],"version-history":[{"count":55,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50980\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":51046,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/50980\/revisions\/51046"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=50980"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=50980"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=50980"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}