Teoretiskt har dessa stjärnor diskuterats snart i fyrtio år, men nu har – sannolikt – ett äkta TZO hittats i Lilla Magellanska molnet<\/a>, tipsar Christian Vestergaard<\/strong>.<\/p>\n Dynamiken i dessa binära system utgår från att den röda jätten sväljer neutronstjärnan efter dennas supernovaexplosion, den tungtunga neutrontjärnan som sen spiralar in mot rödjättens kärnparti. Detta tycks bevisas av HV2112-stjärnan i Lilla Magellanska molnet.<\/p>\n En av upptäckarna, Nidia Morrell<\/strong>, har kommenterat upptäckten med några ord som borde bli klassiska:<\/p>\n – Jag vet inte vad det är, men jag vet att jag gillar det.<\/p>\n En stjärna med en annan stjärna i sin kärna är så annorlunda i ens "tänk" att det ska mycket till för att bevisa saken. Men astronomerna har nu i stjärnans atmosfär hittat "tunga" grundämnen som molybden, litium och rubidium, vilket teorin förutsäger, och dessutom hittat dem i mängder och proportioner som passar in i modellen.<\/p>\n HV2112 har tidigare klassats som en variabel M3\/M7-jätte och varit känd som ett av Lilla Magellanska molnets allra intressantaste objekt och legendariska astronomer som Cecilia Payne-Gaposchkin<\/strong> och Sergei Gaposchkin<\/strong> m fl har sysslat med stjärnan.<\/p>\n Frågetecken kvarstår, erkänner forskarna, men vi har kommit gåtans lösning betydligt närmare sen teleskopbjässar som Magellan-reflektorn (6,5 m) tagits i bruk i Chile. Kanske hittar vi snart ett otvetydigt TZO-exempel bland massiva jättestjärnor i Vintergatan?<\/p>\n När vi inom ASTB på söndag 8 juni åker norrut, mot vännerna i Halland, mellanlandar vi på flygmuseet i Ängelholm. Det ger mig möjlighet att lite grand prata om flygets roll inom astronomin. Så vi – hörs! I bussen.<\/p>\n Mars Odyssey har snurrat runt Mars i flera år och ger oss fortfarande märkliga bilder från vår grannplanet. Som denna dagsfärska bild – tagen av instrumentet THEMIS <\/a>– på den så kallade Fjärilskratern (en av flera "fjärilar" på planeten):<\/p>\n Bilden tål att BLÅSAS UPP rejält på din skärm!<\/p>\n Kratern tro ha skapats av en asteroid eller splittret från en Marsmåne som kommit in i en ovanligt låg vinkel.<\/p>\n Fenomenet känns igen från andra himlakroppar i planetsystemet. En av Apollo-besättningarna dokumenterade denna fjäril på månen:<\/p>\n Merkurius visar motsvarande exempel:<\/p>\n Även på Venus kunde genom Magellan-sondens radarsystem denna fjärilskrater observeras på 1990-talet:<\/p>\n En vägledande diskussion om hur dessa kratrar kan uppstå diskuteras lite varstans, bland annat här.<\/a><\/p>\n 1914, för hundra år sen, satt norske astronomen Hans Henie<\/strong> i Lund och kollade upp den skenbara stjärntätheten på himlavalvet ner till 11:e magnituden.<\/p>\n Henie blev fil dr på ämnet.<\/p>\n Denne lundafostrade astronom är värd att syna närmare i sömmarna. Han var uppenbarligen en Quisling<\/strong>-anhängare under andra världskriget, för det var nazisterna som utsåg honom till rektor för Trondheims katedralskola och senare för den av Quislingarna styrda lärarhögskolan i Hamar.<\/p>\n Brev finns från honom till obsisprofessorn C V L Charlier<\/strong> i Charlier-samlingen, Lunds UB.<\/p>\n Jag vet inget om honom i övrigt – någon?<\/p>\n <\/span> <\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Röd jätte + neutronstjärna = TZO Om vi gängar en röd superjätte med en kompakt neutronstjärna får vi en synnerligen märklig hybrid i världsalltet : Ett binärt "Thorne-\u017bytkow Object", uppkallat efter Kip Thorne och Anna \u017bytkow. Teoretiskt har dessa stjärnor diskuterats snart i fyrtio år, men nu har – sannolikt – ett äkta TZO hittats… L\u00e4s mer »Nr 58 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51047"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=51047"}],"version-history":[{"count":47,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51047\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":51112,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51047\/revisions\/51112"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=51047"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=51047"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=51047"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/largest-star-Betelgeuse-300x235.jpg\" "\\"Typisk")
<\/a><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/SiriusB-300x296.jpg\" "\\"Typisk")
<\/a><\/p>\nFlyg och far<\/h2>\n
Fjärilskrater på Mars<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/PIA18267_modest-117x300.jpg\" "\\"\\"")
<\/a><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/hrp119b-272x300.jpg\" "\\"Bildk\u00e4lla:")
<\/a><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/butterfly-elliptical-crater-on-mercury-hovnatanian-craters-bright-rays-indicate-that-they-are-relat-24359-300x271.jpg\" "\\"Bildk\u00e4lla:")
<\/a><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/PIA00474_ip-278x300.jpg\" "\\"Bildk\u00e4lla:")
<\/a><\/p>\nVem var Hans Henie?<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/554px-Hans_henie-150x150.jpg\" "\\"\\"")
<\/a>Sämst var tätheten i Ursa Major\/Stora Björnen.<\/p>\nVeckans budskap<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/pleiades-with-quote-astronomical-wallpapers-galaxies-stars-and-shit-may-1900x1200-wallpaper_wallpaperswa.com_89.jpg\" "\\"\\"")
<\/a><\/p>\n