{"id":51239,"date":"2014-06-13T16:52:34","date_gmt":"2014-06-13T15:52:34","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=51239"},"modified":"2014-06-13T18:04:27","modified_gmt":"2014-06-13T17:04:27","slug":"nr-60-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/06\/13\/nr-60-2014\/","title":{"rendered":"Nr 60 2014"},"content":{"rendered":"<h2>Norrskensdans p&aring; Saturnus<\/h2>\n<p>Med en bildsvit fr&aring;n det rymdbaserade Hubble-teleskopet&nbsp; kan vi numera njuta av <a href=\"http:\/\/www.spacetelescope.org\/images\/potw1420a\/\u200e\">de g&aring;tfulla norrskenens 360-gradersdans <\/a>runt Saturnus nordpol. I ultraviolett har HST med hj&auml;lp av det hyperk&auml;nsliga instrumentet kallat&nbsp; <u>Advanced Camera for Surveys<\/u> kunnat visa hur&nbsp; gasj&auml;ttens magnetf&auml;lt p&aring;verkas av solvindens partiklar.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/New-Images-of-the-Dancing-Auroral-Lights-at-Saturns-North-Pole.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-51294\" height=\"283\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/New-Images-of-the-Dancing-Auroral-Lights-at-Saturns-North-Pole-1024x646.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: NASA, ESA\/ J. Nichols (University of Leicester)\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/New-Images-of-the-Dancing-Auroral-Lights-at-Saturns-North-Pole-1024x646.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/New-Images-of-the-Dancing-Auroral-Lights-at-Saturns-North-Pole-300x189.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/New-Images-of-the-Dancing-Auroral-Lights-at-Saturns-North-Pole.jpg 1920w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Precis som Merkurius, Jupiter, Uranus, Neptunus och jorden har Saturnus en magnetisk &quot;kometsvans&quot;, en magnetosf&auml;r, och h&auml;r f&ouml;rekommer en rad intrikata samspel som bl a leder till att norr\/sydskenen roterar tre ggr snabbare &auml;n planeten i sig.<\/p>\n<h2>&Ouml;landstr&auml;ffen p&aring; g&aring;ng<\/h2>\n<p>Om &aring;rets upplaga av Sagittarius-tr&auml;ffen p&aring; &Ouml;land 20-23 augusti <a href=\"http:\/\/gaf.homeip.net\/2014\/05\/astrofoto-for-nyborjare-och-vana-under-sagittarius-14-pa-sodra-oland\/\">kan l&auml;sas h&auml;r.<\/a><\/p>\n<h2>Flyg och astronomi<\/h2>\n<p>V&aring;r utflykt till Halland senast gick via flygmuseet i &Auml;ngelholm, F10-flottiljens sista hem, och h&auml;r f&aring;ngade den ok&auml;nde W-fotografen <strong>Tora Greve<\/strong> i en inspektion av cockpiten i ett av v&aring;ra stridsflygplan.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/n-h9YIgqbvrsSGF5iUd-vCqz68m-4yat2NcHaqkGEJQ-1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-51265\" height=\"199\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/n-h9YIgqbvrsSGF5iUd-vCqz68m-4yat2NcHaqkGEJQ-1-300x199.jpg\" title=\"Foto: Ok\u00e4nd\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/n-h9YIgqbvrsSGF5iUd-vCqz68m-4yat2NcHaqkGEJQ-1-300x199.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/n-h9YIgqbvrsSGF5iUd-vCqz68m-4yat2NcHaqkGEJQ-1-1024x682.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/n-h9YIgqbvrsSGF5iUd-vCqz68m-4yat2NcHaqkGEJQ-1.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u2756 Tora sysslar ju med<\/strong> solf&ouml;rm&ouml;rkelser &#8211; kolla <a href=\"http:\/\/www.toragreve.se\/\">hennes hemsida<\/a> &#8211; och redan p&aring; 1920-talet lyfte en helt flotta av marinens flygplan i USA f&ouml;r att studera just solf&ouml;rm&ouml;rkelser. Senare kunde en kortkort solf&ouml;rm&ouml;rkelse p&aring; 1,5 sekunder (p&aring; jordytan) f&ouml;rl&auml;ngas tack vare flyget, och en rad solf&ouml;rm&ouml;rkelser dokumenterades fram till 1950\/60-talen. Till och med en Spitfire f&ouml;rekommer i eclipse-utforskningen omedelbart efter kriget.<\/p>\n<p><strong>\u2756 V&aring;r egen ASTB-grundare Knut Lundmark<\/strong> s&aring;g de totala solf&ouml;rm&ouml;rkelserna &ouml;ver Sverige 1945 och 1954 via gamla ombyggda B3-bombare (kolla fliken med bilder p&aring;&nbsp; p&aring; <a href=\"http:\/\/www.knutlundmark.se\/\">www.knutlundmark.se<\/a>), men senare fick flygastronomin helt andra saker&nbsp; att utforska:<\/p>\n<p><strong>\u2756 I stratosf&auml;rens &ouml;vre lager<\/strong> kunde infrar&ouml;dk&auml;nsliga upptagningar tas, och p&aring; s&aring; s&auml;tt fick vi veta om Venus svalvelrika atmosf&aring;r, Uranus ringar, Plutos atmosf&auml;r, kometer och annat. Gyrotekniken finjusterades mer och mer i takt med att jetk&auml;rrorna kom in i bilden (Convair 990, Boeing 747) och de allt st&ouml;rre&nbsp; teleskopen placerades med &ouml;ppningar p&aring; flygplanens sidor.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/thumb_Bild-7_crop_PL.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"217\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-51272\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/thumb_Bild-7_crop_PL-300x217.jpg\" style=\"width: 298px; height: 217px;\" title=\"Knut Lundmark i flyghj\u00e4lm laddar upp inf\u00f6r solf\u00f6rm\u00f6rkelsen 1954 - t h hans unge v\u00e4n och assistent Martin Johnson. Bildk\u00e4lla: Privat\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/thumb_Bild-7_crop_PL-300x217.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/thumb_Bild-7_crop_PL.jpg 522w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u2756 I dag dominerar NASA:s <\/strong>och den tyska rymdfartsorganisationens SOFIA temat med flygastrofysik, d&auml;r &auml;ven svenska astronomer agerat g&auml;ster. Se tidigare W-blogg!<\/p>\n<h2>Krygell inte helt ok&auml;nd<\/h2>\n<p><strong>Anders Nyholm <\/strong>p&aring;pekar att han faktiskt, i W-bloggens f&ouml;reg&aring;ngare, nyhetsbladet Cassiopeia nr 2<em>,<\/em> 2007, skrev om <strong>Tycho Brahe<\/strong>-tons&auml;ttaren <strong>Johan Adam Krygell<\/strong>. Exempel p&aring; hans musik finns &auml;ven p&aring; en cd.<\/p>\n<h2>Nya novor i M81<\/h2>\n<p>Jag &aring;terger denna bild <a href=\"http:\/\/www.astronomerstelegram.org\/?read=6209\">via Astronomers Telegram<\/a> mest f&ouml;r att visa vilket &quot;n&aring;l-i-en-h&ouml;stack&quot;-jobb det &auml;r att identifiera klassiska novor i granngalaxer. H&auml;r &auml;r det tjeckiska astronomer som med ett ganska blygsamt teleskop p&aring; 65 cm hitta tv&aring; novor i M81:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/M81_novae-June_2014.png\"><img decoding=\"async\" width=\"848\" height=\"850\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-51259\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/M81_novae-June_2014.png\" style=\"width: 492px; height: 492px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/M81_novae-June_2014.png 848w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/M81_novae-June_2014-150x150.png 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/M81_novae-June_2014-299x300.png 299w\" sizes=\"(max-width: 848px) 100vw, 848px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Gammablixtarnas mysterium<\/h2>\n<p>Senast nytt om gammablixtarna, &quot;l&aring;nga&quot; och &quot;korta&quot;, diskuteras <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1418\/\">i aktuellaste ESO-pressmesset.<\/a><\/p>\n<h2>10-&aring;rsjubel av Phoebe-m&ouml;te<\/h2>\n<p>F&ouml;r n&auml;stan p&aring; dagen tio &aring;r sen, 11 juni 2004,&nbsp; fl&ouml;g Cassini-sonden in &ouml;ver Saturnus m&aring;ne Phoebe, och d&aring; dokumenterades bilden t v nedan.<\/p>\n<p>Bilden t h &auml;r fr&aring;n Cassinis utmarsch, och den har aldrig publicerats &#8211; dock &auml;r &ouml;vre v&auml;nstra f&auml;ltet av m&aring;nytan tidigare dokumenterat.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/PIA18411_modest3.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-51255\" height=\"299\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/PIA18411_modest3-1024x682.jpg\" title=\" Bildk\u00e4lla:  NASA\/JPL-Caltech\/Space Science Institute\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/PIA18411_modest3-1024x682.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/PIA18411_modest3-300x200.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/PIA18411_modest3.jpg 1224w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Phobe &auml;r n&auml;stan sf&auml;risk, 214&#215;204 km, och tros ha sitt ursprung i Kuiperb&auml;ltet. M&aring;nen har retrograd r&ouml;relse och dess densitet skiljer sig fr&aring;n &ouml;vriga Saturnusm&aring;nars.<\/p>\n<p>Fler fakta om <a href=\"http:\/\/photojournal.jpl.nasa.gov\/catalog\/PIA18411\">bildernas tillkomst h&auml;r.<\/a><\/p>\n<h2>Extrem gravitationslinsning<\/h2>\n<p>Hur det g&aring;r till n&auml;r en radiogalax gravitationslinsar en bakomliggande &quot;submillimeter&quot; galax &#8211; &auml;r det en galax? &#8211;&nbsp; <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1406.2872\">framg&aring;r h&auml;r.<\/a><\/p>\n<p>Sedan ESA:s Herschel-rymdinstrument banat v&auml;gen i uppt&auml;ckten, kom ett av W M Kecks 10-metersteleskop p&aring; Hawaii ig&aring;ng och har tagit denna bild:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/herschelspac.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-51286\" height=\"488\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/herschelspac.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: ESA and the W. M. Keck Observatory. \" width=\"500\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/herschelspac.jpg 500w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/herschelspac-300x292.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 500px) 100vw, 500px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Ny kataklysm-variabel<\/h2>\n<p>I Lyrans stj&auml;rnbild, i ett omr&aring;de som &auml;ven t&auml;ckts av Kepler-sonden, har <a href=\"http:\/\/www.astronomerstelegram.org\/?read=6224\">en ny kataklysmisk variabel <\/a>med imponerande vidd i amplituden uppt&auml;ckts.<\/p>\n<p>Genom plock i olika kataloger genom &aring;ren, kan vi f&ouml;lja dessa skiftningar i ljusstyrkan hos stj&auml;rnan som nu b&auml;r beteckningen DDE33:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/DDE33-POSS-B-GALEX1.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"936\" height=\"312\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-51245\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/DDE33-POSS-B-GALEX1.jpg\" style=\"width: 493px; height: 165px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/DDE33-POSS-B-GALEX1.jpg 936w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/DDE33-POSS-B-GALEX1-300x100.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 936px) 100vw, 936px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Finito &amp; Da Capo<\/h2>\n<p>&Auml;nnu en g&aring;ng triumferar <strong>Lars Olefeldt <\/strong>i jakten p&aring; diverse absurditeter. Tacktack!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/jorden_slut.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-51240\" height=\"477\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/jorden_slut.jpg\" title=\"\" width=\"400\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/jorden_slut.jpg 400w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/jorden_slut-251x300.jpg 251w\" sizes=\"(max-width: 400px) 100vw, 400px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Norrskensdans p&aring; Saturnus Med en bildsvit fr&aring;n det rymdbaserade Hubble-teleskopet&nbsp; kan vi numera njuta av de g&aring;tfulla norrskenens 360-gradersdans runt Saturnus nordpol. I ultraviolett har HST med hj&auml;lp av det hyperk&auml;nsliga instrumentet kallat&nbsp; Advanced Camera for Surveys kunnat visa hur&nbsp; gasj&auml;ttens magnetf&auml;lt p&aring;verkas av solvindens partiklar. Precis som Merkurius, Jupiter, Uranus, Neptunus och jorden har&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/06\/13\/nr-60-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 60 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51239"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=51239"}],"version-history":[{"count":43,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51239\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":51296,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51239\/revisions\/51296"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=51239"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=51239"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=51239"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}