![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/07\/10533_sun_NASA_JPL.jpg\")
<\/a>Jag kan inte den finare mekaniken, motoriken\u00a0 och matematiken bakom de nya utr\u00e4kningarna, men visst \u00e4r det sp\u00e4nnande. Det skulle dessutom kunna f\u00f6rklara en del av hur den snabba v\u00e4rmetransporten g\u00e5r till i v\u00e5r\u00a0 moderstj\u00e4rna, d\u00e4r det tydligen finns en del diskrepanser mellan teori och praktik. R\u00e4dda fenomenen!<\/p>\n
Den m\u00f6rka materian finns p\u00e5 galaktiskt plan och d\u00e5 b\u00f6r den ju d\u00f6ljas i v\u00e5r egen sol\u00e4ra bakg\u00e5rd ocks\u00e5. Solen har vandrat i sin bana i Vintergatan i fem miljarder \u00e5r och kan ha f\u00e5ngat in \u00e4ven m\u00f6rk materia.<\/p>\n
Uppenbarligen\u00a0 har de nya teorierna en l\u00e5ng f\u00f6rhistoria, debatten har pendlat fram och tillbaka genom \u00e5ren, och nu flyttas positionerna fram igen.<\/p>\n
I London heter astronomen\/partikelfysikern som r\u00e4knat p\u00e5 saken\u00a0 Stephen\u00a0 West, och uppe i Oxford har Mads Frandsen and Subir Sarkar jobbat<\/a> med problemet. Kanske har de\u00a0 kommit p\u00e5 n\u00e5got riktigt stort och Nobelprisv\u00e4rdigt?<\/p>\n Teorierna ska snart dessutom testas i tv\u00e5 experiment inom partikelfysikprojekten\u00a0 Borexino <\/a>and SNO+<\/a>.<\/p>\n F\u00f6rra bloggcitatet hade Peter De Vries som avs\u00e4ndare. Han var f\u00f6dd\u00a0 Chicago f\u00f6r j\u00e4mt 100 \u00e5r sedan och skapade sig som f\u00f6rfattare ett gott rykte som satiriker. Han var i m\u00e5nga \u00e5r medarbetare i The New Yorker<\/em>.<\/p>\n USNO, US Naval Observatory, \u00e4r ett av v\u00e4rldens m\u00e4ktigaste observatorier. Institutionen, som i \u00e5r firar 170-\u00e5rsjubileum, ligger i nordv\u00e4stra Washington och har en l\u00e5ng och \u00e4rorik historia:\u00a0 H\u00e4rifr\u00e5n har ljushastigheten t ex uppm\u00e4tts, solf\u00f6rm\u00f6rkelseexpeditioner utg\u00e5tt liksom expeditioner f\u00f6r att studera Venus-passager \u00f6ver solytan – p\u00e5 1800-talets slut (1877) uppt\u00e4ckte\u00a0 USNO-astronomen Asaph Hall Mars b\u00e4gge sm\u00e5m\u00e5nar med observatoriets refraktor, en 26-tummare.<\/p>\n “The Washington Double Star Catalog” \u00e4r i dag\u00a0 en av de viktigaste databaserna f\u00f6r dubbel\/multipel-stj\u00e4rnstudier.<\/p>\n Adressen\u00a0 Number One Observatory Circle \u00e4r inte helt ointressant, f\u00f6r d\u00e4r bor USA:s vicepresident. Just nu heter hyresg\u00e4sten Joe Biden. USNO klassas som en milit\u00e4rbas, och bes\u00f6kare \u00e4r v\u00e4lkomna – men spelreglerna f\u00f6r att komma in \u00e4r stentuffa. Kolla villkoren p\u00e5 USNO:s hemsida om du ska dit<\/a>!<\/p>\n F\u00f6r den amerikanska flottan var och \u00e4r tidtagningen A och O, och precis som p\u00e5 Greenwich i London\u00a0 finns p\u00e5 taket en stor “tidskula”, som varje middag f\u00f6ll ner. Sailors som l\u00e5g f\u00f6r ankar i Potomac-floden kunde i sina kikare se kulan falla och d\u00e4rmed s\u00e4kra och st\u00e4lla kronometertiden, vilket i sin tur var viktigt f\u00f6r navigationen ute\u00a0 till sj\u00f6s.<\/p>\n Tidtagningen \u00e4r i dag fortfarande en av institutionens viktigaste uppgifter och dess supersofistikerade Master Clock l\u00e4r i dag vara lika v\u00e4lbevakad som guldreserven i Fort Knox. Den styr den amerikanska\u00a0 f\u00f6rsvarsmakten tidtagning, och d\u00e5 pratar vi inte “bara” om fartyg utan om hela den amerikanska flottan av t ex spionsatelliter, flyg, GSP-systemet m m. Landet befinner\u00a0 sig faktiskt i krig.<\/p>\n USNO har genom \u00e5ren funnits p\u00e5 n\u00e5gra\u00a0 platser i Washington, och i takt med v\u00e4rldsstadens utbredning\u00a0 har den konkreta astronomin f\u00e5tt flytta p\u00e5 sig. D\u00e4rf\u00f6r finns i dag USNO ocks\u00e5 i Flagstaff, Arizona, d\u00e4r ett tema f\u00f6r den utflyttade stationen \u00e4r optisk interferometri.<\/p>\n Jag har l\u00e4rt mig en ny f\u00f6rkortning: TEOTWAWKI som i “The end of the world as we know it”.\u00a0 N\u00e4tet \u00e4r spr\u00e4ngfyllt av religi\u00f6sa d\u00e5rar och underg\u00e5ngsprofeter, men det \u00e4r inte Koranen- och Bibel-skadade l\u00e4sare jag \u00e4r ute efter utan efter forskare som r\u00e4knat p\u00e5 jordens och m\u00e4nsklighetens underg\u00e5ng. De \u00e4r de som \u00e4r huvudkandidaterna till bloggens Statler and Waldorf-pris<\/strong><\/span>, uppkallat efter de griniga, sura, misantropiska gubbarna p\u00e5 hyllan i Mupparna. De tyckte ingenting var roligt och dessutom var allt b\u00e4ttre f\u00f6rr.<\/p>\n Dagens kandidater?<\/p>\n De \u00e4r tv\u00e5 och har tillsammans skrivit en bok med titeln The Life and Death of Planet Earth<\/em>. Forskarna heter Donald Brownlee och Peter Ward, som f\u00e5r dela p\u00e5 dagens kandidatur – inte minst f\u00f6r den k\u00e4cka sentensen:<\/p>\n “The sun gave life and ultimately it will bring death.”<\/p>\n Med andra ord: Tack f\u00f6r kaffet!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" M\u00f6rk materia d\u00f6ljs\u00a0 i solens k\u00e4rna? M\u00f6rk materia i galaxer, jaaa,\u00a0 men m\u00f6rk materia i – solens k\u00e4rna? 83 procent av universums materia tillh\u00f6r denna m\u00f6rka, aldrig identifierade materia, och nu har tv\u00e5 forskargrupper i England –\u00a0 var f\u00f6r sig och enskilt – r\u00e4knat p\u00e5 neutriner, som b\u00f6r finnas inl\u00e5sta i v\u00e5r sols k\u00e4rna. Jag… L\u00e4s mer »Nr 108 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5125"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5125"}],"version-history":[{"count":29,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5125\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5199,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5125\/revisions\/5199"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5125"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5125"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5125"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Citatet i f\u00f6rra bloggen<\/h2>\n
Observatorium med makt!<\/h2>\n
<\/a>Solen ger och tar?<\/h2>\n
<\/a><\/h2>\n