{"id":51315,"date":"2014-06-15T23:28:27","date_gmt":"2014-06-15T22:28:27","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=51315"},"modified":"2014-06-16T15:55:52","modified_gmt":"2014-06-16T14:55:52","slug":"nr-62-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/06\/15\/nr-62-2014\/","title":{"rendered":"Nr 62 2014"},"content":{"rendered":"<h3><u>Sp&auml;nningen stiger och spekulationerna tilltar:<br \/>\n\t<\/u><\/h3>\n<h2>Pluto v&auml;ntar p&aring; bes&ouml;k<\/h2>\n<p>Det m&auml;rks att amerikanernas intresse f&ouml;r dv&auml;rgplaneten Pluto &#8211; deras planet &#8211; &auml;r i stigande inf&ouml;r New Horizons-sondens passage n&auml;sta &aring;r. Det dyker upp <a href=\"http:\/\/www.universetoday.com\/112597\/an-ocean-on-plutos-moon-hopeful-scientists-will-keep-an-eye-out-for-cracks\/#more-112597\">fler och fler artiklar och spekulationer <\/a>om himlakroppen.<\/p>\n<p><strong>\u2714 Senast ventileras id&eacute;n <\/strong>om att Charon, Plutos ena m&aring;ne, kan ha (haft) en underjordisk saltvattenocean och kanske dessutom har en yta full av sprickbildningar som andra m&aring;nar i planetsystemet (Jupiters Europa, Saturnus Enceladus).<\/p>\n<p><strong>\u2714 Om Charons bana<\/strong> kring moderplaneten en g&aring;ng varit starkt elliptisk f&ouml;ljer en rad konsekvenser: Att gravitationseffekter skapat ytsprickor plus v&auml;rme i k&auml;rnan, dessutom har Charon en 1\/8-del av Plutos massa (rekord i v&aring;rt planetsystem). &Auml;ven detta spelar roll i ber&auml;kningarna.<\/p>\n<p><strong>\u2714 I dag snurrar Charon<\/strong> i en n&auml;stan cirkul&auml;r bana runt Pluto (banexcentriceten = 0,00), och de b&auml;gge himlakropparna &auml;r l&aring;sta av &quot;Newton&quot; s&aring; att de visar samma sidor mot varandra. S&aring; har det inte alltid varit.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/nicIkiRgJx07E8UU1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-51338\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/nicIkiRgJx07E8UU1.jpg\" title=\"Spaceartist-bild av Pluto plus Charon. Bildk\u00e4lla: NASA\" width=\"400\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/nicIkiRgJx07E8UU1.jpg 400w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/nicIkiRgJx07E8UU1-300x225.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 400px) 100vw, 400px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u2714 P&aring; senare tid har &auml;ven <\/strong>diskuterats i vilken m&aring;n det kan finnas &quot;trans-plutoniska&quot; planeter; <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1406.0715\">bl a finns funderingar p&aring; en eller tv&aring; himlakroppar<\/a>, en &auml;ven l&auml;ngre ut &auml;n jorden = 250 AU&nbsp; = 250 &quot;astronomiska enheter&quot; = 250 jorden\/solen-avst&aring;nd bort.<\/p>\n<p><strong>\u2714 Pluto har ju &auml;ven ett svenskt intresse. <\/strong>Det var v&aring;r f&ouml;r tidigt bortg&aring;ngne MARS-medlem <strong>Leif Andersson<\/strong> som under sin alltf&ouml;r korta yrkeskarri&auml;r som astronom&nbsp; borta i USA fokuserade sina krafter p&aring; isplaneten d&auml;r ute och dess planet\/m&aring;ne-relation. Bl a ockultationerna p&aring; 1980-talet. Kolla tidigare W-bloggar!<\/p>\n<p><strong>\u2714 Leif blev postumt bel&ouml;nad<\/strong> f&ouml;r sin Pluto\/Charon-forskning b&aring;de med en m&aring;nkrater och en asteroid.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/hs-2006-29-b-web1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-51358\" height=\"400\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/hs-2006-29-b-web1.jpg\" title=\"Pluto med tre m\u00e5nar fotograferade 2006: Den ljusa Charon, de svagare Nix och Hydra. Foto: Hubble Space Telescope\/NASA\/ESA\" width=\"400\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/hs-2006-29-b-web1.jpg 400w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/hs-2006-29-b-web1-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/hs-2006-29-b-web1-300x300.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 400px) 100vw, 400px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Kepler-sm&auml;llens kusin<\/h2>\n<p>Likheterrna mellan supernovaresten f&ouml;rbunden med Keplers supernova 1604 och en &auml;ldre &quot;kusin&quot; i Stora Magellanska molnet, <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1406.3031\">diskuteras i en ny forskarrappport baserad p&aring; Spitzersondens m&auml;tningar<\/a>.<\/p>\n<h2>Jakten p&aring; biomark&ouml;rer<\/h2>\n<p>Hur vi kan uppt&auml;cka biomark&ouml;rer typ molekyl&auml;rt syre i exoplaneters atmosf&auml;rer, <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1406.3025\">avhandlas i en ny rapport.<\/a><\/p>\n<p>Inte bara det: Det kommande infrar&ouml;dk&auml;nsliga James Webb-teleskopet kan mycket v&auml;l identifiera den typ av &quot;industriella f&ouml;roreningsmolekyler&quot; som finns i v&aring;r egen jords atmosf&auml;r (CH<sub>4<\/sub>, N<sub>2<\/sub>O, CF<sub>4<\/sub> m fl), f&ouml;rutsatt att den jordlika exoplaneten finns i en beboelig zon runt en vit dv&auml;rgstj&auml;rna.<\/p>\n<h2>Vilket museum?<\/h2>\n<p>Vetenskapsmuseer i hela v&auml;rlden uppm&auml;rksammar <strong>Tycho Brahe<\/strong>. <strong>Christian Vestergaard<\/strong>, W-bloggens f&ouml;rste vice, hittade denna bild h&auml;romdan p&aring; n&auml;tet. Var &auml;r vi? Vi tycker att vi kan l&auml;sa oss till en engelsk text i bakgrunden.<br \/>\n\t&#8211;&nbsp; Tycho ser ut att iordningst&auml;lla sin ekvatorialarmilla f&ouml;r nattens m&auml;tningar p&aring; Uraniborg, menar Christian V.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/Tycho-with-equator-armilla-sphere22.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"234\" height=\"300\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-51347\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/Tycho-with-equator-armilla-sphere22-234x300.jpg\" style=\"width: 280px; height: 359px;\" title=\"Var \u00e4r vi? Bildk\u00e4lla: ?\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/Tycho-with-equator-armilla-sphere22-234x300.jpg 234w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/Tycho-with-equator-armilla-sphere22.jpg 469w\" sizes=\"(max-width: 234px) 100vw, 234px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Snabbare &auml;n ljuset<\/h2>\n<p>NASA-forskare och ingenj&ouml;rer <a href=\"http:\/\/rt.com\/usa\/165564-nasa-ixs-enterprise-white\/\">jobbar faktiskt p&aring; &quot;snabbare-&auml;n-ljuset&quot;-farkoster<\/a>, p&aring;pekar <strong>Lars Olefeldt.<\/strong><\/p>\n<p>Trixet &auml;r att f&auml;rdas genom rymdtidens maskh&aring;l.<\/p>\n<h2>Avsl&ouml;jad!<\/h2>\n<p>I samband med ett Rotary-f&ouml;redrag i Malm&ouml; (Malm&ouml; S&ouml;dra RK, sj&auml;lva f&ouml;redraget handlade om asteroidhoten mot jorden), togs en avsl&ouml;jande bild p&aring; W-bloggaren himself &#8211; ja, vad &auml;r vi ute efter egentligen n&auml;r vi gubbs kikar?<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/26.Ulf2360.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-51318\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/26.Ulf2360.jpg\" title=\"\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/26.Ulf2360.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/26.Ulf2360-150x150.jpg 150w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Sp&auml;nningen stiger och spekulationerna tilltar: Pluto v&auml;ntar p&aring; bes&ouml;k Det m&auml;rks att amerikanernas intresse f&ouml;r dv&auml;rgplaneten Pluto &#8211; deras planet &#8211; &auml;r i stigande inf&ouml;r New Horizons-sondens passage n&auml;sta &aring;r. Det dyker upp fler och fler artiklar och spekulationer om himlakroppen. \u2714 Senast ventileras id&eacute;n om att Charon, Plutos ena m&aring;ne, kan ha (haft) en&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/06\/15\/nr-62-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 62 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51315"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=51315"}],"version-history":[{"count":39,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51315\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":51364,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51315\/revisions\/51364"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=51315"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=51315"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=51315"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}