{"id":51376,"date":"2014-06-25T16:08:47","date_gmt":"2014-06-25T15:08:47","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=51376"},"modified":"2014-06-25T20:29:53","modified_gmt":"2014-06-25T19:29:53","slug":"nr-66-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/06\/25\/nr-66-2014\/","title":{"rendered":"Nr 66 2014"},"content":{"rendered":"

 <\/span><\/p>\n

 <\/span><\/p>\n

 <\/span><\/p>\n

 <\/span><\/p>\n

 <\/span><\/p>\n

Svenska amatörer ger oss unika "Voyager 3"-bilder<\/h2>\n

Grattis till våra duktiga astrofotografer! Ity  Göran Strand<\/strong>, vår eminente astrofotograf i Östersund, rapporterar:<\/p>\n

– Under en längre tid (90 dagar) har vi fotograferat Jupiter för att göra en animation av planetens moln likt den Voyager 1 skickade tillbaka till jorden i slutet av 70-talet. Nu är vi i hamn med projektet och vi har summerat det i denna film:
\n\thttps:\/\/vimeo.com\/98291257<\/a><\/p>\n

\u2714 Om projektet<\/strong> kan läsas på http:\/\/jupiter.astronet.se\/<\/a><\/p>\n

\u2714 Peter Rosén <\/strong>i Stockholm  är initiativtagare till projektet som  består av detta gäng utspridda över landet (nedan fr v) – Daniel Sundström, Torbjörn Holmqvist, Peter Rosén, Göran Strand, Johan Warell<\/strong> med dottern Noomi<\/strong>, Martin Högberg <\/strong>och Roger Utas<\/strong>:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/div>\n
 <\/div>\n
\u2714 Jupiterfotograferna är spridda<\/strong> från norr till söder i vårt avlånga land, men också från väster till öster (Gotland).<\/div>\n
 <\/div>\n
\u2714 På sajten ovan kan <\/strong>vi läsa att tanken till detta projekt föddes för flera år sedan men att det funnits flera anledningar till att det inte har blivit av förrän nu: Vintern 2014 kulminerade Jupiter på nästan 54° sett från Stockholm och det kommer att dröja 12 år tills samma fina förutsättningar återkommer.<\/div>\n

 <\/span> <\/span> <\/span> <\/span> <\/span><\/p>\n

\n

\u2714 De grundläggande förutsättningarna<\/strong> var att få till en jämn ström av bra bilder på Jupiter under en längre tid och dessutom att ha ett verktyg som gjorde teamet oberoende av effekten av Jupiters snabba egenrotation.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u2714 Bilderna förvandlades <\/strong>först till cylindriska projektionskartor med hjälp av WinJupos samt projektioner över de båda polerna. Då omvandlades Jupiters rotation till en enkel förskjutning i sidled, respektive en rotation runt polaxeln för kartorna från polområdena. Detta gjorde det möjligt för gänget att foga ihop bilder tagna vid olika tidpunkter och till och med över flera dagar till kompletta kartor över Jupiters molnbälten.<\/p>\n

\u2714 En av de klassiska <\/strong>Voyager 1-animationerna från Jupiter såg ut så här 1979:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Och så här snygg blir en stillbild ur den svenska Voyager 3-filmen:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n<\/div>\n

Titan äldre än Saturnus?<\/h2>\n

En ESA\/NASA-sponsrad rapport<\/a> antyder att månen Titan är äldre än sin egen moderplanet, Saturnus.  Kvävet i Titans atmosfär verkar ytterst komma från Oorts kometmoln, och då är det inte gammalt, det är MYCKET gammalt.<\/p>\n

Senaste nytt om Kapteyns stjärna<\/h2>\n

Den relativt närbelägna röda M1-dvärgstjärnan i Vintergatans uråldriga halo,  som brukar kallas Kapteyns stjärna efter den holländske astronomilegenden Jacobus Cornelius Kapteyn <\/strong>upptäckte den på himlavalvet snabbilande stjärnan 1898, omges av två exoplaneter – bägge superjordar. Enligt en färsk forskarrapport.<\/a><\/p>\n

\u261b En av planeterna,<\/strong> den hittills äldsta i sitt slag,  tycks hålla sig inom den "beboeliga zonen".<\/p>\n

\u261b Kapteyns stjärna rör sig<\/strong> oerhört snabbt över himlavalvet (8"\/år) vilket detta collage antyder, bilden är byggd på upptagningar vid olika tillfällen och med olika filter (dagens position inom korset):<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u261b Exoplaneten Kapteyn b <\/strong>har en massa motsvarande jordens fem ggr om och en omloppstid runt huvudstjärnan på 48 dagar i en cirkulär bana som tillåter flytande vatten. Kapteyn c, däremot, ligger för långt ut.<\/p>\n

\u261b Avståndet till Kapteyns stjärna<\/strong>, som ligger i stjärnbilden Pictor\/Målaren, är 13 ljusår och har en ålder som bara understiger universums egen ålder med några miljarder år.<\/p>\n

\u261b Kapteyn identifierade stjärnan 1897-98 <\/strong>och beskrev den i en forskarrapport i Astronomische Nachrichten<\/em> som en "Stern mit grösster bilang bekannter Eigenbewegung". Den toppar inte ligan vad gäller egenrörelser längre men är god tvåa efter Barnards snabblöpare.<\/p>\n

Massor av svarta hål i M31<\/h2>\n

En färsk undersökning pekar på att det finns minst femtio svarta hål-kandidater i vår granngalax M31<\/a>  i Andromeda.<\/p>\n

Undersökningen bygger på mätningar med sonderna Chandra och XMM-Newton.<\/p>\n

Och följdfrågan ger sig självt: Hur står det till i vår egen hemmagalax?<\/p>\n

Olaf Hassel – en märklig amatörastronom<\/h2>\n

Om den märklige norske amatörastronomen, den döve Olaf Hassel <\/strong>tipsar oss Christian Vestergaard<\/strong>.
\n\t<\/font><\/font><\/font><\/font><\/span><\/p>\n

Till Hassels storverk hör upptäckten av kometen Jurlov-AchmarovHassel 1939 och novan V446 Herculis 1960.<\/font><\/font><\/font><\/font><\/span><\/p>\n

En sajt ägnad Hassels liv och verk återfinns här.<\/a>
\n\t<\/font><\/font><\/font><\/font><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Hoppfullt<\/h2>\n

Hittat på nätet:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n\n\n\n\n\n
 <\/td>\n<\/tr>\n
 <\/td>\n <\/td>\n <\/td>\n<\/tr>\n
 <\/td>\n <\/td>\n <\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

          Svenska amatörer ger oss unika "Voyager 3"-bilder Grattis till våra duktiga astrofotografer! Ity  Göran Strand, vår eminente astrofotograf i Östersund, rapporterar: – Under en längre tid (90 dagar) har vi fotograferat Jupiter för att göra en animation av planetens moln likt den Voyager 1 skickade tillbaka till jorden i slutet… L\u00e4s mer »Nr 66 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51376"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=51376"}],"version-history":[{"count":44,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51376\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":51593,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51376\/revisions\/51593"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=51376"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=51376"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=51376"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}