{"id":51650,"date":"2014-06-27T15:59:19","date_gmt":"2014-06-27T14:59:19","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=51650"},"modified":"2014-06-27T19:18:36","modified_gmt":"2014-06-27T18:18:36","slug":"nr-67a-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/06\/27\/nr-67a-2014\/","title":{"rendered":"Nr 67 2014"},"content":{"rendered":"<h3><u>Kultur &amp; Astronomi: <\/u><\/h3>\n<h2>Andromeda-studion nu ett minne blott<\/h2>\n<h3><u><u>Punkt s&auml;tts f&ouml;r Sveriges fr&auml;mste &quot;spacemusiker&quot;<\/u><\/u><\/h3>\n<p>Tack vare v&aring;r ASTB-medlem, legendariske koreografen och dansaren&nbsp; <strong>Rolf Hepp<\/strong> och hans balettfilm<em> Aniara <\/em>kunde vi fr&aring;n v&aring;rt Oxieobsis h&auml;rom &aring;ret intervjua tons&auml;ttaren <strong>Ralph Lundsten <\/strong>(t v), vars musik beledsagade baletten.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/701.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"224\" height=\"300\" alt=\"\" class=\"alignleft size-medium wp-image-51611\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/701-224x300.jpg\" style=\"width: 105px; height: 141px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/701-224x300.jpg 224w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/701-766x1024.jpg 766w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/701.jpg 1014w\" sizes=\"(max-width: 224px) 100vw, 224px\" \/><\/a>Ett, tror jag, trevligt och annorlunda direkts&auml;nt inslag den aftonen, d&aring; observatoriet invaderades av halva det kulturella Malm&ouml;.<\/p>\n<p><strong>\u2712 D&aring; visste vi<\/strong> inte att <a href=\"http:\/\/www.andromeda.se\/\">Ralphs ber&ouml;mda Andromeda-studio,<\/a> i vilken s&aring; mycket av hans kosmiskt inspirerade musik skapats, skulle monteras ner. Men s&aring; har redan skett, och &auml;ven hans stora hus Frankenburg, det rosa sagoslottet vid Skurusundet, ska s&auml;ljas nu i h&ouml;st. F&ouml;rmodligen bygger familjen en mindre k&aring;k p&aring; tomten.<\/p>\n<p><strong>\u2712 P&aring; <a href=\"http:\/\/musikverket.se\/scenkonstmuseet\/\">Scenkonstmuseets hemsida <\/a>ber&auml;ttas<\/strong> att Ralph sk&auml;nkt sin elektronmusikstudio Andromeda till museet &#8211; studion &auml;r f&ouml;rmodligen en av de sista kompletta analoga studior som finns bevarade.<br \/>\n\t<strong>\u2712 Studion inneh&aring;ller<\/strong> bland annat en 32-kanalig bandspelare, ett specialkonstruerat mixerbord och en unik synthesizersamling&nbsp; och andra elektroniska ljudverktyg. F&ouml;rutom den analoga studion finns &auml;ven nyare digital utrustning. Donationen innefattar ocks&aring; ett urval av studions fantasifulla inredning\/rekvisita som g&ouml;r det m&ouml;jligt att &aring;terskapa den &rdquo;andromedanska&rdquo; atmosf&auml;ren och museet kan d&auml;rmed visa Andromeda i framtida utst&auml;llningar.<br \/>\n\t<strong>\u2712 I donationen ing&aring;r<\/strong> en konstsamling med originalen till skivomslag fr&aring;n Andromedas musikproduktioner samt kompletterande arkivmaterial.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/studion-2004.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-51612\" height=\"342\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/studion-2004-1024x779.jpg\" title=\"Andromeda-studion 2004. Bildk\u00e4lla: Ralph Lundstens arkiv\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/studion-2004-1024x779.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/studion-2004-300x228.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/studion-2004.jpg 1430w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><br \/>\n\t<strong>\u2712 Ralph Lundsten har redan<\/strong> tidigare donerat ett antal synthesizers och elektroniska ljudverktyg till Scenkonstmuseet (d&aring;varande Musikmuseet), och dessutom ett personarkiv med fotografier, brev, affischer och inspelningar. Arkivmaterialet finns i dag hos Musik- och teaterbiblioteket, en annan avdelning inom Statens musikverk.<br \/>\n\t&#8211; Scenkonstmuseet tar tacksamt emot donationen och riktar ett stor tack till Ralph Lundsten!, l&aring;ter hemsidan meddela.<\/p>\n<p><strong>\u2712Typiskt nog &auml;r <\/strong>museet nu st&auml;ngt f&ouml;r ombyggnad till 2016!<\/p>\n<p><strong>\u2712 Ingen kommer ifr&aring;n t<\/strong>idens g&aring;ng, och Ralp Lundstens m&aring;nga fans minns med &quot;sonor f&ouml;rtjusning&quot; den suggestiva spacemusik han skapade i Andromeda-studion.<\/p>\n<p><strong>\u2712 Hur det unika materialet<\/strong> ska handhas fram&ouml;ver &auml;r v&auml;l skrivet i stj&auml;rnorna, och det &auml;r bara till att h&aring;lla med tons&auml;ttaren i hans sammanfattning av dagsl&auml;get:<\/p>\n<p>&#8211; Otakt &auml;r v&auml;rldens l&ouml;n!<\/p>\n<p><em><strong>\u2712 <\/strong><\/em><strong>I sin nya&nbsp; bok<\/strong><em><strong> Cosmic Composer<\/strong><\/em> utlovas vi f&aring; veta vad Ralph tycker och t&auml;nker om uppbrottet.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/Cosmic-Composer.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-51603\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/Cosmic-Composer.jpg\" title=\"\" width=\"193\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Kometm&ouml;tet med Mars<\/h2>\n<p>Hur farlig &auml;r <a href=\"http:\/\/www.space.com\/26309-comet-siding-spring-mars-spacecraft.html\">Siding Spring-kometen, som i slutet av oktober kommer att vara Mars s&aring; n&auml;ra som 132 000 km<\/a> och kanske, kanske kan st&ouml;ra eller&nbsp; sl&aring; ut de fem Mars-sonder som NASA m fl har i swing runt den r&ouml;da planeten?<\/p>\n<p><strong>\u260019 oktober sker n&auml;rkontakten,<\/strong> men astronomerna verkar inte speciellt uppjagade och har r&auml;knat p&aring; m&ouml;tet som tros ske r&auml;tt konfliktfritt. Ungef&auml;r lika harml&ouml;st&nbsp; som n&auml;r Halley-kometens svans svepte &ouml;ver jordklotet 1910.<\/p>\n<p><strong>\u2600 Runt Mars snurrar just nu<\/strong> NASA:s &nbsp;<u>Mars Reconnaissance Orbiter <\/u>och&nbsp; <u>Mars Odyssey<\/u> liksom ESA:s <u>Mars Express<\/u> men trion kommer snart att kompletteras av NASA:s <u>MAVEN (Mars Atmosphere and Volatile EvolutioN)<\/u> och den indiska<u> Mars Orbiter Missio<\/u>n-sonden.<\/p>\n<p><strong>\u2600 NASA:s Swift-satellit har tagit<\/strong> n&aring;gra spektakul&auml;ra bilder p&aring; kometen f&ouml;r en m&aring;nad sen. D&aring; visade det sig n&auml;r man m&auml;tte kometens storlek att dess k&auml;rna inte &auml;r st&ouml;rre &auml;n 700 m tv&auml;rs&ouml;ver. Och trots att kometen n&auml;rmar sig solen, kommer partiklarna i dess koma&nbsp; inte att kunna p&aring;verka jordsonderna.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/Comet-Siding-Spring.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"590\" height=\"300\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-51641\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/Comet-Siding-Spring.jpg\" style=\"width: 500px; height: 255px;\" title=\"Kometen i slutet av maj i \u00e5r. Bildk\u00e4lla: NASA\/Swift\/D. Bodewits (UMD), DSS)\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/Comet-Siding-Spring.jpg 590w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/Comet-Siding-Spring-300x152.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 590px) 100vw, 590px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u2600 Kometen sprutar f n <\/strong>ut m&auml;ngder av vattenpartiklar.<\/p>\n<p><strong>\u2600 Kometen, med katalogbeteckningen C\/2013 A1 \/Siding Spring),<\/strong> uppt&auml;cktes av v&auml;lk&auml;nde <strong> Robert H. McNaught <\/strong>med hj&auml;lp av den gamla Uppsala-Schmidten (0,5 m) p&aring; Siding Spring-observatoriet i&nbsp; New South Wales, Australien. McNaught har uppt&auml;ckt flera kometer d&auml;rifr&aring;n. P&aring; grund av indragna underst&ouml;d fr&aring;n NASA och ANU jobbar McNaught numera med annat.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/comet-over-mars-art-kim-poor.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-51646\" height=\"150\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/comet-over-mars-art-kim-poor-300x150.jpg\" title=\"Kometen \u00f6ver Mars. Ill: Kim Poor, v\u00e4lk\u00e4nd space artist\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/comet-over-mars-art-kim-poor-300x150.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/comet-over-mars-art-kim-poor.jpg 575w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Framtiden roligare f&ouml;rr<\/h2>\n<p>Hur NASA-vision&auml;rerna t&auml;nkte sig framtida rymdkolonier p&aring; 1970-talet, omtalas <a href=\"http:\/\/www.va.se\/nyheter\/2014\/06\/17\/nasas-rymdkoloni\/?i=3\">i denna &quot;retrofuturistiska&quot; artikel med bilder.<\/a><\/p>\n<p>Tack till <strong>Lars Olefeldt<\/strong> f&ouml;r artikeltipset.<\/p>\n<p>Erk&auml;nn att framtiden var roligare f&ouml;rr.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/torus_cutaway_ac75-1086-1_900.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-51658\" height=\"155\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/torus_cutaway_ac75-1086-1_900-1024x353.jpg\" title=\"Fyrtio \u00e5r gammal NASA-vision om framtiden i rymden.\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/torus_cutaway_ac75-1086-1_900-1024x353.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/torus_cutaway_ac75-1086-1_900-300x103.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/torus_cutaway_ac75-1086-1_900.jpg 1100w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Vem uppfann uttrycket &quot;supernova&quot;?<\/h2>\n<p>D&aring; och d&aring; dyker fr&aring;gan upp: Vem kom p&aring; uttrycket &quot;supernova&quot;? <strong>Knut Lundmark <\/strong>sp&ouml;kar i f&ouml;rhistorien.<\/p>\n<p>En viktig k&auml;lla utg&ouml;r Lick-astronomen <strong>D E Osterbrocks<\/strong> bidrag &quot;Who Really Coined the Word Supernova? Who First Predicted Neutron Stars?&quot;, som presenterades 2001 inf&ouml;r American Astronomical Society.<\/p>\n<p>Osterbrocks svar p&aring; b&auml;gge fr&aring;gorna: <strong>Fritz Zwicky<\/strong> och <strong>Walter Baade<\/strong>.<\/p>\n<p>Artikelns &quot;abstract&quot; meddelade:<\/p>\n<p><span style=\"font-family: comic sans ms,cursive;\">The answer to both questions is<strong> Walter Baade <\/strong>and <strong>Fritz Zwicky.<\/strong> They used the word and postulated that the remnants could be neutron stars in the abstract of their joint paper &quot;Supernovae and Cosmic Rays,&quot; presented orally by Zwicky at an American Physical Society meeting at Stanford in December 1933. The abstract was published in the Physical Review in early 1934, and was a condensation of their two joint papers in PNAS in 1934<\/span>.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/zw-2.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-51623\" height=\"377\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/zw-2-1024x860.jpg\" title=\"\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/zw-2-1024x860.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/zw-2-300x252.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/zw-2.jpg 1157w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p><span style=\"font-family: comic sans ms,cursive;\">The concept that there is a special class of &quot;much more luminous novae&quot; (<span class=\"b\">Lundmark<\/span> 1923), which we today call supernovae, was put forward by <span class=\"a\">Knut<\/span> <span class=\"b\">Lundmark<\/span> (1920), who called them &quot;giant novae,&quot; and independently by<strong> Heber D. Curtis<\/strong> (1921). <strong>Hubble<\/strong> (1929) referred to them as &quot;exceptional novae,&quot; and Baade (1929), writing in German, as &quot;Hauptnovae&quot; (chief novae). <\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-family: comic sans ms,cursive;\">According to a review article by Zwicky (1940), he and Baade introduced the term supernovae in seminars and an astrophysics course at Caltech in 1931. <span class=\"b\">Lundmark<\/span> (1933) actually first published the word (as &quot;super-Novae&quot;) in a paper dated December 31, 1932 but published in 1933. He was at Lick and Mount Wilson during the fall and winter of 1932-33, and it is much more probable that he heard it there than that he coined it himself.<\/span><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/146998981_1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-51625\" height=\"258\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/146998981_1.jpg\" title=\"Knut Lundmark - omslgspojke i Se 1951.\" width=\"344\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/146998981_1.jpg 344w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/146998981_1-300x225.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 344px) 100vw, 344px\" \/><\/a><\/p>\n<p><span style=\"font-family: comic sans ms,cursive;\">In their abstract and PNAS papers Baade and Zwicky &quot;advanced the view&quot; that supernovae represent the collapse of &quot;ordinary stars into neutron stars,&quot; because that gave about the right total energy released in the outburst. Many physicists believe that<strong> Lev Landau <\/strong>(1932) had introduced this concept, but actually his paper is about relativistically degenerate stars and does not mention neutrons, neutron stars, nor a density. <strong>Freeman Dyson<\/strong> (1971) in his published lectures on neutron stars and pulsars correctly credited the concept to Baade and Zwicky (1934). <br \/>\n\t<\/span><\/p>\n<h2>Pioneer-sonderna<\/h2>\n<p><strong>Anders Nyholm<\/strong> erinrar om att Pioneer-sonderna finns d&auml;r ute i planetsystemet men sen l&auml;nge slutat s&auml;nda. Eller snarare har vi slutat ta emot signalerna.<\/p>\n<p>T&auml;nk om man kunde, som Anders filosoferar, f&aring; Pioneer 6 p&aring; tr&aring;den igen? Den skickades upp 1965 (f&ouml;r snart femtio &aring;r sen!) i en heliocentrisk bana innanf&ouml;r jordbanan och NASA hade kontakt med sonden s&aring; sent som 2000. F&ouml;rmodligen fungerar den fortfarande, trots att den f&ouml;rutsp&aring;ddes bara ha ett liv p&aring; ett halvt &aring;r.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/pioneer6-9.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-51636\" height=\"200\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/pioneer6-9.gif\" title=\"Slumrande 50-\u00e5ring. Bildk\u00e4lla: NASA\" width=\"203\" \/><\/a><\/p>\n<p>En bra sammanfattning av <a href=\"http:\/\/www.nasa.gov\/centers\/ames\/missions\/archive\/pioneer.html\">Pioneer-sonderna och deras&nbsp; banbrytande historia ges h&auml;r.<\/a><\/p>\n<h2>Shakespeares stj&auml;rnor<\/h2>\n<p>Vi kan diskutera till d&ouml;&acute;dagar vilken som &auml;r den b&auml;sta svenska &ouml;vers&auml;ttningen av <strong>William Shakespeare<\/strong> <em>Julius Caesar<\/em>, men jag tycker att gamle stofilen <strong>C A Hagberg <\/strong>fortfarande h&aring;ller:<\/p>\n<p>&quot;Ej felet,Brutus, bor hos v&aring;ra stj&auml;rnor,\/Men hos oss sj&auml;lva, om vi duka under&#8230;&quot;<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/astrology_quote.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-51638\" height=\"200\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/astrology_quote-300x200.jpg\" title=\"\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/astrology_quote-300x200.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/astrology_quote.jpg 400w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>&Ouml;verhuvud taget &auml;r astronomin och astrologin hos Shakespeare ett intressant kapitel, och naturligtvis var <strong>Knut Lundmark <\/strong>inne p&aring; &auml;mnet i en matig uppsats i ASTB:s &aring;rsbok <em>Cassiopeia.<\/em><\/p>\n<p>Bl a tycks ju Shakespeare, n&auml;r han pratar om pest i solen, syfta p&aring; f&ouml;r &ouml;gat synbara solfl&auml;ckar.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Kultur &amp; Astronomi: Andromeda-studion nu ett minne blott Punkt s&auml;tts f&ouml;r Sveriges fr&auml;mste &quot;spacemusiker&quot; Tack vare v&aring;r ASTB-medlem, legendariske koreografen och dansaren&nbsp; Rolf Hepp och hans balettfilm Aniara kunde vi fr&aring;n v&aring;rt Oxieobsis h&auml;rom &aring;ret intervjua tons&auml;ttaren Ralph Lundsten (t v), vars musik beledsagade baletten. Ett, tror jag, trevligt och annorlunda direkts&auml;nt inslag den aftonen,&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/06\/27\/nr-67a-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 67 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51650"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=51650"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51650\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":51660,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51650\/revisions\/51660"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=51650"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=51650"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=51650"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}