{"id":51735,"date":"2014-07-02T17:11:12","date_gmt":"2014-07-02T16:11:12","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=51735"},"modified":"2014-07-02T21:06:57","modified_gmt":"2014-07-02T20:06:57","slug":"nr-69-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/07\/02\/nr-69-2014\/","title":{"rendered":"Nr 69 2014"},"content":{"rendered":"<h2>Onsala stylas om<\/h2>\n<p>I augusti byts skyddst&auml;cket ut runt det stora 20-metersteleskopet vid Onsala rymdobservatorium, <a href=\"http:\/\/www.chalmers.se\/...\/Radioteleskop-vid-Onsala-rymdobservatorium-omsar- skinn-i-augusti.aspx\">ber&auml;ttar en relis <\/a>fr&aring;n Chalmers. Arbetet b&ouml;rjar med att toppen av teleskopets omslutande radom&nbsp; lyfts bort av en stor lyftkran. Uppgraderingen inneb&auml;r ett f&ouml;rnyat f&ouml;rtroende f&ouml;r teleskopet, som har bidragit till forskningen sedan 1976.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/pressmeddelande_onsala_rymdobs_radombyte_4681.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-51742\" height=\"316\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/pressmeddelande_onsala_rymdobs_radombyte_4681.jpg\" title=\"Foto: Onsala rymdobservatorium\/R. Cumming) \" width=\"468\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/pressmeddelande_onsala_rymdobs_radombyte_4681.jpg 468w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/pressmeddelande_onsala_rymdobs_radombyte_4681-300x202.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 468px) 100vw, 468px\" \/><\/a><br \/>\n\t&nbsp; <br \/>\n\t<strong>\u2706 Observatoriets 20-metersteleskop<\/strong> skyddas av en radom som best&aring;r av 620 triangelformade&nbsp; paneler i glasfiberarmerad plast. Tillsammans bildar panelerna en klotrund form med en diameter p&aring; 30 meter.&nbsp; <br \/>\n\t<strong>Hans Olofsson,<\/strong> professor i radioastronomi vid Chalmers, leder arbetet med att byta ut&nbsp; radomen. <br \/>\n\t&nbsp;&ndash; Trycket fr&aring;n forskare att anv&auml;nda det 20-metersteleskopet har &ouml;kat under de senaste &aring;ren,&nbsp; tack vare nya, toppmoderna mottagare som installerats. F&ouml;r att teleskopet ska klara sig m&aring;nga &aring;r till beh&ouml;ver ocks&aring; den omslutande radomen uppgraderas, s&auml;ger Hans Olofsson. <br \/>\n\t<strong>\u2706 Arbetet med att ge teleskopet<\/strong> ett helt nytt skyddst&auml;cke ber&auml;knas b&ouml;rja den 11 augusti 2014 och blir klart i b&ouml;rjan av oktober. <br \/>\n\t&ndash; F&ouml;rst ers&auml;tts en kalott som best&aring;r av 50 paneler l&auml;ngst upp p&aring; radomen och som v&auml;ger 2 ton. Under &aring;tta veckor byts sedan de resterande 570 panelerna ut en i taget, f&ouml;rklarar Hans <br \/>\n\tOlofsson.&nbsp;<\/p>\n<h2><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/20m-radom.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-51751\" height=\"143\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/20m-radom-300x143.jpg\" title=\"Stylas om! Bildk\u00e4lla: Chalmers\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/20m-radom-300x143.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/20m-radom.jpg 665w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/h2>\n<p><strong>\u2706 Radombytet koordineras <\/strong>av Onsala rymdobservatorium under ledning av professor Hans&nbsp; Olofsson. Ett arbetslag fr&aring;n det amerikanska f&ouml;retaget Essco, som ocks&aring; installerade radomen d&aring; teleskopet byggdes, kommer att utf&ouml;ra stora delar av arbetet. <br \/>\n\t<strong>\u2706 Radomen &auml;r ett t&auml;cke<\/strong> av glasfiberarmerad plast som skyddar teleskopets blanka&nbsp; parabolantenn, 20 meter i diameter, fr&aring;n v&auml;der och vind. Tack vare den klimatkontrollerade&nbsp; milj&ouml;n inuti radomen kan antennen riktas med h&ouml;g noggrannhet mot radiok&auml;llor p&aring; himlen. <br \/>\n\t<strong>\u2706 Sedan det invigdes av H. M. Kungen 1976<\/strong> har 20-metersteleskopet vid Onsala rymdobservatorium anv&auml;nts f&ouml;r att ge betydande bidrag till forskningen. Att f&aring; g&aring; in i den vid f&ouml;rsta anblick mystiska vita bollen har ocks&aring; varit h&ouml;jdpunkten under guidade visningar. &Aring;r&nbsp; 2013 bes&ouml;kte drygt 2100 personer observatoriet.<\/p>\n<h2>Fluoret kommer fr&aring;n &#8211; stj&auml;rnorna!<\/h2>\n<div class=\"field field-name-field-ns-article-lead field-type-text-long field-label-hidden\">\n<div class=\"field-items\">\n<p>V&aring;ra professionella v&auml;nner och kolleger i Lund har kommit den kosmiska bakgrunden till fluoret i v&aring;ra tandkr&auml;mstuber p&aring; sp&aring;ren!<\/p>\n<p><strong>\u261b Det &auml;r Nils Ryde och hans doktorand Henrik J&ouml;nsson <\/strong>plus kolleger fr&aring;n Irland och USA som studerat stj&auml;rnor som bildats vid olika tider i universums historia f&ouml;r att se om m&auml;ngden fluor som de inneh&aring;ller st&auml;mmer &ouml;verens med den som teorin f&ouml;rutsp&aring;r.<\/p>\n<div class=\"field-item even field-first field-last\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/8971229-denmark-copenhagen-colgate-fluor-active-toothpaste-6-march-2011.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"201\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-51778\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/8971229-denmark-copenhagen-colgate-fluor-active-toothpaste-6-march-2011-300x201.jpg\" style=\"width: 201px; height: 135px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/8971229-denmark-copenhagen-colgate-fluor-active-toothpaste-6-march-2011-300x201.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/8971229-denmark-copenhagen-colgate-fluor-active-toothpaste-6-march-2011-1024x686.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/8971229-denmark-copenhagen-colgate-fluor-active-toothpaste-6-march-2011.jpg 1200w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/div>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n<div class=\"panel-pane pane-entity-field pane-node-field-ns-article-body\">\n<div class=\"pane-content\">\n<div class=\"field field-name-field-ns-article-body field-type-text-long field-label-hidden\">\n<div class=\"field-items\">\n<div class=\"field-item even field-first field-last\">\n<p><strong>\u261b I den aktuella studien har <\/strong>forskarna anv&auml;nt ett teleskop p&aring; Hawaii tillsammans med en ny typ av instrument som &auml;r k&auml;nsligt f&ouml;r ljus med en v&aring;gl&auml;ngd i mitten av det infrar&ouml;da omr&aring;det. Det &auml;r i det omr&aring;det som signalen finns i det h&auml;r fallet.<\/p>\n<p>&ndash; Instrument som kan m&auml;ta infrar&ouml;tt ljus med h&ouml;g uppl&ouml;sning &auml;r mycket komplicerade att konstruera och har f&ouml;rst nyligen blivit tillg&auml;ngliga, s&auml;ger Nils Ryde i <a href=\"http:\/\/www.lu.se\/article\/solens-forfader-upphov-till-tandkramens-fluor\">en pressrelis fr&aring;n Lunds universitet<\/a> (som denna notis i stort bygger p&aring;).<\/p>\n<p><strong>\u261b Olika grund&auml;mnen bildas under<\/strong> h&ouml;gt tryck och temperatur i en stj&auml;rnas inre. I fluorets fall s&aring; bildas det n&auml;r stj&auml;rnan i slutet av sitt liv sv&auml;llt till en r&ouml;d j&auml;tte. Fluoret r&ouml;r sig sedan ut till stj&auml;rnans yttre delar. D&auml;refter kastar stj&auml;rnan av de yttre delarna och bildar en planetarisk nebulosa. Det fluor som d&aring; slungas ut blandas med den gas som omger stj&auml;rnorna, det s&aring; kallade interstell&auml;ra mediet. Ur det interstell&auml;ra mediet bildas sedan nya stj&auml;rnor och planeter. N&auml;r de nya stj&auml;rnorna d&ouml;r berikas det interstell&auml;ra mediet igen.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/ring_nebula.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-51780\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/ring_nebula-293x300.jpg\" title=\"Ringnebulosan - typisk fluorskapare. Bildk\u00e4lla: ESA\/NASA\/HST\" width=\"293\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/ring_nebula-293x300.jpg 293w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/ring_nebula.jpg 432w\" sizes=\"(max-width: 293px) 100vw, 293px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u261b Till sist har det g&aring;tt s&aring; <\/strong>l&aring;ngt att vi kan pressa in fluoret i v&aring;ra tandkr&auml;mstuber&#8230; Och sen borsta t&auml;nderna med vatten, som kommit fr&aring;n kometer och asteroider. Visst &auml;r vi stj&auml;rnornas barn!?!<\/p>\n<p><strong>\u261b Forskarna riktar nu &auml;ven blicken<\/strong> mot andra typer av stj&auml;rnor. Bland annat kommer de att f&ouml;rs&ouml;ka ta reda om fluor kunde produceras i det tidiga universum, &auml;ven innan de f&ouml;rsta r&ouml;da j&auml;ttarna hunnit bildas. De ska ocks&aring; anv&auml;nda metoden f&ouml;r att studera milj&ouml;er i universum som &auml;r annorlunda &auml;n den i solens omgivning, exempelvis n&auml;ra det supermassiva svarta h&aring;l som finns i Vintergatans centrum. D&auml;r g&aring;r kretsloppet, det vill s&auml;ga d&auml;r stj&auml;rnor d&ouml;r och nya f&ouml;ds, betydligt snabbare &auml;n i solens omgivning.<\/p>\n<p>&ndash; Genom att titta p&aring; fluorhalten i stj&auml;rnorna d&auml;r kan vi s&auml;ga n&aring;gonting om ifall processerna de bildas genom ocks&aring; ser annorlunda ut, s&auml;ger Nils Ryde.<\/p>\n<p><strong>\u261b Resultaten publicerades<\/strong> nyligen i <em>Astrophysical Journal Letters<\/em>, <a href=\"http:\/\/iopscience.iop.org\/2041-8205\/789\/2\/L41\/\" target=\"_blank\">l&auml;nk till artikeln<\/a>.<\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n<h2>Rosetta svettas<\/h2>\n<p>Fr&aring;n ESA:s Rosetta-mission noteras senast att kometen 67P\/Churyumov&ndash;Gerasimenko nu ligger mitt emellan Mars och Jupiters <a href=\"http:\/\/sci.esa.int\/rosetta\/\">och har b&ouml;rjat svettas<\/a> &#8211; varje sekund sprutar kometen ut tv&aring; glas vatten (300 ml).<\/p>\n<p>Ju n&auml;rmare solen kometen kommer, desto mer H<sub>2<\/sub>O spr&auml;tts ut i den interplanet&auml;ra rymden.<br \/>\n\tObservationerna &auml;r fr&aring;n 6 juni i &aring;r och sondens mikrov&aring;gsinstrument m&auml;tte utsl&auml;ppen. Avst&aring;nd d&aring;: Cirka 350 000 km fr&aring;n kometen.<\/p>\n<h2>N&auml;rstudie av Gum 15<\/h2>\n<p dir=\"ltr\">En <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1420\/\">nytagen bild inom ESO:s Cosmic Gems-projekt <\/a>visar den s&aring; kallade Gum 15-nebulosan. Dokumentationen skedde med hj&auml;lp av kameran WFI (Wide Field Imager) p&aring; MPG\/ESO:s 2,2-metersteleskop p&aring; La Silla-observatoriet i Chile.<\/p>\n<p dir=\"ltr\"><strong>\u2749 Gum 15 befinner sig<\/strong> 3000 ljus&aring;r fr&aring;n jorden i stj&auml;rnbilden Seglet och &auml;r ett typiskt exempel p&aring; ett&nbsp; H II-omr&aring;de, som &auml;r speciella, eftersom de inneh&aring;ller stora m&auml;ngder joniserat v&auml;te. N&auml;r de joniserade v&auml;tek&auml;rnorna &aring;terinf&aring;ngar elektroner sl&auml;pper de ifr&aring;n sig ljus vid olika karakteristiska v&aring;gl&auml;ngder. En av dessa ger nebulosor som Gum 15 deras r&ouml;da gl&ouml;d &ndash; en gl&ouml;d som astronomer kallar v&auml;te-alfa (H&alpha;).<\/p>\n<p dir=\"ltr\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/eso1420c.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-51747\" height=\"369\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/eso1420c-1024x840.jpg\" title=\"Den h\u00e4r vidvinkelbilden f\u00e5ngar den fascinerande omgivningen kring objektet i centrum, Gum 15. Bland m\u00e5nga andra objekt kan man se stj\u00e4rnhopen NGC 2671 i bildens nederdel strax till v\u00e4nster om mitten. I det nedre h\u00f6gra h\u00f6rnet av bilden ser man n\u00e5gra av filamenten som utg\u00f6r Seglets supernovarest. Fotografiet har framst\u00e4llts med bilder fr\u00e5n Digitized Sky Survey 2.  K\u00e4lla:  ESO\/Digitized Sky Survey 2. Acknowledgement: Davide De Martin\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/eso1420c-1024x840.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/eso1420c-300x246.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/eso1420c.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p dir=\"ltr\"><strong>\u2749 I H II-omr&aring;den fl&ouml;dar de <\/strong>joniserande fotonerna ut fr&aring;n de unga heta stj&auml;rnorna i omr&aring;det, och Gum 15 &auml;r inget undantag. I mitten av bilden kan man se en av de skyldiga, n&auml;mligen stj&auml;rnan HD 74804. Den &auml;r den ljusstarkaste medlemmen i Collinder 197, en stj&auml;rnhop som katalogiserades av den svenske astronomen <strong>Per Collinder.<\/strong><\/p>\n<p dir=\"ltr\"><strong>\u2749 Stj&auml;rnorna i nebulosan ligger<\/strong> ocks&aring; bakom dess kn&ouml;liga och oregelbundna utseende, som inte &auml;r ovanligt f&ouml;r HII-omr&aring;den, och g&ouml;r dem &auml;nnu vackrare. HII-omr&aring;den kan ha m&aring;nga olika former p&aring; grund av att f&ouml;rdelningen av gas och stj&auml;rnor i dem &auml;r s&aring; oregelbunden. En annan intressant detalj med Gum 15:s utseende &auml;r den kluvna m&ouml;rka stoftfl&auml;cken i mitten av bilden och de ljussvaga bl&aring; reflektionsstrukturerna som korsar den. Detta stoftstr&aring;k f&aring;r nebulosan att se ut som en st&ouml;rre version av den mer v&auml;lk&auml;nda Trifidnebulosan, M 20.<\/p>\n<p><strong>\u2749 Ett H II-omr&aring;de som det<\/strong> h&auml;r kan ge upphov till tusentals stj&auml;rnor under loppet av flera miljoner &aring;r. N&aring;gra av stj&auml;rnorna f&aring;r den att gl&ouml;da och formar den, och det &auml;r ocks&aring; de h&auml;r stj&auml;rnorna som till slut kommer att f&ouml;rg&ouml;ra den. S&aring; snart de nyf&ouml;dda stj&auml;rnorna har genomg&aring;tt sp&auml;dbarns&aring;ldern kommer starka partikelvindar att str&ouml;mma ut fr&aring;n de h&auml;r enorma stj&auml;rnorna. Detta kommer att r&ouml;ra om och uppl&ouml;sa gasen runt dem, och n&auml;r de allra st&ouml;rsta stj&auml;rnorna b&ouml;rjar d&ouml;, s&aring; kommer Gum 15 att d&ouml; med dem.<\/p>\n<p><strong>\u2749 N&aring;gra stj&auml;rnor &auml;r s&aring; stora <\/strong>att de kommer att d&ouml; med en sm&auml;ll n&auml;r de genomg&aring;r supernovaexplosioner och skingrar omr&aring;dets sista sp&aring;r av joniserad v&auml;tgas. D&aring; &auml;r en ung stj&auml;rnhop det enda som &auml;r kvar.<\/p>\n<h2>Palomars 5,1-meters teleskop uppgraderas<\/h2>\n<p>Om det tekniskt otroliga projektet PULSE (The Palomar Ultraviolet Laser for the Study of Exoplanets) och dess betydelse f&ouml;r utforskningen av exoplaneter, <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1407.0018\">diskuteras h&auml;r.<\/a> Vi pratar om laserstyrning och adaptiv optik i den h&ouml;gre ultravioletta skolan.<\/p>\n<h2>Astronomy Now gratis p&aring; n&auml;tet<\/h2>\n<p>W-bloggskompisen <strong>Christian Vestergaard <\/strong>tipsar:<\/p>\n<p>&#8211; \ufeff<font face=\"Arial\" size=\"2\"><em>The Astronomy Magazine <\/em>&auml;r en helt ny kostnadsfri webbaserad tidskrift. Den kr&auml;ver dock Adobe Flask Player. <br \/>\n\t<\/font><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/cover_julaug2014.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-51737\" height=\"436\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/cover_julaug2014.jpg\" title=\"\" width=\"327\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/cover_julaug2014.jpg 327w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/cover_julaug2014-225x300.jpg 225w\" sizes=\"(max-width: 327px) 100vw, 327px\" \/><\/a><\/p>\n<p><font face=\"Arial\" size=\"2\">Info h&auml;r: <\/font><a href=\"https:\/\/webmail.telia.com\/cp\/ps\/Mail\/ExternalURLProxy?d=pne.telia.com&amp;u=u48702769&amp;url=http:\/\/www.astropublishing.com\/&amp;urlHash=1.5094527155026762E-142\" target=\"_BLANK\">http:\/\/www.astropublishing.com\/<\/a><\/p>\n<h2>Varning f&ouml;r Oort-molnet<\/h2>\n<p>Att det inte &auml;r speciellt h&auml;lsosamt att befinna sig i Oorts kometmoln konfirmeras h&auml;r av <strong>Randall Munroe <\/strong>p&aring; hans <a href=\"http:\/\/xkcd.com\/\">sajt xkcd.com:<\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/oort_cloud1.png\"><img decoding=\"async\" width=\"740\" height=\"254\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-51766\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/oort_cloud1.png\" style=\"width: 493px; height: 170px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/oort_cloud1.png 740w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/oort_cloud1-300x102.png 300w\" sizes=\"(max-width: 740px) 100vw, 740px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Onsala stylas om I augusti byts skyddst&auml;cket ut runt det stora 20-metersteleskopet vid Onsala rymdobservatorium, ber&auml;ttar en relis fr&aring;n Chalmers. Arbetet b&ouml;rjar med att toppen av teleskopets omslutande radom&nbsp; lyfts bort av en stor lyftkran. Uppgraderingen inneb&auml;r ett f&ouml;rnyat f&ouml;rtroende f&ouml;r teleskopet, som har bidragit till forskningen sedan 1976. &nbsp; \u2706 Observatoriets 20-metersteleskop skyddas av&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/07\/02\/nr-69-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 69 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51735"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=51735"}],"version-history":[{"count":38,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51735\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":51784,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51735\/revisions\/51784"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=51735"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=51735"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=51735"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}